Photo 3 11 2021 14 45 09
Kaj Kunnas och Harriet Bodö stod för de huvudsakliga programpunkterna under Må bra-dagen. Susann Rabb, till vänster, är projektansvarig för Ta hand om bonden.
Jordbruk

Stress och förändring i fokus
på Må Bra-dagen i Vasa

Efter ett års paus fick österbottniska lantbruksproducenter åter möjlighet att stråla samman och ta del av det program som bjöds på Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts, LPA:s, Må Bra-dag senaste vecka. Temat för i år var ”Övervinn stressen!”

Märta Strömberg-Nygård från LPA motiverade valet av tema för de cirka åttio lantbrukare som sökt sig till evenemanget i sitt inledande välkomsttal:

– Vi har valt att fokusera på stresshantering då det har varit ett besvärligt år, säger hon. Först var det torka, sedan dålig skörd och så har ekonomin varit besvärlig då alla priser har stigit, medan inkomsterna inte har stigit i samma grad.

Märta berättade kort om företagshälsovården, ett ställe för plats och råd dit ungefär 30 procent av landets lantbruksföretagare har anslutit sig. I Österbotten är siffran 20 procent.

Genom att ansluta sig får lantbrukaren 882 euro om året för ett gårdsbesök som betalas av FPA och staten.

Susann Rabb ansvarar för Ta hand om-bonden projektet som nu pågått i fyra år och som flera gånger förlängts eftersom behovet finns.

– Projektet fortsätter med säkerhet nästa år och förmodligen även året därpå, säger hon. LPA funderar på att göra det till en stadigvarande verksamhet.

Ta vara på möjligheten

Genom köptjänsteförbindelserna kan lantbrukaren få hjälp och stöd av psykolog, terapeut eller arbetshandledare.

– När möjligheten finns, varför inte ta den då den är gratis!, manar Susann. Och ta hellre kontakt för tidigt än för sent, oberoende av utmaning eller problem! Då finns det mycket mera vi kan göra.

LPA:s statistik för hela landet visar att 3.248 gårdsbesök har gjorts mellan 2017 och 2021 och att 5.864 lantbrukare har fått personlig betjäning.

3.257 betalningsförbindelser har beviljats, vilket betyder att 2.346 personer har fått förbindelse eftersom 893 av dem har beviljats två förbindelser.

90 procent av kunderna säger sig vara nöjda med den hjälp de har fått. Största orsaken till att de har kontaktat Ta hand om bonden är för att få hjälp med eget välmående samt relationer.

88 procent säger sig ha varit oroade över sitt välmående eller har haft depression eller hopplöshetskänslor under några månader före hjälpen, vilket kan jämföras med 48 procent efteråt.

Photo 3 11 2021 12 15 15
– Ta hjälp utifrån av en coach eller mentor för att få perspektiv om du upplever att du har utmaningar och problem, säger Harriet Bodö. Be om hjälp! Ensam är inte stark!

Stress – en överlevnadsinstinkt

Utbildaren och ledarskapscoachen Harriet Bodö, österbottning bosatt på Åland, höll en ingående föreläsning om stress.

Stress kan definieras som en överlevnadsinstinkt och reaktionen på stress som ett sätt för kroppen att mobilisera energi i en situation då den behöver mera bränsle.

– Stress är ett sätt för kroppen att reagera på händelser och krav från omgivningen, förklarar Harriet. Den kan ge extra kraft och energi i situationer när vi behöver kunna prestera på topp, men om reaktionerna pågår under långa perioder och utan möjlighet till återhämtning kan kroppen ta skada.

– Stress handlar inte om att ha mycket att göra, förtydligar hon. Stress är kaos och en känsla av att inte ha kontroll och att inte få grepp om situationen, det är vår individuella bedömning av läget och vår individuella upplevelse av hot eller brist på kontroll.

Att vara uttråkad i sitt arbete är idag en allt vanligare orsak till stress på jobbet, att inte känna sig delaktig i gemenskapen och att inte känna sig behövd eller sedd påverkar hur vi mår och kan skapa stress.

Hur vi agerar och reagerar på stress är individuellt.

Fly eller fäkta!

Så vad händer då i kroppen när vi utsätts för stress?

Harriet berättar hur processer som gör att kroppen bereder sig för flykt eller för att bekämpa fara sätts igång samtidigt som de processer som inte är akuta försätts i vänteläge. Det gör att stress påverkar kroppen på många olika områden.

Hjärnan påverkas så att minnet blir nedsatt, svettkörtlarna ökar sin produktion, hjärtat börjar klappa fortare, blodtrycket höjs och händerna darrar. Vidare påverkas lungorna så att vi börjar andas snabbt och kan få smärtor i bröstet, medan musklerna spänns, binjurarna utlöser stresshormoner och tarmarna kan orsaka förstoppning.

Det gäller för oss att reagera på de varningssignaler kroppen visar, att vara uppmärksamma på våra egna reaktioner.

Men det finns även positiv stress som kan få oss att känna välmående. Den positiva stressen hjälper oss att fokusera, den ger energi, vi blir effektiva och kan koppla bort sådant som inte är väsentligt: Vi kommer in i ett så kallat ”flow”.

Vad som orsakar stress varierar. Tidigare hade vi ett samhälle där vi jobbade tillsammans och fastän arbetet ofta var mera fysiskt och tungt så var det klart när det var klart.

Idag flyter jobb och privatliv ofta ihop, många har ett mobilt arbete med flexibla arbetstider och det är svårt att veta när vi är klara.

Dessutom är vi ständigt uppkopplade och därmed nåbara, vi utsätts för ideliga avbrott och ständiga störningar, vilket påverkar och tröttar ut vår hjärna.

Det är heller inte bara våra arbetsuppgifter som stressar oss, ofta beror stressen även på vårt privatliv och på de förväntningar vi sätter på oss själva.

Som vägkost delar Harriet Bodö med sig av sina tre bästa tips:

1. Planera din tid och prioritera dina uppgifter realistiskt och hållbart.

2. Gör kortsiktiga och långsiktiga mål, lär känna dig själv och dina drivkrafter.

3. Var uppmärksam på dina varningsflaggor! Och var medveten om vad som motiverar dig och vad som stressar dig.

Photo 3 11 2021 13 25 54
Kaj Kunnas är tacksam gentemot bönderna och uppskattar vad de gör för landet.

Trivs bland bönder

När Kaj Kunnas, känd från sina många år som sportjournalist på YLE, äntrade podiet kom temat förändring och dess olika aspekter i fokus.

Kaj lyfte genast fram de beröringspunkter som finns mellan honom och lantbrukarna. Han berättade om morföräldrarna som för hundra år sedan, och lite mer därtill, drev Kattelus gård i Karislojo – en gård där det fanns hundratals djur i form av hästar, kor och grisar men som idag, ett par generationer senare, får sin utkomst från kräftor och stuguthyrning. En förändring.

Och om mamma Eva som var Finlands sjätte kvinnliga veterinär och som tidigt präntade in i sin son att bönderna är Finlands ryggrad. När hon var ung var det svårt för kvinnor att ta sig in i yrket, idag är majoriteten av veterinärer kvinnor. En annan förändring.

Kontakten med åhörarna är etablerad, Kaj häller upp ett glas mjölk och tar sig an sitt ämne med fem bärande ord – tack, vision, fokus, attityd och spegel – som han likt hållplatser placerat ut längs sitt framträdande, kantat av berättelser och anekdoter från sitt eget liv och från sportvärlden.

– Jag kan inget om bondelivet, men jag tror att idrottsvärlden påminner om att var bonde, säger han. Det pågår hela tiden förändringar som i sig kan vara bra, men där finns en ständig stress som förorsakas av att man inte har kontroll. Det svåra är kanske att det idag sker så snabbt och hela tiden.

Och så tackar han lantbrukarna å det allra hjärtligaste:

– Tack för allt vad ni gör för Finland! Under pandemin har vi sett vilka yrken som är viktiga!

Läs också: Lantbruksföretagarens välmående ABC-utbildning för första gången på svenska