Stort intresse för att lära sig
mera om de nya stöden

Som bäst ordnas stödinfon runtom i Österbotten och hittills har hundratals jordbrukare deltagit. I och med att en ny programperiod gäller finns mycket nytt att ta in. Tillfället i Kronoby lockade över hundra deltagare.

– Det finns mycket nytt att lära sig om den nya programperioden. En stor fråga enligt mig är om vi kommer att kunna åtnjuta de cirka två miljarder euro som totalt sett finns att ansöka om. På gårdsnivå kan man söka många olika stöd, men en del åtgärdskrav är så krångliga att det kan bli svårt att vara berättigade till stöden. Det återstår att se hur mycket pengar som blir oanvända, säger Pauliina Holmqvist, ekologisk nötköttsproducent i Karleby och styrelsemedlem i ÖSP.

Holmqvist deltog i stödinformationstillfället som ordnades i Kronoby. Just nu ordnar ÖSP, ProAgria Lantbrukssällskapet, kommunernas landsbygdsmyndigheter och NTM-centralen flera infon och det sista går av stapeln den 20 april i Dagsmark. Totalt ordnas elva stödinfon som kommer locka närmare tusen deltagare i hela landskapet.

– För en del blir det en stor omställning att ansöka om stöden i år. Det här är första gången ansökan ska göras helt elektroniskt och ansökan går inte längre att lämna in i pappersformat, säger Sanna Särs, landsbygdssekreterare i Pedersöre samarbetsområde.

Viktigt utbyta aktuell information

I fortsättningen är det också viktigt att jordbrukaren och förvaltningen utbyter aktuell information. Som hjälp för att hålla kontakten finns nu en mobilapp, Vipumobilen.

– Om stödsökanden själv inte har möjlighet att ladda ner appen, kan man till exempel ge en släkting eller ett blankettombud fullmakt att använda appen. Många har redan laddat ner appen, men för en del blir det en stor omställning, säger hon.

EU- och nationella stöd är totalt sett på ungefär samma nivå som tidigare. Men trots det har i synnerhet ÖSP varnat för att stödnivån räknat i euro per hektar kan bli mindre än tidigare.

Det beror på att många djurgårdar inte kommer att kunna uppfylla villkoren för en del nya stödmöjligheter som finns, till exempel att satsa på mångfaldsåkrar.

– Som jag ser det har många djurgårdar inte något annat val än att odla det som behövs. Men de som avslutat djurproduktionen har flera alternativ, säger Särs.

Men hon tycker det är viktigt att inte stirra sig blind på alla möjligheter för att optimera stöden.

– Man ska inte lura sig själv och bara se till ett potentiellt högt stödbelopp, utan det är viktigt att räkna om det i slutändan lönar sig om villkoren som måste uppfyllas för stöden också bidrar till ökade kostnader.

Aktiv jordbrukare har preciserats

Numera har också definitionen av aktiv jordbrukare preciserats. Det finns tre alternativ: De som i fjol fick högst 5.000 euro i direktfinansierade EU-stöd definieras automatiskt som aktiv jordbrukare. Om man i fjol fick mer än 5.000 euro i direktfinansierade EU-stöd, ska sökandens huvudsakliga bransch hänföra sig till jordbruksverksamhet och sökanden ska vara mervärdesskatteskyldig som primärproducent.

– Om sökanden inte uppfyller kravet på aktiv jordbrukare i fråga på någondera av dessa grundern, måste den använda sig av något dokument för att påvisa utövandet av jordbruksverksamhet, till exempel något verifikat på inköp av produktionsinsatser eller försäljning av jordbruksprodukter, förklarar Särs.

Hon poängterar också en annan sak och nämner datumet 31.12.2022. De åkrar som inte var i odlingsbart skick efter det datumet måste hädanefter ha permanent vallväxtlighet.

– Det här vill så många som möjligt undvika eftersom det blir en praktisk utmaning när man inte kan bryta vallen ens genom att plöja, utan det blir att förnya vall till vall, säger hon.

Se till att arrendekontrakten är skriftliga

Något som hon i egenskap av landsbygdssekreterare hamnar att vara mer uppmärksam på är misstanke om bedrägeri. Det här betonas från EU-nivå och är något som kommer att kontrolleras extra noggrant i år.

– Det blir mera kontroller av de som ansöker om stöd om de har rätt att få stöd för de skiften som uppgetts i ansökan. Det betyder att skiftet som uppgetts i stödansökan via lagfart ska kunna kontrolleras och säkerställas att ägaren är den rätta, säger hon.

Det innebär bland annat att det blir viktigare att ha arrendekontrakten i skick.

– Arrendekontrakten måste vara i sin ordning så att de är giltiga vid en eventuell övervakning. Min uppfattning är att en del har fortsatt med muntliga kontrakt när ett arrendekontrakt gått ut, men nu blir det viktigt att de skiften som uppges vara skriftligen arrenderade i stödansökan också är uppgjorda skriftligen och att alla parters underskrifter finns med.

– Enligt jordlegolagen får inte arrendekontrakt överföras på tredje part och vid till exempel en generationsväxling flyttas inga kontrakt till övertagaren, utan då måste övertagaren göra nya kontrakt, berättar hon.

Muntliga arrendekontrakt kan fortsättningsvis ingås, men är inte att rekommendera.

Ovissa tider för eko

Som ekoodlare väntar sig Pauliina Holmqvist ovissa tider. Hon beskriver signalerna från myndigheterna som motstridiga.

Dels är målsättningen att öka andelen ekoodlare, men samtidigt har efterfrågan på ekologiska produkter minskat. 

– Det ser också ut som att en del måste intensifiera ekoproduktionen eller övergå till konventionell produktion. Det gör det inte möjligt att planera långsiktigt som ekoproducent och det är ovissa tider. Lönsamheten är mycket dålig, säger hon.

ÖSP har aktivt drivit på att en ändring av stödtidtabellen måste ske och förra veckan meddelade Livsmedelsverket äntligen att förskott på miljöersättning och ersättning för ekologisk produktion betalas ut till gårdsbruksenheterna i november 2023.

Det blir ändå en verkligt tuff höst för många gårdar.

– Det gäller att se över ekonomin och använda sig av råd 2030 och ta emot allt stöd man kan få, säger hon.