Från och med årsskiftet 2023 tog Sverige hand om ordförandeskapet för EU under att halvt år framåt. Därmed har Sverige en chans att lägga tyngdpunkten på nordiska prioriteringar. Skogspolitiken blir en av de viktigaste frågorna för Sveriges ordförandeskap.
Skogrika länder som Sverige, Finland, Österrike och Tjeckien utgör en minoritet i EU-församlingen. I dessa länder är skogarna en viktig ekonomisk resurs med stor betydelse för samhällsekonomin.
De europeiska skogsländerna har hittills fått sköta sina skogar på bästa sätt utan utomstående inblandning. Nu har trenden vänt. Den nordiska skogsbruksmodellen har börjat ifrågasättas i EU-sammanhang.
Befolkningen i sydligare EU-länder betraktar närmast skogar som ett slags parker som borde fredas. Skogsavverkning jämställs inte sällan med skövling.
Det har blivit svårare att övertyga majoriteten att vårt hållbara skogsbruk faktiskt främjar tillväxten.
Sverige ska visa vägen
De senaste åren har skogens roll för klimatet lyfts fram starkare. Det har ökat intresset för skogarna i hela EU. Ett problem ur nordisk synpunkt är att skogen enligt EU-mått borde förbli orörd för att i framtiden fungera som gemensam kolsänka, då olja och kol fasas ut.
Sverige är för tredje gången ordförande för EU:s ministerråd. I egenskap av ordförandeland försöker Sverige ta chansen att presentera den nordiska modellen som garant för ett hållbart skogsbruk.
De svenska förhandlarna har en svår position, eftersom Sverige som ordförandeland förväntas medla mellan de olika viljorna i EU.
I en debattartikel i tidningen Dagens Industri understryker de svenska näringslivsprofilerna Håkan Buskhe och Göran Persson skogens betydelse för lösningen av klimatfrågan och EU:s målsättning att bli den första klimatneutrala kontinenten 2050.
De båda påverkarna beklagar att skogsnäringen och Sverige hittills har misslyckats med att förklara och försvara det nordiska skogsbruket inför övriga EU. Detta är ett starkt bidragande skäl till en rad lagförslag från Bryssel som är till nackdel för skogsbruket.
Det nya förslaget till direktiv om förnybar energi försvårar användningen av restprodukter från skogen, vilket leder till negativa klimateffekter. Det nya förslaget till LULUCF-förordning höjer målet för den svenska kolsänkan med 4 miljoner ton per år.
Detta begränsar råvaruuttaget, till förfång för produktionen av klimatsmarta produkter. Till detta kommer förordningen om återställande av natur, som enligt Skogsindustrierna leder till att 1,6 miljoner hektar skogsmark skulle tas ur produktion fram till 2050.
EU:s skogsstrategi blir dyr för Sverige
Den svenska Balanskommissionen är ett initiativ som söker balans mellan bevarande och utveckling – med hållbar utveckling som mål. Kommissionens ordförande, den före detta ministern Anders Sundström, varnar likaså för EU-försöken att gripa in i skogsnäringen.
Enligt Sundström tillträder Sverige som EU-ordförande i ”en utmanande tid”. EU fattar många kloka beslut men det finns en rad kontraproduktiva projekt som syftar till att bevara mer skog och begränsa markanvändning i EU.
Om allt går igenom, kommer det att förändra svenskt skogs- och jordbruk i grunden. Balanskommissionen betraktar med oro att medlemsländernas unika förutsättningar tappas bort längs vägen.
Få länder är så beroende av en hållbar skogsindustri som Sverige. Den svenska skogen är central för den gröna omställningen. År 2020 bidrog svensk skogsnäring till att direkt eller indirekt avlägsna 93 miljoner ton koldioxid från atmosfären.
I EU är synen i huvudsak att skogen ska stå orörd i egenskap av kolsänka. Förståelsen för den svenska modellen, att både skydda stora arealer och avverka på ett hållbart sätt, är minimal i Bryssel, fastställer Anders Sundström.
”Udda fåglar” i EU:s skogspolitik
Den finlandsvenska EU-parlamentarikern Nils Torvalds påpekade i somras att Sverige och Finland är två av de mest skogrika länderna i EU. Länderna har en stark äganderätt och lång tradition av rationellt skogsbruk.
I en intervju för stiftelsen Skogssällskapet betecknar Torvalds de två länderna som ”två udda fåglar i EU:s skogspolitik”. Detta medför att idéer och lagstiftning i EU om hur skogen ska användas ofta krockar med verkligheten.
Skogssektorn i Sverige, Finland och andra EU-länder med skogsbruk stärker nu samarbetet för att försvara skogsbruket mot befarade nackdelar i samband med EU:s skogsstrategi. I egenskap av ordförandeland axlar Sverige huvudansvaret.
Håkan Buskhe och Göran Persson uppmanar det svenska EU-ordförandeskapet att använda varje tillfälle att informera europeiska lagstiftare och beslutsfattare om det hållbara skogsbruket som en resurs för Europa.
Det kan stå både Sverige som land och EU som global klimatledare dyrt om vi inte tar denna chans. Nu har Sverige en unik möjlighet att sätta sin prägel på nordiska prioriteringar, betonar Balanskommissionen. Förväntningarna är stora.