20221101 133520 1
Satsningar på solenergi blir successivt ett vanligare fenomen i lantbruksvärlden, betonades det under föreläsningen ”Energioptimera ditt lantbruksföretag”. Den här moderna anläggningen med takpaneler finns i Tyskland.
Jordbruk

Solpaneler eller en vedpanna
kan sänka energikostnader

Satsningar på solpaneler. Förmånligare användning av spannmålstorkar och vedpannor. Upplägget var brokigt då bioenergirådgivaren Fredrik Ek höll den virtuella föreläsningen ”Energioptimera ditt lantbruksföretag”.

Energioptimering inom lantbruket var ett både relevant och brett ämne som sattes i fokus när den nya digitala föreläsningsserien ”Beredskap och ekonomi” kördes igång den 1 november. Serien, som omfattar fem föreläsningar, arrangeras av ÖSP-projektet Ekonomilaboratoriet och ProAgria Lantbrukssällskapets projekt Beredskap i Österbotten och pågår fram till den 7 december.

Under det första webbinariet lyftes bland annat solpaneler och byggande av egna solcellsparker fram som ett modernt och allt populärare energialternativ av Fredrik Ek, bioenergirådgivare på Svenska lantbrukssällskapens förbund.

– Solpaneler har blivit allt billigare med tiden och olika entreprenörer och företag erbjuder paketlösningar. Solenergi är ett sätt att kompensera den egna elförbrukningen med egen produktion. Potentialen för solenergi är lika stor i Finland som i norra Tyskland. En anläggning om 1 KW och en panelyta på 6,5 kvadrat kan generera upp till 900 kWH per år.

– När det gäller placeringen av solpaneler lönar det sig att rikta dem mot söder. Att följa solen kan öka effekten med 60 procent. Installerar man takpaneler mot öster eller väster minskar effekten med 25 procent. En fördel är dock att hela produktionskurvan blir jämnare. Den absoluta toppen mitt på dagen uteblir samtidigt, säger Ek.

För de lantbrukare som är intresserade av att anlägga en större solpark presenteras alternativet som en väg till lägre elkostnader på lång sikt. Återbetalningstiden för investeringen beräknas samtidigt vara förhållandevis kort.

– Ett statligt investeringsstöd på 40 procent kan erhållas för solenergilösningar om lantbruksföretaget har en inkomst på minst 25.000 euro per år och om projektet har en riktkostnad på 850 euro per kWp. Vidare bör anläggningens totala effekt vara minst 21 kWp och gårdens årliga elförbrukning minst 21.000 kWh.

– Den minsta stödsumma som kan beviljas är 7.000 euro. Anläggningen bör kosta minst 17.500 euro, säger Ek.

Vedpannor med nedåtriktad förbränning att föredra

För att göra vedeldningen möjligast förmånlig rekommenderar Fredrik Ek att man gör en medveten satsning på vedpannans förbränningsteknik.

– En panna med nedåtriktad förbränning kostar mer, men är ett bättre alternativ än panna med uppåtriktad förbränning. Mindre vedpåfyllning och sotningsarbete och mindre utsläpp är några konsekvenser i det förstnämnda fallet.

– Genom att byta från uppåtriktad till nedåtriktad förbränning kan man i praktiken göra energibesparingar på upp till 40 procent.

En vedpanna om 80 kW för utomhusbruk är i sin tur en lösning för dem som söker ett mellanting mellan en flisvärmecentral och en vedpanna som är placerad i källare, tillägger Ek.

Ett exempel på ett annat knep för att sänka värmekostnader i anläggningar är att gå igenom och vid behov byta ut otäta dörrar.

Halmeldning är också en möjlighet. I det fallet brukar pannor med uppåtriktad förbränning användas. Pannorna tenderar att ryka mycket och det gäller därför att kontrollera vindriktningar för att förebygga klagomål i näromgivningen, säger Ek.

Torkisolering viktigt

Spannmålstorkning är den enskilt mest oljeförbrukande aktiviteten inom lantbruket. Att se över den egna torkanläggningen noggrant kan sänka energikostnaderna med 10-20 procent, framhöll Fredrik Ek.

Det gäller att göra tillräckligt effektiva torkisoleringar i en miljö som ofta ansätts av fåglar och gnagare. Hönsnät, aluminiumfolie eller plåt kan användas som skydd och stöd.

– Det gäller att hålla brännaren och andra grejer i anläggningen i skick. Liksom att följa med oljeförbrukningen vaksamt. Det bör gå åt högst 1,5 deciliter olja för varje liter vatten som torkas, säger Ek.

Apropå satsningar på biogasenergi framhålls det att en kubikmeter metan motsvarar 10 kWh energi eller en liter olja.

– Nationellt sett är nätet av biogasanläggningar tätast i nordligare delar av Österbotten. Det är logiskt med tanke på den stora tillgången på gödsel i den regionen, säger Ek.

För byggande av biogasanläggningar kan ett statligt stöd på 50 procent erhållas ifall projektets värde uppgår till minst två miljoner euro. Ett annat centralt krav är att den alstrade energin används inom den egna gårdsproduktionen.