– Vi såg en artikel om insektproduktion i den lokala tidningen. Det lät intressant och det var möjligt att börja producera hussyrsor med en mindre investering. Vi kunde också vara bland de första producenterna, branschen var inte ännu mättad, berättar de om bakgrunden till sitt beslut att börja producera hussyrsor, berättar Kirsi och Jouko Siikonen.
När Siikonens tog över Kirsis släktgård i Tammela år 2004 fanns där tre svinstall byggda åren 1970, 1995 och 2000. Som bäst producerades 1.200 svin per år. För att fortsätta med svinen hade det krävts stora investeringar, vilket inte var realistiskt på grund av branschens dåliga lönsamhet. Ändå fanns viljan att fortsätta arbeta heltid på gården tillsammans.
Svinproduktionen lades ner år 2014 och i fjol blev Siikonens pionjärer för storskalig insektproduktion i Finland.
– Än så länge är vi nöjda med vårt beslut att satsa på hussyrsor. Arbetet är fysiskt lättare än med svinen och riskerna för arbetsolyckor mindre. Även om hussyrsorna är annorlunda produktionsdjur, känner jag att vi har stor nytta av vår bakgrund som svinproducenter till exempel när det gäller djurvälfärd, hygienfrågor och miljösäkerhet, säger Kirsi.
Paret har aktivt samarbetat med flera aktörer i branschen, bland annat Naturresursinstitutet, yrkeshögskolan HAMK, EntoCube, Rehux och Biolan. EntoCube står för insektproduktionens tekniska lösningar, Rehux för fodret och Biolan har utvecklat ett nytt äggläggningsunderlag av inhemsk vitmossa.
Behöver ett tropiskt klimat
Men före insektproduktionen kom i gång krävdes en byggsatsning.
– Ett av de gamla svinstallen byggdes om. All inredning revs ut och ytorna tvättades och målades. Golvet gjöts om, de gamla gödselrännorna fylldes, nya avloppsrör lades och elarbeten utfördes, berättar Jouko.
En ny mellanvägg restes för att skilja produktionsutrymmet från hanteringsutrymmet, där det bland annat finns tvätt- och diskmaskiner och frysar.
I produktionsutrymmet installerades tre kammare, som kom som färdiga moduler från EntoCube. En kammare är ungefär tjugo kvadratmeter stor.
– Syrsorna behöver ett tropiskt klimat. Vi kan reglera klimatet i varje kammare och försöker hålla temperaturen i kamrarna på 30-34 grader. Belysningen är påslagen tolv timmar om dygnet, säger Kirsi.
Jouko nämner att kamrarna har individuell ventilation för att undvika eventuell smittspridning mellan kamrarna.
– Det är också viktigt med ordentlig ventilation, eftersom syrsorna producerar ganska mycket koldioxid. Luften byts fyra gånger per timme.
Inget investeringsstöd
Bygginvesteringen gick på ungefär 50.000 euro utan skatt.
– Det är förhållandevis lite med tanke på lantbrukets investeringar i dag, men å andra sidan var investeringen inte berättigad till investeringsstöd, säger Kirsi.
– Det var förstås en stor fördel att ha svinstallet och ett jordbruk överlag. Vi utnyttjar den befintliga svämgödselbassängen i insektproduktionen och utrymmena värms upp med spannmål och restprodukter, säger Jouko.
De räknar med att investeringen är återbetald på ungefär fem år.
Siikonens konstaterar att när beslutet att satsa på hussyrsor var taget gick det förhållandevis snabbt att komma igång med produktionen. Ombyggnadsarbetet började våren 2017, strax före jul flyttade de första 200.000 hussyrsorna in och i februari såldes det första partiet.
Mycket görs manuellt
Siikonens har hand om hela produktionsprocessen, vilket inkluderar förökning och avlivning genom frysning. Eftersom gården är en pilotgård, testar man gärna på nya lösningar i samarbete med branschens företag.
– Vi samarbetar som bäst med EntoCube för att hitta bättre fungerande tekniska lösningar till exempel för utfodring. I dag är insektproduktionen väldigt tidskrävande, vi arbetar i regel 6-8 timmar, ibland till och med tio timmar, om dagen, säger Kirsi.
Målet är en mera automatiserad produktion, som sparar på producentens arbetstid.
– Jämför man med mjölksidan kan man säga att vi nu är i samma skede som mjölkgårdarna var då man mjölkade för hand.
Hussyrsorna lever i plastbackar med äggkartonger, som de kan klättra på och gömma sig i.
– Det som tar tid är att varje plastback ska gås igenom dagligen och syrsorna ska ha mat och vatten. De syrsor som skördas ska plockas bort, de får fasta i ett dygn före avlivning, säger Kirsi.
Hussyrsans cykel är fem veckor från ägg till avlivning. Skörden köps upp av EntoCube, som vidareförädlar syrsorna. Nikula gårds årliga produktionskapacitet i dag är 2.500 kilogram hussyrsor.