Under ett kort men programspäckat besök i mitten av oktober kunde innovationsgruppen för vattenhanteringsprojektet på Söderfjärden fördjupa sig i vattenhushållningen i Nederländerna samt därtill anknutna forskningsprojekt.
Hur sköts bevattnings-, dränerings- och vattenregleringsfrågor i flacka Nederländerna? 13 medlemmar i innovationsgruppen för det aktuella över två år långa EIP-projektet ”Beredskapsplan för vattenhantering på Söderfjärden-Grundvattenskartläggning”, som genomförs i ProAgria Lantbrukssällskapets regi, lärde sig mera om ämnet under en resa till Nederländerna 12-14 oktober.
– Vi hann med två hela studiedagar. Det var en intressant och lärorik resa och vi fick också värdefulla praktiska råd och tips på vägen, säger projektledaren Jenny Sundkvist från ProAgria Lantbrukssällskapet.
– Nederländerna ligger klart före oss i fråga om all vattenhanteringsteknik. Det handlar bland annat om reglering av vattennivåer. Graden av automatisering i vattenhanteringen är hög och man gör också en del simuleringar, säger Sundkvist.
Bekantade sig med aktuella forskningsprojekt
Den finländska delegationen besökte bland annat Spaarndam som är säte för Nederländernas äldsta vattenstyrelse. Själva dammområdet har anor från 1300-talet.
– Vi var inbjudna av en förening som arbetar vattenfrågor i Spaarndam-området, säger Jenny Sundkvist.
Regionala vattenstyrelser, eller vattenråd, i Nederländerna är vattenmyndigheter som ansvarar bland annat för frågor angående vattenflöden, dräneringar, vattenlagringar, förvaltning av floder och kanaler samt förebyggande av översvämningar och erosion samt tillhandahållande av dricksvatten.
– Ofta handlar det om att tackla samma utmaningar som finns i Söderfjärden-området och det finns många pumpområden, säger Simon Nässlin, dräneringsplanerare på ProAgria Lantbrukssällskapet.
– Det handlar om intressanta miljöer som är belägna tre meter under havet. Vattenregleringar ser till att vägar och beläggningar inte hamnar under vatten, säger Nässlin.
Till studieresans program hörde också besök vid universitetet Wageningens innovationscenter och forskningstation i Zegveld respektive Leystad. Där presenterades aktuella forskningsprojekt inom vattenhushållning, bevattning och lagring av bevattningsvatten.
– I Leystad går ett vattenlagringsprojekt ut på att man pumpar ner sötvatten i marken vintertid. Det lagrade vattnet kan sedan användas under torra sommarperioder, säger Nässlin.
Det nederländska jordbruket är bland annat specialiserat på stor kött- och mjölkproduktion. Spannmål odlas men en betydande del av arealen består av torvjord där det får enbart gräs får odlas.
– Vattenhushållningen är hårt reglerad från centralt håll i Nederländerna. På senare tid har landet varit ansatt av långvarig torka i högre grad än tidigare. Under vårt besök i oktober regnade det alla dagar, säger Jenny Sundkvist.
Data från Söderfjärden samlas in och analyseras
Det EU-finansierade projektet ”Beredskapsplan för vattenhantering på Söderfjärden-Grundvattenskartläggning” pågår 1.11.2022-31.12.2024.
– Insamlade data från de 15 digitala mätningsstationer som installerades på Söderfjärden i maj ska analyseras under vintern. Framöver ska även åtgärdsförslag för att optimera vattenhanteringen i området framläggas, säger Simon Nässlin.
– Lantmäteristuderanden Anna Nordin fokuserar på insamlandet och analyserandet av data från mätningsstationerna i sitt kommande examensarbete, tillägger Nässlin i samma veva.
Projektets innovationsgrupp sammanträder för genomgångar fyra gånger om året. Gruppen består av representanter för jordbrukare, markägare, Söderfjärdens torrläggningsföretag och NTM-centralen samt forskare från Yrkeshögskolan Novia.
Vattenhanteringsprojektet på Söderfjärden presenteras allmänt i ett webbinarium i ”Beredskap i Österbotten”-satsningens regi onsdagen den 29 november.
– Det är synd att det här projektet tar slut redan om ett år. Det skulle behövas en förlängning. Det handlar om långsiktig forskning och alla somrar är ju inte likadana i vädermässigt hänseende, säger Jenny Sundkvist.