Stort intresse för hur
rotationsbete ordnas i praktiken

Fler mjölk- och köttproducenter sporras till betesdrift genom stöd och ansvarsprogram. God planering är en nyckel för att lyckas. Ett tjugotal intresserade kom för att se hur Jussi Murto-Koivisto ordnar sina rotationsbeten i Närpes.

– Vi vill med goda exempel visa hur bra betesdrift kan genomföras i praktiken och lyfta upp de många fördelar som finns. Intresset för betesdrift ökar också kontinuerligt så utvecklingen går onekligen mot fler betande nötkreatur i Finland, säger Jessika Eklund, mjölkgårdsrådgivare på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskapet.

Förra veckan ordnade Lantbrukssällskapet betesträffar inom ramen för projektet Allatiders Mjölk. Det första gick av stapeln i Närpes där de ekologiska mjölkproducenterna Linda Pellfolk och Jussi Murto-Koivisto visade hur de i praktiken ordnar rotationsbetet.

– En del kanske har en bild av bete som en stor hage där gräset blir nedtrampat. Men ett effektivt betessystem fungerar inte så utan när vi roterar mellan olika hagar har djuren tillgång till bra foder hela tiden, förklarar Murto-Koivisto.

Flyttar dem snabbt

Ett tjugotal deltog i tillställningen i Närpes. De fick se när värdarna snabbt och effektivt flyttade djuren till en ny del av det inhägnade området. Med stolpar och en strömförande tråd lades snabbt gränsen till områden som nu ska fungera som bete.

– Vi har alltid eftersträvat att hitta nya lösningar och det här är ett sätt att snabbt få till stånd ett tillfälligt stängsel. I dag drog vi bara en lätt tråd som också är lätt att ta bort, konstaterar Murto-Koivisto.

Vid sidan av mjölkproduktionen har Pellfolk och Murto-Koivisto egen uppfödning av ungdjur. Antalet djurgrupper på bete uppgår till nio stycken, vilka kräver minst tre betesfållor att växla mellan.

– Därför har rotationsbete blivit en naturlig lösning för oss. Förr stängslades ett område in och djuren släpptes ut, men det bidrog till nedtrampat gräs och otillräcklig utfodring. Då började vi satsa på att rotera och när djuren betat i ett område flyttar vi dem efter kanske en vecka till ett annat. Det gör att gräset får återhämta sig och det ger effektiv betesdrift med begränsad areal, förklarar han.

För Murto-Koivisto och Pellfolk är det en naturlig och obligatorisk del av verksamheten att ha bete i och med att gården är ekologisk. På den konventionella sidan är det obligatoriskt enbart för båsladugårdar att ha djuren på bete minst 60 dagar per år.

Men andelen som satsar på betesdrift på den konventionella sidan ökar kontinuerligt. En orsak är att producenterna på olika sätt sporras till det.

– Betesdrift är inte ett tvång för alla, men via mejeriernas egna ansvarsprogram får man tillägg på mjölkpriset om man har betesdrift. Via stödet för djurens välbefinnande sporras producenterna också till att satsa på betesdrift, vilket är positivt, säger Eklund.

Uppmuntrar till mer betesdrift

Hon får medhåll av Sofia Rönn, kvalitetsspecialist vid Osuuskunta Maitosuomi. Enligt henne uppmuntrar Valio leverantörerna att satsa på åtgärder som ökar djurens välfärd.

– Konsumenternas krav på djurvälfärd har också ökat och med det måste Valio följa med i utvecklingen. Det är i dag viktigt att ge en bra bild av näringen och allmänheten vill se betande kor som inte enbart lever inomhus. Samtidigt är det också en fördel för djurvälfärden att de får beta, säger Rönn.

Enligt Eklund är fördelarna med betesdrift bland annat förbättrad kondition, klövhälsa samt att klimatet i anläggningarna gynnas om djuren också är ute.

– Möjligheterna för betesdrift varierar från gård till gård och bland gårdar med mjölkningsrobot har det funnits en uppfattning att det är svårt med betesdrift. Men vi har flera robotanläggningar som i dag har betesdrift och det är möjligt att genomföra med god planering. Allt fler inser att det går, säger hon.

ProAgria Lantbrukssällskapet kan stå till tjänst med råd för betesdrift.

– Vi hjälper att anpassa ett system för gårdar utifrån deras egna förutsättningar. Något som är mycket viktigt är att verkligen planera betet och ha en tydlig plan för hur man vill göra, säger Eklund.

Sofia Rönn skulle inte vara förvånad om det i framtiden kommer fler frivilliga tillval som ytterligare förstärker fokus på betesdrift.

– Valio vill stöda betesdrift på alla sätt och det kan mycket väl hända att det i framtiden kommer mer tillval. Som exempel är plan för betesgång/utevistelse ett krav när medlemmar ansöker om förhandsbeslut för tilläggsavtalsmängd för kommande investering. Även gällande investeringsstöd för byggande av en ny mjölkanläggning måste det i dag finnas en plan för betesdrift, berättar hon.

Viktigt att betet har god kvalitet

Tillbaka till beteshagarna i Närpes. Enligt Murto-Koivisto är det viktigt att välja rätt gräsarter för betet. Växterna måste tåla trampning, vara täta och inte växa sig höga för snabbt.

– Det är inte samma vallfröblandning som när en vall anläggs för att bli ensilage. Vi har olika arter, som rödsvingel och ängsgröe som man vanligen inte har i en vall, säger han.

Något som han också poängterar är att betet är kvalitativt bra. Det bör finnas tillräckligt med torrsubstans så att djuren får ett tillräckligt stort intag.

– Ökar mjölkproduktionen både i mängd och andra halter så är det en mätare på att betet är kvalitativt. När det gäller andra djurgrupper får vi göra visuella bedömningar, förklarar Murto-Koivisto.

Jessika Eklund fortsätter:

– En betesvall måste vara anpassad näringsmässigt så att djuren får ett intag från betet som motsvarar i stort intaget av grovfoder. Det bör vara rätt fröblandning och betet ska gödslas och putsas, vilket innebär en arbetsinsats, men det lyckas med god planering.

Enligt Murto-Koivisto kommer under sommarmånaderna cirka 20 procent av grovfoderintaget från bete för mjölkkorna.

– Mjölkkorna är svårare på det viset att de har sina rutiner med mjölkning och att intag av kraft- och grovfoder måste vara jämnt fördelat. De kan inte beta hela dagen så betesdrift för mjölkkor är en utmaning. Men för de andra djurgrupperna handlar det om ett foderintag på cirka 90 procent från betet, säger han.