Förra året trädde en ny CAP-programperiod i kraft. I år är ändringarna i jordbruksstöden betydligt färre, men trots det är behovet av information stort. Det märks tydligt nu när ÖSP är med och ordnar årets upplaga av stödinfon i Österbotten.
– Målet med stödinfon är att jordbrukarna ska hålla sig uppdaterade på vad som gäller. Har man rätt information om stödsystemet, minimeras risken för misstag i stödansökan. Därför är det mycket positivt att antalet deltagare alltid är stort för de här tillfällena, säger Fredrik Grannas, ombudsman för ÖSP.
I tiotals år har ÖSP tillsammans med landsbygdsenheterna i de österbottniska kommunerna och myndigheter som NTM-centralen och ProAgria ÖSL, varit med och ordnat stödinfon eller liknande evenemang. Samarbetet mellan olika aktörer för att sprida information om stöden har därmed varit brett och långvarigt.
Det kan också bidra till det faktum att stödsanktionerna i landskapet hör till de lägsta i landet.
– Sedan EU-inträdet har vi i Österbotten haft ett mycket aktivt samarbete mellan olika aktörer inom lantbruket. Det är säkerligen en bidragande orsak till att stödsanktionerna har varit på en låg nivå jämfört med resten av landet. Genom att stöda jordbrukarna i att sprida information om stöden minskar risken för onödiga påföljder och det är vårt mål, säger Ulf-Erik Häggvik, övervakningschef på NTM-centralen i Österbotten.
Tekniska utvecklingen svår för många
I Kronoby var i stort sett varje stol upptagen på tillfället som ordnades i kommungården i onsdags förra veckan. I år har det enbart kommit några mindre ändringar i stödsystemet jämfört med i fjol då den nya programperioden CAP27 trädde i kraft.
Men vilka är de vanligaste frågorna efter att element som villkorlighet och en rad nya stödmöjligheter samt satellituppföljning har börjat gälla?
– Telefonen har gått ganska het på sistone och de flesta frågor jag fått under vårvintern gäller tekniska frågor om VIPU-mobilen och hur foton ska tas för en utredningsbegäran. Vissa känner helt klart att digitaliseringen är svår att greppa, men då finns rådgivare att vända sig till, säger Jonny Kronqvist, landsbygdssekreterare i Pedersöre.
Han lyfter fram bland annat VIPU-ombuden, landsbygdsenheterna i kommunerna, ÖSP eller rådgivningsorgansationerna.
– Hela processen med att ansöka om stöd underlättas så klart av att ha en smarttelefon, men det har inte alla, i synnerhet inte äldre jordbrukare. Men känns det nya systemet oöverkomligt finns hjälp att få.
Grannas och Kronqvist berättar att det under senaste året varit många som tagit kontakt om de sena stödutbetalningarna.
– Gällande tidtabellen har det funnits frustration på fältet. Många tycker byråkratin och kraven ökar, men att stödnivåerna samtidigt minskar, säger de.
Förutom teknik och sena stödutbetalningar har frågorna om satellituppföljningen varit många under senaste år. Många odlare fick senaste höst begäran om utredning och var tvungna att åka ut till skiftet och ta bilder. Samma sak har upprepats nu för de som anmält växttäcke vintertid – när satellitbilderna visat åkrar ännu täckta av snö.
Ett rättvisare system
Grannas, Kronqvist och Häggvik har förståelse för att ett nytt system för uppföljning innebär förändring och viss oro, men de konstaterar samtidigt att det för med sig positiva saker.
– Till de som ringer och är frustrerade på det nya övervakningssystemet brukar jag säga att det ändå är ett system som är rättvisare än det tidigare. De gårdar som blir granskade fysiskt har minskat, vilket jag tycker är viktigt att framhålla, säger Kronqvist.
– På många sätt är den nya uppföljningen bättre än den förra för nu behandlas alla jämlikt och det gäller inom hela EU. Risken för fusk minskar, fortsätter Häggvik.
I egenskap av övervakningschef vill han också lyfta fram att en begäran om att ta ett foto på ett skifte inte ska betraktas som att odlaren gjort ett fel.
– Det är inte frågan om övervakning utan en uppföljning. Det handlar inte om att bevisa sin oskuld utan en möjlighet att göra en korrigering så att allt blir rätt.
Nästan 15.000 gårdar fick utredningsbegäran i fjol. Det berodde delvis på att systemet söker sina former och att molnighet gjorde många satellitbilder svårtolkade. På NTM-centralen i Österbottens område fick 1,7 procent av skiftena utredningsbegäran.
– Det handlar i slutändan om en väldigt liten andel. Vissa gårdar kan få flera, men merparten av jordbrukarna märker inte alls av satellituppföljningen. Av gårdarna i Österbotten kom det in 1.000 svar med foto så resten verkar ha utnyttjat ändringsmöjligheten. Många gårdar i landet, nästan 4.500, utnyttjade ändringsmöjligheten, vilket är cirka 10 procent och det är ganska många, konstaterar Häggvik.
Hoppas på bättre analyser
Han hoppas att antalet utredningar kan minska i år. Satellituppföljningen tas stegvis i bruk och de som jobbar med systemet och den artificiella intelligensen som används lär sig kontinuerligt.
– Vi hoppas på bättre analyser av bilderna i år. I år tillkommer också identifiering av gröda och växtgrupper, så att rätt växt är anmäld, berättar han.
Något som samtliga vill lyfta fram inför att stödansökan görs är att skiften som ska gödslas har markkartering. Skyddsremsor ska vara minst tre meter och får inte understiga den bredden. Kravet på växtföljd, det vill säga att en tredjedel av ettåriga grödor ska bytas ut varje år, är också viktigt att komma ihåg.
Något som ännu är aktuellt är utredningsbegäran om växttäcke vintertid. Senast den bilden ska tas och skickas in via VIPU-mobilen är den 23 maj.
– Det bästa är att vänta på att snön smälter och det viktiga är att växttäcket sedan kan konstateras på bilden, säger Häggvik.
Slåtterkravet i år är den 15 september och senast den 30 juni ska grödorna vara sådda.