Energivirke är hett efterfrågat just nu och enligt Antti Harala som är distriktschef för skogsmaskinkoncernen John Deere kan det i sydvästra Finland betalas 40 euro per kubikmeter och i vissa fall ännu mer för energived som levererats till vägkanten.
– Det är ju nästan mera än vi får för timret, var en skogsägarkommentar på Ålands SkogsIndustrier ÅSI:s bioenergidag förra veckan.
Demonstrationen arrangerades i Jomala Dalkarby nära gränsen till Mariehamn och publiksuccén var given eftersom det bjöds på grillkorv och kaffe som kokats över öppen eld.
Där demonstrerades bland annat John Deeres aggregatet H212 på en skotare samt skogsentreprenören Ålands Huggs klippaggregat som monterats på en grävmaskin. Skördeaggregat av typen H212 används i huvudsak för gallringar i skogsbestånd eftersom de är utrustade med en kedjesåg som också klarar grövre träd.
Lundströms klippare har däremot ett saxliknande bett som är effektiva på klena stammar, men inte klarar av lika grova träd som kedjesågen.
I lövskogsskiftet fanns också en del ståtliga timmerfuror som som det åländska skogsbolaget småningom förädlar till sågade produkter i form av hyvlat trä och impregnerat virke.
Klippaggregatet på Åland används främst för att rensa diken, vägrenar och andra områden från sly.
– Det här arbetet skulle vara en kostnad för skogsägaren men betalas nu med sly för biopannor, förklarar ÅSI:s skogschef Oskar Qvarnström.
Åland behöver nu all sin energived
För att få ett bra värmevärde får materialet först ligga och torka hos skogsägaren innan slyet flisas och körs till Mariehamns Bioenergi. Cirka 85 procent av fjärrvärmen i Mariehamn och stadens närmaste omgivningar produceras med biobränsle i form av flis, spån och bark från det åländska skogsbruket.
Tidigare exporterades också en del åländskt flis, men enligt ÅSI:s vd Anders Mattsson har all energived efter årsskiftet behövs på Åland som en följd av den kalla vintern.
– Den bästa flisen skickar vi till biopannan i Mariehamn. I vår egen panna som också förser Godby med fjärrvärme använder vi mest bark, sågspån och andra rester från sågarna vid Färjsundet och i Önningeby, förklarar Mattsson.
I Jomala finns dessutom två mindre pannor som använder bioenergi för att producera fjärrvärme.
Under energidagen presenterade ÅSI också sin nya prislista där gran- och talltimmer betalas med 62 respektive 60 euro per kubikmeter.
För större rotpartier och gallringar betalas 1 euro extra per kubikmeter och för FSC-certifierad skog är prispåslaget 2,50 per kubikmeter med undantag för brännved.
För grot kan priset stiga till 2 euro per kubikmeter.
Ekenäsbon Jonas utbildar förare
Också John Deere som tillverkar skogsmaskiner i Joensuu och har sin säljorganisation baserad i Tammerfors samt John Deeres dotterbolag Waratah visade upp sig på Åland. Waratah används som firmanamn när John Deere säljer utrustning till konkurrerande varumärken.
Ett exempel på sådan utrustning är aggregatet Moipu, som finns i flera olika storlekar. De minsta kan snabbt monteras på skotare eller till och med en grävmaskin.
Med i Mariehamn fanns också Jonas Brunström från Ekenäs som tidigare var skogsentreprenör men de tre senaste åren har jobbat för John Deere som utbildare och tekniskt sakkunnig för skogsmaskinsförare i svenska Finland med undantag för östra Nyland.
Getabon Sebastian Engström som redan kör skogsmaskiner för Ålands SkogsIndustrier fick en snabb lektion av Brunström, som också kan instruera på distans när det mesta numera handlar om datateknik.
– På styrhyttens dataskärm kan skotarföraren exempelvis se var det ligger stockar och skördarens förare kan på kartan markera mjuka markområden där skotarföraren bör vara försiktig, tar Brunström som exempel.
Energivirke köps också på leverans
Men trots dagens avancerade maskiner finns det fortfarande skogsägare med motorsågen som det främsta arbetsredskapet.
Frågor som intresserar dem är bland annat det extrastöd för bioenergi som finns på fastlandet men saknas på Åland. Det verkar också finnas en viss oro för att Ålands skogsvårdsförening ser det som oönskad konkurrens ifall skogsägarna röjer själva i stället för att anlita någon av föreningens entreprenörer.
Men verksamhetsledaren Torbjörn Björkman påpekar att det bara är bra om skogsägarna röjer själva eftersom det ökar avkastningen från deras skogar.
– Självverksamma skogsägare får samma stöd som andra när de röjer. Jag har också själv sålt energivirke på leverans, berättar Björkman.
Kennet Berndtsson som driver företaget SkogAx köper också energived men däremot inte grot och kvistar.
– Cirka 20 procent av det virke jag förmedlar till fastlandet är energived, säger han.
