Tog forskningen till en ny nivå – nu
går Vänninen i pension på sikt

Forskning och utveckling har alltid varit en ambition inom växthussektorn i Närpes. Men Irene Vänninen tog det arbetet till en ny nivå. Efter sju år som projektledare går hon på sikt i pension och lämnar tomatriket.

– När jag började som projektledare var det många odlare som inte kände mig och kanske till och med var lite reserverade. Jag är en akademisk person och min svenska var inte den bästa, men efter sju år i nära samarbete med odlarna är jag glad över att jag kan ta med mig många fina relationer härifrån, säger Irene Vänninen.

Irene Vänninen är ett bekant namn bland växthusproducenterna i Närpes. År 2016 inleddes det första stora projektet Innoväxthus som hon var projektledare för. Ett projekt som hade som syfte att identifiera utmaningarna för växthussektorn utgående från diskussioner med odlarna.

– I samband med det projektet förde vi så kallade pannrumsdiskussioner med odlarna som fick uttrycka sina åsikter om vad som är de största utmaningarna, berättar hon.

Resultaten av det projektet skapade huvudlinjerna för det andra projektet Lyftkraft, som startade i januari 2019 och pågick till mars 2021. Det som var tydligt var en efterfrågan från fältet på kommunikationen mellan odlare och konsument.

– Effekterna av de här projekten är att odlarna i dag är mycket bättre på kundorientering och konsumenten är i fokus när man fattar odlingsmässiga beslut. Odlarna och packerierna tänker mera på sorter och smak och vi utbildade också en smakjury som provsmakar olika tomatsorter, säger Vänninen.

Konsumenten är nu i fokus

Att tänka på smak och konsumenten har inneburit ett nytt tänk inom växthussektorn. Det säger Joakim Strand, som i egenskap av ordförande för Närpes trädgårdsproducenter, varit involverad i projekten.

– För oss odlare som inte är särskilt akademiska var det till en början kanske lite svårt att förstå vart Vänninen ville komma. Det tar tid att smälta och ta in nya tankegångar, men med tiden har det sjunkit in, säger han.

Och fortsätter:

– I dag har vi odlare tagit steget ut ur pannrummen, där vi tidigare brukade bolla idéer, och öppnat våra ögon. I dag tänker vi mer på smak och vad vi odlar och vi lyssnar kanske mera på forskningen och vad konsumenterna efterfrågar. Projekten som Vänninen har lett har varit mycket positiva för oss.

Susanne West, verksamhetsledare för ÖSP och tidigare trädgårdsombudsman, konstaterar att forskning och utveckling alltid har varit viktig för växthusriket Närpes. Men efter att Martens trädgårdsstiftelse avslutade verksamheten uppstod ett tomrum.

– Trädgårdsutskottet hade medel för projekt, men ville få en klarare uppfattning om vilken forskning som odlarna behövde och ville ha. Här gjorde Vänninen en stor skillnad för hon hade de verktyg som behövdes för att ta reda på det här. Metoden hon använde med diskussion i smågrupper gav alla odlare möjlighet att ge sin syn på hur växthusriket skulle utvecklas och det som började med Innoväxthus fortsätter ännu idag i form av projekt, säger West.

Viktigt utgå från odlarna

Hon får medhåll av Johanna Smith, som är ÖSP:s trädgårdsombudsman.

– Det viktiga med forskningsprojekt är att de utgår från odlarnas önskemål. Då vill man inte satsa på något abstrakt men genom Vänninen kunde vi tillsammans med odlarna komma vidare, berättar hon.

Efter Innoväxthus och Lyftkraft var Vänninen involverad i Digitomkku (2020-2022) och Jaustra (2020-2023). Det tredje forskade kring digitala lösningar där även kvaliteten var i fokus.

– I dag vet vi genom det projektet att det är möjligt att prognostisera tomatens kvalitet utgående från odlingsförhållanden. Genom prover och analyser av data finns det en korrelation mellan sockerhalt och klimatförhållande, berättar Vänninen.

Tack vare det fjärde projektet Jaustra finns i dag metoder som kostnadseffektivare möjliggör bekämpning av skadegörare som vita flygare.

– I dag är den kemiska bekämpningen nästan helt borta inom växthussektorn. Vi har mycket bättre strategier för skadegörare i dag, säger han.

Samtliga projekt har finansierats delvis av ÖSP som varit projektägare. Samtliga projekt har haft ÖSP som projektägare och självfinasieringsandelen har finansierats av trädgårdsutskottets fonder. West och Smith betonar att det är odlarna själva som möjliggjort att projekten har kunnat genomföras.

– Odlarna har avstått en del av sin vinst för att forskningen har kunnat finansieras. Pengarna har kanaliserats vidare till trädgårdsutskottet och det har varit avgörande för att NTM-centralen har beviljat medel. Det är branschens egna pengar som används och här har man varit framsynt, säger de.

Kontakterna har förbättrats

Ett femte projekt som pågår nu och som är ett resultat av Vänninens insats är VaTTRe som pågår fram till augusti 2024. Här är syftet att utveckla metoder för att behandla och recirkulera bevattningsvatten vid växthusodlingar.

– En annan viktig sak som vi lärt oss under de här projekten är att man kan ta in många olika forskningsinriktningar. Allt behöver inte ha anknytning till horti- eller agrikultur utan det finns inriktningar som tangerar, som exempelvis samarbetet med Handelshögskolan och YH Novia i Vasa, säger Smith.

– Vi har också fått bättre kontakter till olika forskningsinstitut genom de här projekten och det tycker jag också är viktigt, fortsätter hon.

West påpekar också att det har uppstått ett kompetenscentrum inom växthusbranschen.

– Det är inte en fysisk plats, men ett virtuellt kompetenscentrum som utgörs av plattformen Vakra och de samarbeten och insikter som alla projekt har lett till.

Irene Vänninen kommer att gå i pension på sikt och kommer att jobba ännu nästa år på 40 procent inom ramen för nya projekt på Naturresursinstitutet Luke. Båda projekten bidrar till kompetenscentret och branschens utveckling.

– Jag har flera bollar i luften så det blir inte pensionering riktigt ännu. De planerna får jag genomföra gradvis på sikt, säger hon och skrattar.

Vänninen avtackades för sin insats i Närpes i mitten av december.