SLC Nyland höll sitt vårmöte förra fredagen, både på distans och på plats vid Vanda Lantbruksmuseum. Vid mötet godkändes i första behandling förslaget om officiell namnändring till SLC Nyland och övergång till ett fullmäktige och en styrelse.
Förslaget till nya stadgar för SLC Nyland godkändes i första behandling vid förbundets vårmöte förra fredagen. Huvudpunkterna i de nya stadgarna är ett officiellt namnbyte till SLC Nyland och att ha ett fullmäktige och en mindre styrelse i stället för nuvarande styrelse och arbetsutskott.
Omkring 50 personer deltog i mötet av vilka 38 valda ombud med rösträtt. De flesta deltog på distans.
Under vårmötet presenterade SLC Nylands verksamhetsledare Bjarne Westerlund SLC Nylands årsberättelse 2020. Inga större förändringar hade skett i medlemsantalet, men den nedgång som sker i gårdar på cirka två procent påverkar även medlemsantalet.
– Rätt många lägenheter har enbart skog, och arealen på åkrarna var lite mindre på medlemsgårdarna än Nyland i medeltal vilket kan bero på arrendemarker som inte hunnit antecknas i registret, sade Westerlund.
Omkring en tredjedel av de nyländska gårdarna är svenskspråkiga, och cirka 15,7 procent av den nyländska åkerarealen är ekologiskt odlad.
Markägarfrågor, spannmål och CAP
Coronapandemin påverkade SLC Nylands verksamhet 2020, och bland annat sköts vårmötet upp till den 25 juni. Förbundet gav aktivt ut uttalanden, bland annat om kolbindning i skog och biogasanläggningar. Dessutom lämnade SLC Nyland in besvär om Nylandsplanen. SLC Nyland var också involverade i mångsidig projektverksamhet genom Carbon Action-projektet, Farmers Grain Export och EkoNu, konstaterade Westerlund.
– Gipsbehandling vid Vanda å och olika direkta vattenvårdsåtgärder vid Ingå å, Sjundeå å och Raseborgs å var konkreta projekt förbundet deltog i för att förbättra vattenkvaliteten, sade Westerlund.
Ett fungerande avbytarsystem diskuterades också. SLC Nylands krav på att Nyland skulle bli ett enhetligt område gick däremot inte igenom.
Aktiva diskussioner med utbildningsanstalter fördes gällande kompetenshöjande utbildning på svenska.
– Ungdomsverksamheten var fortsättningsvis aktiv i nära samarbete med MTK Uusimaa och MTK Häme.
På politiksidan var markägar- och miljöfrågor aktuella, samt CAP27 och kommande programperiod. De viktigaste frågorna på marknadssidan var projekt som odlarstyd export och Spannmålstorget. Även livsmedelsmarknaden och gödsellagen diskuterades.
Bjarne Westerlund presenterade också bokslutet för 2020. Revisor Mikael Hedlund bekräftade att bokslutet ger en rättvisande bild av föreningens ekonomiska ställning och uppfyller de lagstadgade kraven. Bokslutet för 2020 fastställdes.
Mötets viceordförande Mårten Malmström konstaterade att förbundet skött verksamheten väl trots coronaåret, och tackade personalen och presidiet.
– Ni har skött bevakningen väl för oss producenter och skogsägare i Nyland beträffande landskapsplanerna, sade Malmström. Tack också för det stora stöd vi fick av er för vår generalplan i Esbo, och till Mats Nylund för digert deltagande.
Mötet gav ansvarsfrihet till styrelsen och övriga redovisningsskyldiga.
Nya stadgar i kraft redan 1.1 2022
Stadgeändringarna som behandlades på mötet gällde bland annat ett namnbyte från Nylands svenska producentförbund NSP till SLC Nyland. Ändringen gällde också ett fullmäktige och en styrelse, samt omskrivning av vissa punkter i stadgarna som hittills varit svårtolkade. Stadgarna är också tänkta att ändras så det blir lättare att hålla möten på distans.
– Den största enskilda förändringen i stadgarna är ett förbundsfullmäktige, där varje lokalavdelning är representerad, sade förbundsordförande Thomas Antas.
Den nya fullmäktige motsvarar långt det som idag är styrelsen där alla lokalavdelningar har en representant, och förbundsstyrelsen sköter om det operativa som arbetsutskottet idag sköter. Arbetsutskottet har däremot inte det mandat som en styrelse ska ha, vilket är en anledning till förändringen.
– Tanken är att vi på höstmötet kan behandla stadgarna andra gången och fastställa dem, och förrätta de val som förutsätts för att kunna inleda verksamheten från och med 1.1 2022, sade Antas.
Det blir då ett förbundsmöte per år istället för två.
– Förslaget till nya stadgar har härmed godkänts en första gång på det ordinarie vårmötet.
En motion hade kommit in från Sjundeå landsbygdsförening, gällande behovet av snabbare svar i sociala medier när någonting måste kommenteras. Som exempel nämndes Hankkijas vd Jyrki Lepistös uttalande om spannmålspriser.
Som en hälsning påpekades också att SLC:s juridiska handledning är en central del av vad SLC förväntas kunna erbjuda sina medlemmar. Styrelsen konstaterade som svar att man behöver kunna reagera snabbt i dagens debattklimat, och att sociala medier är ett verktyg för att nå ut med sitt budskap till såväl medlemmar som andra.
– Vi ska fortsätta utveckla både förbundets och SLC:s kommunikation och reagera snabbare på frågor som berör våra medlemmar, sade Westerlund.
Också förtroendevalda och tjänstemän har en viktig roll i kommunikationen. Motionen antogs och hälsningarna fördes vidare till SLC.
Mera kontraktsodling och oljeväxter efterfrågas
Johan Andberg, distriktschef vid Avena Nordic Grain, avslutade mötet med en presentation om de möjligheter som kontraktsodling erbjuder. Andberg konstaterade att det på senaste år synts beklagligt lite gula fält i Nyland, men att odlingen förhoppningsvis ökar.
– Arealen kan förstås inte ökas med våld, utan det måste passa in på gården så det fungerar och man har odlingen under kontroll.
På Viljelijän Avena Berner skulle man gärna köpa in så mycket inhemska oljeväxter som möjligt. För tio år sedan var arealerna större men skörden kvalitetsmässigt brokig.
– Oljeväxter kräver att man faktiskt odlar dem, inte bara sår och skördar, sade Andberg. Viljelijän Avena Berner erbjuder åt kontraktsodlarna stöd för oljeväxtodlingen via applikationen RapsiApp för mobiltelefoner samt genom skolningstillfällen och rådgivning.
Binder man priset för raps före juni med leverans i oktober hos Avena Berner får man 450 euro per ton och för nya kontrakt blir det ett fem euros tillägg per ton. Prissvängningarna på marknaden kan däremot vara snabba.
– Jag har försökt rekommendera terminskontraktet med mindre fixeringar. Då kan man låsa mindre bitar av skörden och följa med läget och sprida risken.
Att inte göra upp kontrakt i förväg är också alltid ett aktivt beslut, och behöver inte vara det mest ekonomiskt lönsamma, konstaterade Andberg.