På slakteriet och styckeriet Meatgard i Västankvarn börjar rutinerna småningom sitta som de ska.

Köttkvalitet är en vetenskap för sig, men ändå finns det enligt Anders H Karlsson, professor i köttvetenskap, ingen universell och allmänt fastslagen beskrivning av vad kött egentligen är.

Att förse livsmedel med djurvälfärdsmärkning medför såväl större kvalitetskrav inom matproduktionen som förbättrad information för konsumenter. Det betonar Jarkko Niemi från Naturresursinstitutet Luke i Seinäjoki.

Stora utbrott av afrikansk svinpest i Kina har höjt landets importpriser rejält under de senaste veckorna, vilket gynnar finländska exportörer som Atria och HKScan.

För snart fyra år sedan startade Barteles och Rianne Holtrop, båda lite över trettio, sin egen mjölkproduktion i Rotstergaast, Friesland i Nederländerna. Boer Bart heter deras gård, det betyder Bonden Bart.

I samband med de nationella fårdagarna ordnades en exkursion till tre gårdar. Den gemensamma nämnaren är ekologisk fårproduktion, men strategierna för att uppnå lönsamhet är olika.

Varje morgon klockan 07.00 plingar mobilen till. Det är fårfarmarens kompis Bill som har sänt ett sms med en uppdatering om gårdens möjliga risker just denna dag.

En lokal webbplats där växtodlingsgårdar kan bjuda ut vall, halm och fodersäd åt djurgårdar. Fördelarna med en sådan portal skulle vara många. Det menar idékläckaren Johnny Granqvist, som vill se ett utökat samarbete mellan bönderna.

Vilken roll kan det finländska lantbruket axla för att bromsa klimatförändringen? På den frågan sökes svar med ett omfattande vallprojekt, som sammanför den finländska livsmedelssektorns aktörer med klimat- och vallforskare.

Det är lönsamt att odla klövervall för biogas i Finland. Särskilt då man med biogasen ersätter inköpt el, oljeuppvärmning eller kväve i mineralgödsel.

I ett nyligen avslutat projekt, finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning, har en grupp forskare från bland annat Chalmers studerat ekonomi och ekosystemtjänster i nötkreatursproduktion där fodret domineras av grovfoder och bete.

Den stora variation som finns mellan lantraser av nötboskap i olika delar av Europa beror delvis på inkorsningar som skedde tidigt i domesticeringen. Det visar en avhandling av Maulik Upadhyay från SLU.