Vilka grödor lönar det sig att odla kommande växtsäsong? Och hur är läget egentligen på spannmålsmarknaden nu och framöver? Intresset för att ta del av experternas svar var stort när ÖSP ordnade en växtodlingskväll med över 150 deltagare.
– Efter ett mycket utmanande fjolår som vi helst vill glömma, är det enda vi kan göra nu att blicka framåt. Det ska vi göra nu och vi är överrumplade över hur stort intresset är för den här spannmålskvällen.
Så inledde Bengt Eklund, ordförande för ÖSP:s spannmålsutskott, växtodlingskvällen på Yrkesakademin i Gamla Vasa i måndags. Över 150 jordbrukare från hela landskapet var på plats för att få svar på hur man ska tänka inför den kommande växtsäsongen.
Något som alla bör inse är att den globala spannmålsmarknaden påverkar den finska. Och efter att Max Schulman, växtodlingsexpert på MTK, utredde läget på den marknaden, kunde många slå fast att marknaden just nu är ytterst svår att sia om.
– Det är tufft på världsmarknaden i dagens läge och det är fortfarande Svarta havsområdet som dikterar priserna. Ryssland hade en rekordstor spannmålsexport på 50 miljoner ton och de klarar dessutom av att frakta mängderna, säger han.
Händer mycket ute i världen
Enligt honom har dessutom höstsådden i Ryssland varit lyckad så det är att räkna med en lika stor spannmålsexport i år.
– Ryssland dominerar marknaden när det gäller vete, som prissätter de flesta spannmål på livsmedelssidan. Att hamnarna i Svarta havet förblir öppna är en del av av Rysslands politik just nu.
Ukrainas export på räls till Europa påverkar också de europeiska priserna.
– Från Ukraina har det kommit mycket billig spannmål och diskussionen hur handeln ska se ut vid gränserna måste lösas. Kriget lär fortsätta, men lyckligtvis är Svarta havet öppet, konstaterar han.
Schulman tog också upp att majsskördarna blev lyckade i fjol och det pressar foderpriserna på spannmål. Även det faktum att Australien söker nya marknader efter sitt tullkrig med Kina påverkar.
– Många importländer har bytt från europeisk spannmål till rysk, men vi har också förlorat marknader till Australien. Förändringarna gör att hela systemet söker nya vägar och gör marknaden nervös. Priser stiger och sjunker snabbt och det är mycket svårt med riskhantering, förklarar han.
Därför är det nu, enligt Schulman, viktigt att finska jordbrukare fokuserar mera på den interna marknaden.
– Vilka grödor efterfrågas i Finland? Görs det här på ett välplanerat sätt och i tid kan odlarna, vår egen handel och industri dra nytta av det. I andra länder är man mera välorganiserade genom kooperativ och kan styra medlemmarna vad som odlas. Det är måste vi också få igång i Finland. Genom att samlas oss kan vi öka vår egen styrka.
Producera bara det som efterfrågas
Rikard Korkman, ombudsman för SLC, är inne på samma linje som Schulman. Det är hög tid att finländska jordbrukare producerar det som marknaden efterfrågar.
– Marknaden är känslig och det är bara att se för några år sedan hur det gick med rågpriset när det blev överproduktion. Det är vi själva som bestämmer hur det blir och det går inte att skylla på någon annan, säger Korkman.
Något han i flera år försökt understryka är vikten av att följa med spannmålsmarknaden. Ökad kunskap om hur till exempel Parisbörsen påverkar spannmålspriserna ökar chansen att fatta bättre beslut.
Korkman har också betonat behovet av mer kontraktsproduktion, och i synnerhet att gå in för terminskontrakt.
– Jag kollade nyligen på pristabeller i VYR (spannmålsbranschens samarbetsgrupp) och jämförde. Hur många utnyttjade för ett år sedan de då betydligt högre priserna på spannmål och gjorde kontrakt? Det är fortfarande få som gör kontrakt och merparten av säden säljs på hösten till vem som helst trots att terminskontrakt har många fördelar, säger han.
Fördelarna med terminskontrakt är att prissäkra när priset är bra och att jordbrukaren vet att det som produceras efterfrågas, och att risken för överproduktion av spannmål minskar.
– Men kontraktsproduktionen behöver utvecklas och här behövs mer diskussion om kvalitet och mängd och vad som händer om man inte kommer upp i avtalad mängd. Här ikväll finns många aktörer på plats och möjligheterna för att diskutera med varandra är goda, säger han.
Svårt att förutspå marknaden i dag
Men att fatta de rätta besluten i dag är svårt. Spannmålspriserna har sjunkit under det senaste året och att sia om vart det är på väg är svårt.
– Trots att det finns stora skördevariationer i Europa vet vi att produktionen i slutändan är ganska stabil. Det gäller också odlingsarealerna. På kort sikt väntar vi inga stora prisförändringar, säger Korkman.
Schulman, som sitter med i flera arbetsgrupper på EU-nivå, berättar att den europeiska spannmålssektorn nu samlar sig för att återta sin tidigare starka ställning på världsmarknaden. På sikt blir det att börja påverka den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2028.
– Vi ska komma ihåg att Europa är det enda området i hela världen som aktivt genom politiska beslut minskar sin egen livsmedelsproduktion.
Just nu diskuteras också vilka typer av bekämpningsmedel och utsäde som får användas inom EU. Här är det viktigt att de europeiska varorna hamnar på samma nivå som importvaror.
– Det kan inte bli så att råvaror som produceras utanför EU med bekämpningsmedel som är förbjudna här, kan importeras hit. Men vi är på väg mot en värld där andra exportländer av exempelvis proteingrödor kanske hellre exporterar till Kina där man inte frågar om vilka bekämpningsmedel som används.
Spannmålskvällen, som också bjöd på middag och kaffe, var kostnadsfri för deltagarna. Det tack vare sponsorerna JEPO, Caraway Finland, Apetit, Lantmännen Agro, Feedex, Peltosiemen, Tilasiemen, Laihian Mallas, Berner, A-foder, Yara, Lyckegård, Hankkija, SMN Agricenter, Nordkalk, Agrolink, Anora och ProAgria Lantbrukssällskapet.