Stinkfly blev ett oväntat problem i årets kumminodling

En ny kumminsort och nya koncept för kumminodling. Det har Caraway i samarbete med Viljelijän Avena Berner testat på en provyta i Närpes. Något som däremot har påverkat kumminodlingen negativt i år är förekomsten av stinkfly och bladlöss.

– Vi har aldrig tidigare sett något liknande ifråga om stinkfly i kummin. Många odlingar har drabbats och det gäller också andra odlingar som koriander, potatis och dill. Bladlöss har också förekommit tidigare år efter avslutad blomning, men i år invaderades åkrarna redan under blomningens början. säger Matias Rönnqvist, produktchef på Berner och tillika kumminodlare.

Han var på plats i Närpes förra veckan när Berner i samarbete med Caraway bjöd på information om provytor med kumminodling. Rönnqvist håller upp en korianderplanta för att demonstrera vad som är resultatet när det har varit en invasion av stinkfly.

– Stinkfly suger på huvudskottet och när den sticker in sin sugsnabel sprutas ett enzym in som stör celldelningen. Skottet börjar vrida sig och i stället utvecklas sidoskott och därför ser det så här konstigt ut med flera sidoskott med förvridet huvudskott. Sidoskotten påverkas inte lika starkt av enzymet men pollineringen blev inte lyckad eftersom tillväxten kom igång sent eller så dog plantan. Så här ser det ut på många ställen och det är något nytt för oss, konstaterar Rönnqvist.

Men han och Dan Kjällberg, växtrådgivare på Caraway, är inte oroliga.

– Vi tror att det är den torra och varma sommaren som gjort har bidragit till problemen med stinkfly och bladlöss. Det har varit ett extremt varmt år och vi tror det är orsaken, säger de.

Problem med karenstider

Problemet med stinkfly är att angreppen kommer sent under växtsäsongen.

– Det gör att det blir problem med karenstider och bekämpningspreparat får inte användas i blommande bestånd eftersom det blir problem med resthalter, förklarar Kjällberg.

Caraway, som har kontraktsodlare av kummin på omkring 6.500-7.000 hektar i Finland, räknar – torkan till trots – med en bättre skörd än normalt.

– Vi är inte nöjda med skörden längs kusten, men längre österut verkar det ha lyckats bättre. Södra Finland ser också bättre ut men i Österbotten har vi för första gången skördar på enbart 200 kilogram per hektar, vilket inte är bra.

Kjällberg berättar också att marknaden utomlands börjar vara mättad. Det produceras mer kummin i de baltiska länderna och Östeuropa samt i Kanada.

– Vi trodde Kanada gav upp kumminodlingen, men nu har det landet också ett stort utbud. Därför minskar våra möjligheter att betala ut ett bra pris. Vi räknar med sämre priser med ett minskat intresse för kumminodling som följd. Det gäller också när spannmålspriserna börjar röra på sig uppåt. Kanske vi igen har brist på kummin om några år och då stiger priserna igen. Tyvärr går det så här i vågor, berättar Kjällberg.

Viktigt med försök

Hur ser årets försök ut? I tio år har Caraway och Berner testat olika odlingskoncept för att förbättra kunskaperna om kummin. Ett mycket viktigt arbete eftersom kummin är en marginell växt globalt.

– För oss är det viktigt att vi själva testodlar och har egna provytor. På det här viset kan vi till exempel se vilka bekämpningsmedel som fungerar, testa olika blandningar och i dag har vi fungerande recept på vad som fungerar på kummin, säger Matias Rönnqvist.

Intressant i årets försök är att en ny kumminsort har testats – Aprim. Aprim är till skillnad från de traditionella sorterna som används i de norra delarna av Europa en ettårig sort.

– Aprim är en tjeckisk sort som vunnit pris i Europa. I Tjeckien sås den här sorten efter spannmålsskörden och skördas året därpå. Trots att den övervintrar är arten biologiskt ettårig, för den behöver inte kylbehandling för att bilda blomanlag. Det gör att det inte blir några tomma år som här med sorten Prochan, vars bestånd är treårig och ger skörd först efter det första växtåret, förklarar Kjällberg.

Kan fungera i havre

I Finland odlas till 95 procent rena kumminbestånd. Men i de här försöken har man provat att så in den ettåriga sorten med andra grödor som havre eller bondböna. Man har också haft olika tidpunkter för sådden. De bästa resultaten ser ut att komma med det kummin som har såtts med havre.

– Tillsammans med havre ser det bra ut. Havren har gett kumminet skugga och grödan verkar ha uppfattat det som att det är höst och har inte börjat blomma. Däremot har blomningen kommit igång  i de försök som gjordes med bondböna. Bondbönorna verkar ha släppt in för mycket ljus och då började blommor bildas, säger Kjällberg och Rönnqvist.

Att den ettåriga kumminsorten börjar blomma är inte bra.

– Tanken är att hitta metoder för att använda en ettårig sort som underväxt och som växer till sig och kan övervintra. Vi räknar inte med att försöken där kumminet har börjat blomma ger skörd nästa år. Däremot kan det fungera i försöket med havre, säger Kjällberg.

Att dra några slutsatser av ett försök är svårt.

– Det finns inget år som är sig likt. Mycket påverkar. Men sådana här försök gör att vi hela tiden blir lite klokare. Det återstår att se om Aprim kan bli en sort som fungerar för våra förhållanden i framtiden, säger de.