Användning av strukturkalk höjer pH-värdet och förbättrar tillgången och upptagningen av näringsämnen på åkermarker. Gipsspridning minskar i sin tur eroderande effekter och urlakning av näringsämnen.
”Kan man minska på gödselmängder med jordförbättringsmedel?” löd rubriken för en digital föreläsning i projektet Vettigt Vattenskydds och ProAgria Lantbrukssällskapets regi i mitten av februari.
Strukturkalkning är ett sätt att höja pH-värdet och förbättra markstrukturer i åkermark bestående av lerjordar, framhåller Jan Drugge från Nordkalk.
– I Finland finns lerjordar framför allt i södra Finland. Strukturkalkning är för övrigt en metod som det har forskats och forskas mycket kring i Sverige. Metoden har redan tillämpats på minst 50 000 hektar svensk åkermark, säger Drugge.
Kräver varm jord
Med strukturkalkning kan man förbättra tillgången på och upptagningen av näringsämnen och inte minst effektiveras vattengenomsläppningen. Samtidigt bör pH-värdet på behandlade åkrar bör helst ligga kring 6,5-7.
Det bör handla om användning av en kalkprodukt med minst 15 procent fri kalk, en blandning med kalkstensmjöl som innehåller bränd eller släckt kalk.
– Kalkningen kan minska markens fosforläckage med 50 procent. Skördarna kan öka med upp till 15 procent. Men i det avseendet finns det variationer.
– Det gäller att kalka när marken är tillräckligt varm. Det bör inte vara för kallt eller regnigt och det är därtill viktigt att se till att kalkblandningen effektivt bäddas in i leran. Helst bör åkern bearbetas med tallriksharv eller kultivator innan kalkningen, säger Drugge.
Rekommenderad kalkningsmängd är 6-15 ton per hektar beroende på områdets karaktär. Detta är en åtgärd som kan förbättra markstrukturer i tiotals år. Det finns inte heller några vattentagsbegränsningar.
– I åkermark med högre pH-värden finns det dessutom fler maskar och färre svampar, påpekar Drugge.
Nationellt gipsprojekt
Gipsspridning på åkrar påverkar inte markernas pH-värden överhuvudtaget. Däremot dämpar alternativet urlakningen av bland annat fosfor och organiskt kol från åkrarna. De facto innehåller gips 0,2 procent fosfor.
– Gipsanvändning leder också till bättre markstrukturer, högre mullhalt och klarare vatten. Gipsets påverkan på vattendragens kvalitet beaktas ur ett helhetsperspektiv i samband med det aktuella nationella gipsprojektet, säger Mats Willner på NTM-centralen i Egentliga Finland.
– Den största effekten av gips erhålls på finkorniga lerjordar, betonar Willner.
Gips tillför dessutom svavel och kalcium, vilket är såväl oljeväxtproducenter som potatisodlare till gagn.
Gipsspridning rekommenderas för åkrar med pH-värden på minst 5,5. Gips är dock i motsats till strukturkalk inte användbart på grundvattens- och sjöområden på grund av sulfater.
Willner är specialsakkunnig inom det nationella KIPSI-projektet vars centrala mål är att sprida grips på 100 000 hektar i landet, att minska på mängden eroderat material och näringsämnen från åkrar till vattendrag och öka jordbrukarnas medvetenhet om gips som markförbättringsmedel. Forskning bedrivs kontinuerligt i samarbete med Finlands miljöcentral och bland annat Åbo Akademi.
Gips inte möjligt för ekogårdar
Efter en utvidgning omfattar KIPSI-projektet bland annat så gott som hela det finländska kustområdet. Den totala ansökningsarealen i Finland har minskat på sistone från över 700.000 till 460.000 hektar åkermark, främst på grund av den rådande inflationen och stigande kostnader.
– Årets målsättning är att åstadkomma gipsspridning på 10.000 hektar. Det finns fortfarande möjlighet att ansöka om stöd, säger Willner.
Jordbrukarna har vid sidan av stöd för gipsspridning tillgång till rådgivning avgiftsfritt. Dessa förmåner påverkar inte övriga jordbruksstöd och beskattningen.
Under en diskussion efter föreläsningen framhölls bland annat gipsalternativet inte är tillåtet på ekologiska gårdar och Natura 2000-områden.
Orsaken till förbudet på ekologiska gårdar är att KIPSI använder industriellt alstrat gips från den inhemska gruvindustrin. Däremot är det möjligt för ekoproducenter att begagna sig av kontinentalt naturgips, säger Willner.
– I dessa tider av stigande kostnader kan det löna sig för producenter att se över strukturkalkningsalternativet, säger i sin tur Jan-Erik Back, sektoransvarig för växtodling på ProAgria Lantbrukssällskapet.