Oster1
I mer än trettio år har Gun-Viol Österbacka ansvarat för blomodlingen vid Österbacka Trädgård. Jag vill ha sorter som förgrenar sig bra och som växer sig kompakta på naturlig väg, säger hon.
Jordbruk

Strykande åtgång på
årets sommarblommor vid
Österbacka Trädgård i Kortjärv

Maj och juni betyder högtryck i Gun-Viol och Sune Österbackas växthus med sommarblommor i Kortjärv, Kronoby. Peaken inträffar i början av juni och i år har åtgången varit så stor att paret stänger ner blomförsäljningen redan till midsommar.
– Jag brukar rekommendera våra kunder att komma i slutet av maj, för då finns det ännu kvar av alla sorter, säger Gun-Viol.

Färghavet som möter en då man kliver in i blomväxthuset vid Österbacka Trädgård är förtrollande och fagert.

Det första man ser är prunkande pelargoner, begonior, nejlikor och petunior i röda, lila, rosa, orangea och vita nyanser – kännspaka och populära trotjänare som de flesta vill ha i sina trädgårdar, år efter år.

Gun-Viol Österbacka har haft ansvaret för trädgårdens sommarblommor i över trettio år, medan Sune fokuserar på grönsaksodlingen.

Företaget har sedan år 2000 en belyst gurkodling som är gårdens huvudsakliga produkt och vintertid växer här även sallat.

Österbacka Trädgård grundades i medlet av 1960-talet då Sunes föräldrar, Folke och Kristina Österbacka, byggde ett 387 kvadratmeter stort växthus för att odla tomater, efter några år tog de även in sommarblommor i odlingen.

Ungefär tjugo år senare, 1989, byggde Sune ett eget växthus och när Gun-Viol kom till gården året därpå började paret utveckla sin odling tillsammans.

1999 fusionerades de båda generationernas växthusodlingar till ett öppet bolag.

Oster3
Österbackas sår omkring trettio procent av blommorna själva. Resten köper de in som sticklingar.

Frön och sticklingar

Av de blommor som Österbackas driver upp sår de själva cirka 30 procent.

Resten köps in som sticklingar, främst från Schetelig men även från Huiskula. Sticklingarna anländer mellan vecka 8 och 14.

Hur många olika sorter växthusen är fyllda med vet inte Gun-Viol, men blomsterodlingen består av 60.000 plantor som behöver en yta om 2.500 kvadratmeter.

– Jag vill ha bra sorter som inte behöver retarderas flera gånger, utan sådana som förgrenar sig bra och som växer sig kompakta på naturlig väg, säger hon. Man lär sig med åren vilka som fungerar.

Exempelvis Barkos röda begonior är kraftiga och bra, så även Reina XL som är en orange begonia med stora blommor. Den senare har funnits i Österbackas sortiment i tre år, men kunderna har inte riktigt hittat den än.

– Calliopesorterna av pelargoner har vi både i ampel och på bord, fortsätter hon. De blir inte så höga, de har många blommor och blommar bra.

Vartefter arterna utvecklas och förbättras byts de ut. Femtunga är ett sådant exempel. I början var den gles och lång, numera finns det sorter som är täta och korta.

– Vi tar alltid in nya sorter varje år och även perenner i den mån de klarar sig under samma tak, säger Gun-Viol. Perenner borde stå i lite svalare hus, men vi testar och ser om de gillar de förhållanden vi kan ge dem.

Oster4
Leena Ylihärsilä från Lappo har svårt att bestämma sig för vilken färg hon vill ha på de dahlior som ska växa vid sommarstugan i Lappajärvi. Valet föll på Grandalia Rose Bicolor.

Instagram inspirerar

För att hålla sig à jour med trädgårdstrender och hålla inspirationen vid liv följer Gun-Viol olika svenska trädgårdsprofiler på Instagram.

En av dem är Victoria Skoglund på Zetas Trädgård. Skoglund har också en trädgårdsblogg tillsammans journalisten Jenny Strömstedt.  En annan favorit är Cecilia Tidstrand, en trädgårdsarkitekt som driver Form & Flora Trädgårdsdesign.

– Det finns en tydlig skillnad mellan finsk och svensk trädgårdskultur, säger Gun-Viol. Finnar gillar klara och starka färger – hellre anilinrött än blekrosa – medan svenskar vill ha pastellfärger och mer dova toner.

Och det är orsaken till att Österbackas vill ha största möjliga utbud; här ska finnas något för alla.

Vissa växter tar hon med för bladens skull, växter med mörka, ljusa eller brokiga blad. De sitter fint i samplanteringar. Olika gräsarter är också populära, de finns i många olika färger och ger ett rofyllt intryck.

– Om vi lämnar bort någon sort frågar folk efter dem, berättar Gun-Viol som i år inte tagit med vare sig chokladkosmos, sommarljus eller änglavinge som är en tålig växt.

– Men jag insåg snabbt att jag får ta med dem nästa år igen. Många har frågat efter dem.

Och så har vi dahlian. En vacker och ståtlig blomma, tacksam att fotografera och som på senare år har fått ett rejält uppsving.

Gun-Viol har märkt av ”dahliahysterin”. Hon tror att sociala medier bidrar stort till dahliornas enorma popularitet, men ibland är bilden finare än verkligheten.

– Vi hade dahliasorten Café au Lait i ett par år, men den skulle aldrig ha blivit så populär om det inte varit för alla fina bilder på Instagram, tror hon. Den visade sig vara rätt krånglig då den har väldigt stora blommor på långa skaft, vilket gör att de lätt bryts av.

En annan trendväxt är jätteverbena, den har blivit populär för att den lockar väldigt många pollinerare och fjärilar.

Oster2
Ett tiotal tomatsorter hör till sortimentet och busktomaten som ger bra skörd är en favorit. Yngste sonen, Tobias Österbacka, är en av företagets fem anställda. Han tipsar om hur man kan sticka ner tunna krokförsedda pinnar i krukan för att lättare styra upp busktomatplantan vartefter den växer.

Motlut och negativa signaler

Allt är dock inte rosenrött och lika vackert som det kulörta blomsterhavet vi mötte i början av berättelsen om Österbacka Trädgård. 

De senaste årens samhällskriser har haft stor inverkan på humör och motivation och hur framtiden kommer att te sig känns ovisst. Paret vet ännu inte hur de ska tänka.

– Först kom pandemin och sedan kom kriget med kostnadsökningarna, säger Sune som tror att pendeln inte kommer att slå tillbaka till som det var innan.

– Småskaligheten kan bli ganska tung, kanske kan man söka egna nischer, men man måste ju få en lönsamhet av sin verksamhet.

Ekvationen är enkel: Ingen omsättning – ingen lönsamhet.

Österbackas försöker hålla växthusen fulla, tar ingen paus under hela året och sköter själva förpackning och försäljning av sina produkter.

Motlutet ökar i intensitet i och med att kostnaderna för elektricitet, gödsel, koldioxid, förpackningar och bittorv som växthusen eldas med har ökat. Så sent som den 1 maj i år steg priset på gas med 25 procent.

– Dessutom har Kekkilä stängt ner i Haukineva, så nu får vi inte heller tag på de odlingsplattor som gurkplantorna ska växa i, säger Gun-Viol.

– Det kommer hela tiden negativa signaler, säger Sune. Vi har ett avtal med dem vi köper bittorv av så vi får väl vad vi behöver, men snart blir det kanske brist på den också. Man får vara glad att man får ett avtal.

Han fortsätter:

– Det sägs att lagret med bittorv är slut och att man behöver ta upp mera, men det beror långt på väderleken hur det lyckas. Det här är politiska beslut som verkar vara menade för att vi ska sluta elda i växthus för att odla grönsaker.

Oster5
Sune Österbacka sköter mer om den belysta gurkodling som är gårdens huvudsakliga produkt, men i bråda försäljningstider är det mycket fokus på blomhusen.

Elkostnaderna största bekymret

Österbackas har ett bra elavtal fram till årsskiftet och drabbades därför inte så hårt av förra vinterns höga elpriser. Men nu kan de känna sig tvungna att byta till spotpris el, då ett nytt fast avtal kan vara svårt att få.

– Den lugna tiden då vi har haft ett fast elpris och vetat vad elen kostar verkar vara förbi, säger Sune. Elkostnaderna står för en betydande del av utgifterna och är just nu det största bekymret.

– Att alla kostnader stiger betyder också att vi borde få en prishöjning på våra produkter, men hur mycket vi skulle behöva för att täcka vet jag inte, fortsätter han.

– Det känns svajigt och vi känner hur vi blir trängda på många plan, tillägger Gun-Viol. Det där med att höja priserna står inte i vår makt när det gäller grönsakerna. Med blommorna går det, men inte vill man heller vara den där blomproducenten som har höga priser.

Sune berättar att de känner till fem blomsterodlare som bara under det senaste året har lagt ner sin verksamhet, varav två helt oväntat.

– Skälen till varför de slutar kan vara olika, men det måste betyda att lönsamheten inte är tillräckligt bra och att arbetsinsatsen i förhållande till avkastningen är för hög, funderar han.

Österbackas befarar också att kundernas köpbeteende kan komma att ändras ifall många producenter slutar med sina blomodlingar, det kan då lätt bli så att kunden plockar med sig blommor från matbutiken.

Men ännu verkar vi ändå inte vara där.

Exakt två veckor efter att intervjun för Landsbygdens Folk gjordes berättar Gun-Viol per telefon att blommorna nu är nästan är slut och att de står i beråd att stänga försäljningen för i år.

– Det har aldrig hänt förut att det skulle vara så här tomt i husen veckan innan midsommar, säger hon. Vad det beror på kan jag inte spekulera i, men vi har haft många nya kunder så kanske inverkar det att många andra blomodlare har avslutat sin verksamhet.