Torkan och hettan har fått spannmålsbestånd att brådmogna och förvärrat de skördeförluster som uppstod redan i början av sommaren, särskilt i södra Finland. Vårspannmålsskörden ser ut at stanna vid 60 procent av det normala i södra Finland och vid 75-85 procent i övriga delar av landet. Den totala spannmålsskörden uppskattas för tillfället till 2,47 miljarder kilogram. Uppskattningarna preciseras an efter att tröskningen framskrider. Vallarna har lidit av hettan i juli och den fortgående hettan äventyrar på många områden vallfodrets tillräcklighet under utfodringsperioden. Många grönsaksodlingar lider av torka trots omfattande bevattning, skriver ProAgria i sin växtodlingsrapport.
Odlingsväxternas tillväxt och utveckling uppskattas vara två veckor före genomsnittet i södra Finland och 7-10 dygn i andra delar av landet. Tröskningen kunde inledas i juli på de tidigaste områdena.
På de flesta områden har tidigt sådda bestånd klarat torkan bättre än senare sådda bestånd. Direktsådda bestånd har klarat sig bättre än konventionellt etablerade bestånd, men skillnaderna har jämnats ut under sommaren.
Ekogårdar har lidit av torka på samma sätt som konventionellt brukade gårdar och det finns inga tydliga eller entydiga skillnader mellan produktionssätten. Ekogårdarnas klövervallar har dock klarat torkan bättre än vallarna på konventionella gårdar.
Det finns stora variationer i regnmängderna i landets olika delar och även lokalt på grund av regnens skurartade karaktär. I Nyland regnade det under några dagar häftigt, vilket fick regnmängden i juli att öka till 30 procent större än normalt.
Också i Egentliga Finland, Birkaland och Kymmenedalen föll det åskskurar, vilka fick regnmängderna att öka till nästan det normala. På de flesta områden var dock regnmängderna endast 30-50 procent av genomsnittet.
Tröskningen av höstsäd och tidigt vårspannmål har inletts
Torkan och hettan har försnabbat höstsädens mognad. De första höstvetebestånden tröskades redan för två veckor sedan i Nyland, södra Finlands kustområden och Södra Savolax. Rågtröskningen inleddes också för två veckor sedan i Nyland, Egentliga Finland och Södra Savolax. På andra håll inleddes tröskningen förra veckan eller denna vecka.
Rågskörden uppskattas bli mindre än normalt på de flesta områdena. I Egentliga Finland och delar av kustområdet i södra Finland ser råg- och höstveteskörden ut att bli hälften av det normala. I Egentliga Finland uppskattas till och med 90 procent av höstsädsbestånden vara mycket dåliga och/eller bestånden mycket ojämna.
I Nyland, Södra Österbotten och Mellersta Finland uppskattas skörden bli nästan normal, men på andra håll uppskattas skörden bli 60-80 procent av det genomsnittliga. Höstsäden har inte lagt sig. Endast i Norra Savolax och Södra Österbotten har 10-20 procent av rågbestånden lagt sig.
Tröskningen av vårsäd inleddes förra veckan med tröskning av tidigt korn i Nyland, södra Finlands kustområden, Egentliga Finland, Norra Savolax och Mellersta Österbotten. På andra områden inleds korntröskningen under innevarande och nästa vecka.
I Egentliga Finland har man tröskat av de första havrebestånden under förra veckan. Havretröskningen inleds på andra håll i södra Finland under denna vecka och i landets övriga delar inom ett par veckor.
Foderkornet har lidit mest av torkan bland vårspannmålen. Foderspannmålsskörden uppskattas bli hälften av den normala i Nyland, delar av gårdarna i södra Finlands kustområden och i Egentliga Finland. I Egentliga Finland ser skörden ut att bli mycket liten eller så är bestånden mycket ojämna.
I Kymmenedalen och Södra Karelen ser skörden ut att bli 60 procent av genomsnittlig skörd och på andra håll uppskattas skörden vara 75-85 procent av en genomsnittlig skörd. I Södra karelen har 80 procent av havrebestånden lidit så mycket av torkan att skörden blir mycket liten eller så är bestånden mycket ojämna.
Skördens kvalitet uppskattas vara från försvarlig till tillfredsställande för vårsäden. På de torraste områdena brådmognar säden med lätta kärnor som följd. Skördens kvalitet är också ojämn på grund av den eftergroning som torkan har förorsakat.
De gårdsvisa skillnaderna är i år exceptionellt stora beroende på tidpunkten för sådd och hur regnen har råkat falla. Sommarens regn har varit mycket lokala, så skördeutsikterna kan vara mycket olika på olika skiften till och med inom gårdarna.
På södra Finlands och Södra Österbottens kumminodlingar inleddes tröskningen för två veckor sedan. På andra håll inleddes tröskningen förra veckan och de sista kumminbestånden tröskas under denna vecka.
Kumminskörden uppskattas till ungefär hälften av det normala i Egentliga Finland, Södra Karelen och delar av södra Finlands kustområden. På andra håll uppskattas skörden bli 70-95 procent av en genomsnittlig skörd.
På fröodlingar av ängssvingel och timotej kunde tröskningsarbetet inledas i medlet av juli och har redan avslutats. Endast i Nora Savolax är man ännu tvungen att vänta på att tröskningen av vallfrön ska inledas under nästa vecka.
Den andra ensilageskörden nästan bärgad
Bärgningen av den andra ensilageskörden kunde inledas efter medlet av juli på de flesta områden. Vallarnas tillväxt har varit svag på de områden som har lidit mest av torkan i södra Finlands kustområden och skördearbetet har inte ännu påbörjats.
I Egentliga Finland och Kymmenedalen har först hälften av andra skörden bärgats. I övriga delar av landet har 80-95 procent av skörden bärgats och i Mellersta och Norra Österbotten har skörden redan slutförts.
Den andra ensilageskörden ser ut att bli dålig, ungefär hälften av det normala, eller försvarlig i södra Finland och Södra Österbotten. Därför har en del gårdar bärgat spannmålsbestånd som helsädsensilage för att trygga tillgången på stråfoder.
Skördens kvalitet uppskattas bli dålig i södra Finlands kustområden och tillfredsställande i Nyland, Egentliga Finland och Österbotten. På andra håll uppskattas skördens kvalitet bli god, till och med utmärkt.
På grund av de lokala regnen är variationerna i skördens mängd och kvalitet stor mellan gårdarna. De senaste dagarnas regn har varit viktiga med tanke på ensilagevallarnas tillväxt, då största delen av gårdarna hyser en förhoppning om att kunna bärga en tredje skörd åtminstone från en del vallskiften. Det behövs dock mera regn för att trygga vallarnas tillväxt.
Torrhöet kunde bärgas i goda förhållande, men återväxten har varit svag på grund av torkan. I södra Finland blev torrhöskörden vid hälften av det normala och skördens kvalitet var försvarlig. I andra delar av landet blev torrhöskörden 60-80 procent av det normala.
Endast i Norra Savolax uppskattas torrhöskörden vara normal. Torrhöets kvalitet är god eller utmärkt. Betena lider också av torka och man har på sina håll blivit tvungen att utfodra djuren med ensilage som varit tänkt för vinterns behov.
Odlingen av höstsådda grödor ökar
Den tidiga skörden och även brytandet av svaga vårsädsbestånd har möjliggjort en mera omfattande sådd av höstgrödor. Rågsådden torde inledas i medlet av augusti, om regn som säkrar bråddskjutningen är att vänta. Höstvetesådden torde inledas i slutet av augusti.
Om förhållandena är gynnsamma, är en betydande ökning av odlingsarealerna att vänta. Enligt de modigaste uppskattningarna kunde odlingsarealen för höstsådda grödor till och med öka med 50-60 procent jämfört med årets areal.
Sådden av höstrybs inleddes i Nyland för två veckor sedan och i övriga delar av södra Finland uppskattar man att sådden inleds under denna vecka. Sådden av höstraps inleds enligt uppskattning under denna vecka i södra Finland.
Höstoljeväxtarealen uppskattas öka en aning (10 %) jämfört med detta år.
Torkan och ett större antal skadegörare i värmen har förorsakat osäkerhet bland dem som överväger sådd av höstsådda grödor.
Gammaflyet en plåga för specialväxter
Tröskningen av vårrybs inleds enligt uppskattning inom två veckor i södra Finland och i månadsskiftet augusti-september i mellersta och norra Finland. Tröskningen av vårraps inleds samtidigt eller litet senare än rybströskningen.
Rybs- och rapsbeståndens skick och skördeutsikter varierar från försvarlig till tillfredsställande. I södra Finlands kustområden har beståndet lidit av torka och rybsskörden uppskattas bli 40-70 procent av en genomsnittlig skörd och för rapsen 50-75 procent, beroende på hur regnen har råkat falla.
I Nyland och Mellersta Österbotten uppskattas rybsskörden bli nästan normal. På andra områden uppskattar man att rybs- och rapsskörden stannar vid 65-85 procent av normal skörd. I Södra Karelen uppskattar man att 70 procent av rybsbestånden är svaga eller ojämna på grund av torka.
I Södra Karelen har gammaflyet skadat 25 procent av oljeväxtbestånden. Skador som förorsakats av gammaflyet har observerats också i Kymmenedalen och östra Nyland.
Skördeutsikterna för bondböna varierar mellan försvarlig och tillfredsställande. Skörden uppskattas bli 50 procent av genomsnittet i Egentliga Finland och även på andra håll blir skörden 60-85 procent av en genomsnittlig skörd, beroende på hur regnen har fallit. Endast i Nyland uppskattar man att bondbönans skörd blir normal.
I Egentliga Finland har hälften av bestånden med bondböna lidit av torka så att skörden blir svag eller bestånden ojämna. Skördens kvalitet uppskattas bli tillfredsställande eller god.
Skörden av bondböna inleds enligt uppskattning under denna vecka i Södra Karelen. I andra delar av södra Finland inleds skörden inom 2-3 veckor och i september i landets mellersta och norra delar.
I Villmanstrandsregionen har gammaflyets larver förstört bestånden så gott som totalt och i 15 procent av ärtbestånden finns det också skador. Skador förorsakade av gammafly har också observerats i östra Nyland, Egentliga Finland och Birkaland. I Södra Savolax har man iakttagit flygande gammaflyn.
Sommarpotatisen och lagerpotatisen samt sockerbetan lider av torka. Sockerbets- och potatisskörden uppskattas bli 60-85 procent av det normala. På de torraste områdena försvagas potatisens kvalitet av skorv, om det inte har varit möjligt att bevattna bestånden.
I år har det varma och torra vädret hållit bladmöglet borta från bestånden och det har utförts mindre besprutningar än normalt. Observationerna för bladmögel och väderleksprognoser ska dock inte upphöra, eftersom varm och fuktig väderlek snabbt ökar sannolikheten för bladmögel.
Solen har fått bären att mogna
Den soliga och varma sommaren har fått bären att mogna tidigare än vanligt. Skördeperioden för hallon har inletts i slutet av juli och håller nu på att lida mot sitt slut. Den varma och regnfattiga sommaren har gjort hallonen aromrika och deras kvalitet är utmärkt.
I tunnlarna har temperaturerna däremot blivit alltför höga, vilket har försämrat skördens kvalitet. Hallonskörden blir något mindre än normalt på grund av vinterskador och torka.
Skörden av buskblåbär kunde inledas i slutet av juli i hela landet. Skörden av buskblåbär uppskattas bli god i år, eftersom övervintringen var god och blomningen riklig.
Plockandet av vita och röda vinbär kunde inledas efter medlet av juli i södra och mellersta Finland. Skörden av vita vinbär är bärgad, men skörden av röda vinbär fortsätter ännu i mellersta och norra Finland. Plockningen av svarta vinbär är som intensivast i huvudproduktionsområdet i östra och mellersta Finland. Svartvinbärsskörden ser på det hela taget ut att bli mindre än normalt.
Bären är söta tack vare det soliga vädret i juli, men den långvariga torkan har decimerat skörden och ställvis har bären mognat ojämnt, vilket försvårar fastställandet av optimal skördetidpunkt.
I södra Finlands äppelträdgårdar har man börjat plocka sommarsorterna Huvitus och Pirja. Övriga sommarsorter mognar lite senare. Skörden av sommaräpplen blir god.
I äppelodlingarna har man tryggat skörden med hjälp av bevattning, så odlingarna har inte besvärats av den abortering av kartar som har plågat hobbyodlingar.
Bevattningsanläggningarna går för fullt i grönsaksodlingarna
Urvalet av färska grönsaker är nu som störst. För närvarande skördas huvudkål, blomkål, broccoli, kålrabbi, isbergssallat, kinakål, knipplök, morot, brytärt, frilandsgurka och zucchini. Zucchini och frilandsgurka har dragit nytta av sommarens värme och skörden mognar nu med fart.
Torkan och hettan i juli har dock försvårat de flesta färska grönsakernas tillväxt och decimerat skörden särskilt i odlingar som saknar bevattningsmöjlighet. Kål- och sallatsbestånden har lidit mest av torkan. Grönsakslanden har inte kunnat förses med tillräckliga mängder vatten ens med intensiv bevattning. Dessutom är bevattningsvattnet på upphällningen på många gårdar.
Den långvariga hettan har förorsakat kvalitetsproblem särskilt för sallat, huvudkål, blomkål och broccoli. Dessutom har gammaflyets larver ställvis förorsakat mycket stora skador skördeförluster för isbergssallat. Kålmal och morotsbladloppa har också skadat odlingar.
Lagergrönsakernas tillväxt är på hälft, men torkan har redan gjort av med förhoppningarna om en god skörd. På många morotsodlingar var plantskjutningen långsam på grund av torkan, vilket har lett till att tillväxten är rejält på hälft.
Lagergrönsakerna kan dock fortfarande ge en genomsnittlig skörd om vädret blir svalare och det faller måttliga regn under augusti och september. Rikliga regn i kombination med varmt väder kan få grönsakerna och potatisen att växa allt för snabbt, med sprickningsskador som följd.