SÖP:
Pälsfarmarnas rättssäkerhet
hotad med nuvarande processer

Landets pälsfarmare har sedan sommaren varit utsatta för hård myndighetsutövning som ändrar snabbt. Att beslut om massavlivning nu görs utan bevis på aktiv virusinfektion är en sak. En annan är att pälsningen nu är på paus. Och några ersättningar har inte utbetalats ännu.

– Vi samarbetar fullt ut med myndigheterna, men de har ändrat på system och processer under resans gång. Livsmedelsverket har inte varit särskilt lyhört inför våra farmares realiteter – och nu upplever vi att man har gått för långt, säger Steven Frostdahl, informationschef på Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening, SÖP, som är den största medlemsföreningen inom FPF, Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund.

Det som Frostdahl syftar på är att Livsmedelsverket för litet över en månad sedan gick in för en ny strategi för testning av fågelinfluensa, H5N1-viruset. Nu testas inte längre alla djur genom PCR-analyser utan i stället görs sextio tester per gård där man söker efter antikroppar mot viruset.

– Att myndigheten utgår från antikroppar och fattar beslut om massavlivning för att ett djur har antikroppar kan vi inte acceptera. Där har vi satt ner foten för det är frågan om ogenomtänkta tvångsåtgärder som hotar företagarnas rättskydd, säger han.

Står bakom de som vill bestrida

Det ledde till att man från FPF förra veckan gick ut med att pälsfarmarna kan förbjuda provtagarna tillträde till deras farmer. Förbundet står också bakom de pälsfarmare som vill bestrida redan tidigare beslut om massavlivning utgående från de nu gällande premisserna.

– Vi har inte uppmanat någon, men meddelat att vi förser alla de farmare som nu måste avliva alla sina djur utgående från antikroppstest med juridisk hjälp. Som vi ser det är det inte juridiskt hållbart att basera ett beslut om avlivning på de här grunderna. Vi har farmer i Österbotten som har gått med i den här processen, säger Frostdahl.

Han konstaterar att utgången av en juridisk process alltid är oklar. Men förbunden upplever att de som vill bestrida myndighetens beslut och provtagningen som sådan kan göra det på goda grunder.

– Det juridiska incitamentet finns och är starkt. Utgångspunkten är att farmarna vill ha sakliga och rättvisa ersättningar för sina förluster. Avlivas alla djur på en farm så ska farmaren få igång sin produktion på samma nivå som tidigare.

Från Livsmedelsverkets sida anser man att den här typen av testning är legitimerat. Det man menar är att antikroppar kan vara ett bevis för aktiv virusinfektion. Men i en artikel av Svenska Yle i tisdags förra veckan erkänner Sirpa Kiviruusu, chef på enheten för djurs hälsa och medicinering på Livsmedelsverket, att så länge man inte testar för viruset är det inte säkert att virus finns kvar på farmen.

– FIFUR har begärt att man återgår till att genomföra tester enligt samma principer som sommaren 2023, tillägger Frostdahl.

Den juridiska processen får ha sin gång, men samtidigt fortsätter Livsmedelsverket med den här typen av testning. I tisdags framkom att ytterligare sex rävfarmer i Österbotten är drabbade. Enligt Vasabladet fanns det i början av november beslut på att avliva 320.000 djur och det betyder att antalet nu stiger.

Inga beslut om ersättningar

Samtidigt fortsätter FPF att försöka få svar av Livsmedelsverket när de farmare som drabbats av massavlivning ska få ersättning.

– Vi började det här arbetet i medlet av september-oktober. Ursprungligen skulle ersättningar utbetalas i början av november och senaste budet var i slutet av månaden. Men vi har inte fått någon klarhet i den här frågan och inte heller hur kostnaden för avelsdjur och valpar kommer att beräknas, alltså nivån på ersättningen, berättar Frostdahl.

Något som pälsfarmerna nu dessutom hamnar att sätta på paus är pälsningen. De som har startat pälsningsarbetet och inte ännu blivit testade måste i väntan på testning ha ett mellanlager av halvfärdiga skinn.

– Här visar myndigheterna ingen förståelse för realiteterna. Pälsningen ska ske inom loppet av några dagar då skinnen är optimala och det här ändrar arbetsförhållandena för farmarna som måste anpassa sig till helt ny situation, förklarar han.

Konstateras ett fall av antikroppar ska avelsdjuren avlivas och de halvfärdiga skinnen kan inte säljas. Farmare som inte inlett pälsningen måste vänta på testning.

– Läget är allt annat än optimalt för farmarna som just nu är mycket stressade, konstaterar Frostdahl.

En orsak till att Livsmedelsverket har gått in för test av antikroppar på endast ett fåtal djur är risken för att fågelinfluensa sprids via djuren till människan och skapar en pandemi. Det fanns därmed inte tid att fortsätta testa alla djur för aktiv smitta.

Men Frostdahl understryker en viktig sak i sammanhanget:

– Vi har haft pälsfarmer i hundra år i Österbotten och hittills har ingen smitta spridits från våra farmer. Inte ett enda fall där H5N1-viruset har spridits från djur till människa har heller konstaterats globalt, säger han.

Näringen har demoniserats

Så varför utsätts just den här företagargruppen för den här typen av myndighetsutövning som riskerar hota deras rättssäkerhet? Frostdahl, som arbetat för näringen i femton år, har över tid sett att det har skett en demonisering av pälsfarmarna.

– Den här demoniseringen och regelrätta smutskastningen av näringen har tydligen gjort det lättare för tjänstemän som sitter på laglig makt att strunta i grundlagsenliga rättigheter. Många ogillar pälsnäringen och det sänker ribban för att fatta sådana beslut som nu görs.

– Paralleller kan dras till massavlivningen av minkar i Danmark under covidpandemin. Det är svårt att se att det skulle ha skett om det inte fanns ideologiska orsaker till att göra det. Vilken annan grupp av företagare skulle behöva utstå något liknande? frågar han.

Nyligen gick tog Finlands Veterinärförbund ställning mot pälsdjur i bur och anser att buruppfödning av pälsdjur borde förbjudas. Även här hänvisar Frostdahl till en form av kollektiv demonisering av näringen.

– En mobbad grupp har svårt att värja sig och hitta stöd och då väljer man att hugga till. Det här är ett förbund som betjänar djurhushållningen i Finland, men agerar som talesman och instrument för lobbyn mot pälsnäringen. Det är ett populistiskt och ett oprofessionellt ställningstagande, säger han.

Frostdahl är övertygad om att om det hade funnits vilja och förståelse för branschen att problemen som har kopplats till pälsnäringen gått att lösa på ett smidigare tryggare sätt för alla.

– Men eftersom pälsnäringen tydligen uppfattats som ett problem gick det så här. Det här kommer att kosta staten enorma summor i form av ersättningar och potentiellt även i skadestånd.