I slutet av mars höll Stubb Lantbruk i Esse öppet hus. Nu är produktionen snart i full gång i den toppmoderna mjölkanläggningen där djurens välfärd är i fokus. Här får djuren vila skönt på vattenbäddarna när de inte mjölkar.
Det påminner om att stå i en vattensäng. Ungefär så är känslan när man står på vattenbäddarna i Stubb Lantbruks nya anläggning för mjölkproduktion i Esse. Det är mjukt och korna ser ut att hålla med.
– Vi har varit mycket nöjda med valet att investera i vattenbäddar åt korna. Korna tycker verkligen om dem. Man ser att de är nöjda och har bekvämt när de vilar i sina bås och de ligger gärna och idisslar, säger Lotta Stubb.
Lotta driver Stubb Lantbruk tillsammans med maken Daniel och hans bror Simon Stubb. I mitten av mars stod deras nya mjölkanläggning med 83 båsplatser samt stora kalvningsboxar klar. Anläggningen på 1.270 kvadratmeter är byggd enligt NHK:s Robora-koncept.
– När vi började planera den nya anläggningen hade vi djurens välfärd som utgångspunkt. Förutom vattenbäddarna har djuren möjlighet att gå utomhus året runt om de vill. Just vattenbäddar börjar bli mycket vanligare än tidigare när nya anläggningar byggs. I synnerhet på finskt håll har de blivit vanligare, berättar Daniel.
I närheten av ladugården har Stubb Lantbruk cirka tio hektar betesmark. Snart ska en ny vinterhage byggas så att korna kan vistas utomhus när de vill.
Grindarna välplanerade
Förutom att anläggningen ska betjäna djuren planerades den också för att producenternas arbete ska löpa smidigt. Allt ska vara lätt att sköta och det innebar en tydlig plan och god planering med grindarna.
– Det gäller att ta reda på innan man bygger nytt. Vi har varit på studiebesök till flera anläggningar och varit öppna för tips från kolleger. En lösning med grindarna, som vi har, är att en person ensam ska kunna få djur från kalvningsboxen direkt till mjölkroboten och tillbaka utan att något hinder är i vägen.
– Med facit på hand har den lösningen fungerat utmärkt. En person klarar det här, förklarar Lotta och pekar mot grinden som avskiljer korna i kalvningsboxen.
Börjar idissla tidigare
Stubb Lantbruk använder sig också av amkor, det vill säga mjölkande kor som gärna tar sig an andras kalvar. I stället för att få mjölk från en tutt sköter amkorna om att mätta de växande kalvarnas hunger.
– När kalven föds spenderar den de första dagarna med sin egen mor under råmjölkstiden. Därefter flyttas kalven till en box med en eller flera amkor och andra kalvar. Som jag ser det är den här lösningen den absolut bästa för kalven och underlättar också vårt arbete.
– Kalven får dricka när den vill, hur mycket den vill och får alltid mjölk med perfekt temperatur. Det bidrar till god tillväxt och inga magproblem som kalvdiarré, berättar Lotta.
Hon fortsätter:
– Jag har också märkt att kalvarna som växer upp med amkor börjar äta foder snabbare och därmed också idissla tidigare. De härmar amkornas beteende och allt det tror jag betalar sig tillbaka när kalvarna senare börjar producera mjölk. Det här med amkor är faktiskt min passion.
Antalet amkor hänger ihop med kalvningarna. Är det många kalvningar krävs fler amkor.
– En ko kan ha två till fem kalvar, beroende på hur mycket mjölk den producerar. Har vi få kalvar eller inga alls så flyttas en del av amkorna till vanlig mjölkproduktion.
Utfodringen inte optimal
Att planera en ny anläggning omsorgsfullt är mycket viktigt. Men trots noggrann planering finns det också detaljer som i praktiken kan bli fel. I Stubbs fall visade sig planeringen av den automatiska matutfodringen inte fungera optimalt i praktiken.
– Vi är inte nöjda med den automatiska utfodringen. Den fungerar tyvärr inte som vi hade tänkt, konstaterar Lotta och Daniel missnöjt.
Problemet är att fönstren vid foderbordet alltid är öppna största delen av året. Då mattutfodringen är i gång blåser det in från fönstren och fodret flyger åt fel håll.
– Foder hamnar hela tiden ner till spalterna och det gör att det måste städas hela tiden, säger Lotta.
Daniel fortsätter:
– För att detta inte ska hända måste fönstren stängas manuellt varje gång utfodringsmattan ska gå och det orsakar mycket extra arbete. Meningen var att utfodringen skulle vara helt automatisk. Korna lider inte av att systemet fungerar dåligt utan det innebär enbart mer arbete för oss, säger Daniel.
Kall vinter ökade kostnaderna
Kostnadsförslaget för anläggningen låg på 942.000 euro. När anläggningen stod klar hade det överskridits med cirka 100.000 euro. Orsaken var den kalla vintern.
– Man kan nästan alltid räkna med att det tillkommer extra kostnader. För oss ökade utgifterna mycket i vintras när sandbäddarna frös innan taket var byggt. Det gick tusentals euro i brännolja för att värma upp anläggningen för att kunna bygga vidare.
Men familjen Stubb är ändå nöjda med sin nya anläggning, som i dag har en besättning på 45 mjölkande kor. Vid årsskiftet ska produktionen vara i full gång med totalt sjuttio mjölkande kor.
– Vi har nu tio som ska kalva inom en månad och i januari är det tjugo. Så snart har vi full kapacitet. Vi har inte tagit någon stress med att komma i gång med produktionen utan gjort allt stegvis. Korna vande sig också snabbt med roboten och den övergången har varit smidig. Vi har inga så kallade röda kor alls utan alla mjölkar frivilligt, berättar Lotta.