Vårbruket är i gång i södra Finland. Det vackra vädret i medlet av april med flera soliga och rekordvarma dagar fick odlarna att köra ut på åkrarna med sina traktorer.
I Åboland är man på sina håll i full gång med vårsådden. Sockerbetor, vårvete, ärter och bondbönor har såtts på åkrar där förhållandena varit tjänliga.
I Lielax i Pargas sådde Jan-Erik Hinders vårvete redan i slutet av förra veckan. Solen gassade från en klarblå himmel och dammet yrde då han drog fram på åkern med traktorn och såmaskinen.
-- Det är rysligt torrt, men annars är förhållandena är bra, säger han.
Dammet stör honom inte trots att traktorn, en Ford 4000 årsmodell 1966, saknar hytt.
-- Jag är van vid att köra en öppen modell och traktorn rullar bra, säger Hinders.
Han kör också en Valmet 605 och en Valtra A 104.
-- Det är bra att ha flera maskiner ifall något skulle gå sönder. Det finns ingen tid för reparationer när det är bråttom med vårbruket.
Tidigare sådd i år jämfört med i fjol
Tidpunkten för vetesådden är i stort sett den samma som tidigare år bortsett från vissa avvikelser.
-- Jag brukar vanligtvis så vårvete i slutet av april. Men i fjol gick det in i maj, då var våren sen efter en besvärlig isvinter, säger .
Han minns också ett år då situationen var den omvända. Då var förhållandena ovanligt gynnsamma och han kunde så vårvetet redan i mitten av april.
-- Det var för flera år sedan. Det blev en tidig sådd och jag minns att skörden också blev bra det året.
Hinders har varit jordbrukare i hela sitt liv även om han också haft ett yrkesarbete. Nu är han pensionär men tänker fortsätta bruka jorden så länge han orkar och har hälsan.
-- Jag gillar vårbruket. Det är något speciellt med våren, det är alltid roligt att se när broddarna kommer upp ur jorden, säger han.
Utöver vårvete tänker Hinders också så korn. Men fortsättningen beror på hur vädret blir. Börjar det regna blir det sannolikt en paus i vårbruket.
-- Man har lovat regn, och jag funderade faktiskt om jag ska så vetet före eller efter regnet. Men nu var det så torrt och bra att jag beslöt att så innan regnet kommer, säger Hinders.
Tidtabellen bestäms av vädret
Han är inte ensam om dessa tankegångar. Jordbrukaren Oskar Holmberg i Pargas står inför samma frågeställning.
Han fick nyligen övergödslingen undanstökad och inledde harvningen i början av veckan. Avsikten är att starta vårsådden med att så ärter.
-- Frågan är om man ska så före eller efter regnet, det är dilemmat just nu, säger Holmberg.
Utöver ärter tänker Holmberg så vårvete och havre. Han räknar med att vårbruket för hans del är i full gång runt Valborg. Tidtabellen hänger nu på vädret.
Ännu på måndagen var det uppehållsväder och solen tittade till och med fram. Men fortsättningen är osäker. Holmberg misstänker att det blir en paus i vårbruket i något skede eftersom prognoserna lovar ostadigt väder framöver.
Våren har varit regnfattig
-- Mycket beror förstås på hur stora regnmängder det kommer. Lite regn skadar inte eftersom det inte regnat på länge. Det har inte regnat i Pargas på hela våren bortsett från några små skurar. Det är väldigt torrt. Därför vore det bra med regn, säger Holmberg.
Det är inte ovanligt att bristen på regn om vårar och försomrar drabbar vårgrödorna i Åboland. Situationen brukar visserligen variera, men torkan har blivit en utmaning för odlarna.
Holmberg förväntar sig ändå en bra skörd i år. Han säger att det gäller att tänka positivt trots att man i det här skedet inte vet hur odlingssäsongen blir.
-- Vädret betyder mycket. Och vad beträffar höstgrödorna så ser det bra ut. De har klarat sig bra i vinter, säger Holmberg.
Växtodlingsrådgivare Peter Fritzén vid Finska Hushållningssällskapet instämmer.
-- Höstgrödorna har klarat sig riktigt bra i regionen. Av grödorna är det väldigt lite som utvintrat, man ser endast små fläckar här och där.
Snöfall i mars räddade höstgrödorna
Fritzén säger att det är tack vare den myckna snön som föll i slutet av mars som höstgrödorna klarat sig så bra. Under en kort tid kom det lika mycket snö som det föll under hela vintern i Åboland. På några dygn växte snödjupet till 40 centimeter.
-- Snötäcket skyddade grödorna från frost under en period efteråt med flera kalla köldnätter, säger Fritzén.
Under vårvintern var det på vissa håll mycket kalla nätter i landskapet. I Kimito föll kvicksilvret på vissa områden ner till 18 minusgrader.
Trots de stora snömängderna försenades inte våren. Snön sjönk ihop och smälte långsamt.
Fritzén säger att det nu är betydligt bättre förspänt med höstgrödorna jämfört med förra säsongen då 90 procent av grödorna utvintrade till följd av en besvärlig vinter med istäckta åkrar. Det gjorde också att man kom i gång senare med vårbruket.
-- I år är det annat. Nu är man i farten ett par veckor tidigare jämfört med i fjol, säger Fritzén.