Staten måste satsa mera på det
lägre vägnätet på landsbygden

Staten satsar inte tillräckligt på underhållet och reparationerna av vägarna på landsbygden. Det hotar konkurrenskraften på landsbygden, enligt Meto. Vd:n för Molanders Transport Ab håller med om att vägarnas skick på många håll är uselt.

– En del vägar är helt bra, men det finns många vägar som det är en total katastrof att köra på. Reparationsskulden i synnerhet på mindre statliga vägar på landsbygden, som vi ofta är beroende av, börjar vara mycket stor, säger Staffan Molander, vd för Molanders Transport Ab i Kållby i Pedersöre.

För några veckor sedan gick föreningen Meto – skogsbranschens experter – ut med budskapet att staten måste satsa mera på att upprätthålla även det lägre vägnätet på landsbygden.

– Om det inte nu börjar satsas på att reparera det lägre vägnätet hotas företagandet, livskraften och dragningskraften på landsbygden. Det är också ett hot mot industrins beredskap att få fram råmaterial som ofta kommer just från landsbygden, säger Metos styrelseordförande Stefan Borgman.

Föreningen påminner om att skogsindustrins produkter utgör ungefär en femtedel av landets exportintäkter. Skogsindustrin är också viktig för den finländska ekonomin för ett stor del av omsättningen i värdekedjan stannar i landet på grund av att råvarorna är inhemska.

– Upprätthållandet av det lägre vägnätet, som till exempel asfaltarbeten, har varit mycket litet de senaste åren, och man löser ofta akuta problem med oljegrus. Men det blir snabbt sprickor och hål i vägarna som gör att reparationer av transportbilar har stigit kraftigt, säger han.

Det måste satsas mer resurser

Budskapet från Meto är alltså att det snabbt måste satsas mer på vägarna på landsbygden.

– Skogen och råvarorna som finns landsbygden erbjuder betyder mycket för hela Finland. På landsbygden produceras välfärd för hela samhället och mot den bakgrunden måste det också satsas på att underhålla det lägre vägnätet. Det handlar också om landets försörjningsberedskap, säger Borgman.

Molander skriver under budskapet från Meto. Molanders Transport har totalt femton lastbilar med släp, varav merparten används för transporter av virke från skog till industri. Från förarna som rör sig kontinuerligt på mindre vägar får Molander ofta negativ respons om vägarnas skick.

– Rapporterna från våra förare är inte särskilt trevliga. Som det är nu undviker förarna vissa vägar och kör omvägar på 10–30 kilometer bara för att undvika dem. Det är klart att det inte är ekonomiskt bra för oss att situationen tvingar våra förare att hålla på så här, konstaterar Molander.

Att förarna måste ta omvägar är bara en sak som påverkar. Förutom att bilarna oftare skadas och måste repareras ökar dåliga vägar bränsleförbrukningen, enligt Molander.

– När trafiken inte kan röra sig optimalt på grund av dåliga vägar blir trafiken ojämnare och det ökar bränsleförbrukningen. Sådan körning gör också att alla lösa delar slits mer. Kan vi inte köra i jämn takt ökar utsläppen och då är det ingen skillnad vilket bränsle vi kör på. Ur klimatperspektiv är det mycket olyckligt, menar han.

Han poängterar också att förarnas säkerhet försämras.

– Arbetsdagen blir otryggare för chaufförerna. Det är mentalt tungt att köra på dåliga vägar och riskerna för olyckor ökar.

Har blivit sämre

Utan att ha fakta till hands upplever Molander att situationen på vägarna har blivit värre på senare år. Men vilka är de största orsakerna till att vägarnas skick har försämrats?

– Resurstilldelningen är inte tillräcklig för att upprätthålla det befintliga vägnätet. Men en sak som också har inverkat på slitaget av vägarna är att totalvikten höjdes från 60 till 76 ton för transporter. En högre totalvikt sliter mera och används vägarna hårdare måste också servicen öka i samma takt. Men det har inte varit fallet nu. Jag tycker också att antalet transporter på gummi samtidigt har ökat märkbart de senaste åren, säger han.

Molander är ordförande för SKAL Pohjanmaa-Österbotten, en intresseförening för transportbranschen. Även från andra regioner vittnas om dåliga vägar och hans budskap till beslutsfattarna är följande:

– I stället för att satsa på att bygga nya vägar och miljardprojekt inom infrastrukturen, som exempelvis entimmeståget till Åbo från Helsingfors, så borde resurserna gå till att upprätthålla det befintliga vägnätet. Det är bättre att underhålla det vi redan har, säger han.

Han konstaterar att man måste ställa saker mot varandra och prioritera.

– På nationell nivå måste beslutsfattarna se till hela landet. Förenklat kan man hävda att vägarna också ska vara användbara på landsbygden för det är här som hela landet förses med mat.

Skogsbilvägarna i ganska bra skick

Vad är erfarenheterna från skogsbilvägarna? Enligt Molander håller de relativt bra nivå och förarna är också inställda på sämre vägkvalitet när de kör på grusvägar.

– Speciellt på vintern tycker många av förarna om att köra på skogsvägar.

Thomas Sundqvist, distriktschef för Metsä Groups Vasa distrikt, ger också skogsbilvägarna ett bra betyg. Många väglag har skött underhållet bra och grundförbättrat skogsvägarna och utnyttjat möjligheten till statsstöd.

– Flaskhalsarna är mera de vägar som skogsbilvägarna ansluter till. Ofta kan en skogsbilväg vara farbar, medan byvägen är viktbegränsad en längre tid under våren än skogsbilvägen. Dessutom kan gamla broar och även korsningar vara underdimensionerade för stockbilstransporter, speciellt när ekipagen kan vara längre och ha högre totalvikt än vad som var möjligt när vägarna byggdes, säger han.

Sundqvist betonar likt Meto vikten av att skogsindustrin har tillgång till bra vägar.

– Skogsindustrin är en exportindustri och virke rörs mycket på vägarna nuförtiden. För oss är det viktigt att transporterna kan genomföras utan att det uppstår skador. Här kunde ett stödprogram från statshåll vara välkommet för att förbättra vägnätet ytterligare, säger han.