Torka kan bli ett problem även i Finland – nya strategier utarbetas
Torka utgör ett riskmoment främst för vattentjänsterna och jordbruket, men även skogsbruket, vattenkraften och ekosystemen drabbas då torkan slår in.
Lauri Ahopelto som arbetar som konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet har vid Aaltouniversitetet nyligen färdigställt en doktorsavhandling där han utreder riskerna med torka i Finland. Detta är den första täckande forskningen om torka i Finland. Ahopelto kommer även att leda arbetet för att vid ministeriet utarbeta beredskapsstrategier för framtida perioder av torka.
De värsta perioderna av torka under 2000-talet inföll åren 2002-2003 samt år 2018. Den senare uppskattades kosta 400 miljoner euro för jordbrukssektorn och regeringen betalade då ut 86,5 miljoner euro i kompensation till jordbrukarna. Torkan höll i hela sommaren, vilket gjorde situationen inom jordbruket mycket svår. Torra perioder har även förekommit 2019 och 2023.
Leder till högre priser
Då jordbruket och övriga sektorer lider av torka syns detta även i medborgarnas vardag.
– Om det blir missväxt stiger matpriserna. Om vattenkraften minskar stiger elpriserna, vilket innebär att medborgarna betalar för torkan i sina mat- eller elräkningar, säger Ahopelto i ett pressmeddelande.
Av Ahopeltos forskning framkommer även att södra och sydvästra Finland är de mest utsatta regionerna för torka, och eftersom en stor del av jordbruket är koncentrerat här kan konsekvenserna lätt bli allvarliga.
Grundvattenområdena är även mindre i regionen samt sjöarna och vattendragen färre, vilket betyder att det inte finns lika stora vattenförråd att falla tillbaka på som i andra delar av landet.
Ahopelto rekommenderar att en nationell strategi för torka fokuserad på konkreta åtgärder på lokal nivå bör utarbetas. Han efterlyser även systematiska processer för hantering av risker samt ett system som varnar för framtida perioder av torka.
Ministeriet agerar
Jord- och skogsbruksministeriet kommer nu att ta itu med riskerna för torka på ett mera övergripande sätt. Nationella riktlinjer har gjorts upp vid statsrådet och remissförfarandet har genomförts.
Riktlinjerna fastställer konkreta mål och åtgärder för att minska de samhälleliga konsekvenserna av torrperioder. Ahopelto fungerar som beredare för utkastet till rapport om nationella riktlinjer för hantering av risker för torka.
– Riskerna för torka bör hanteras systematiskt och långsiktigt. Det är billigare och effektivare att basera sin riskhantering på beredskap än att reagera när krisen pågår, summerar Ahopelto.
Enligt jord- och skogsbruksministeriet kommer hanteringsförfarandet att utgöras av identifikation av tidiga varningar och indikatorer, sårbarhets- och riskanalyser samt riskhanterings- och beredskapsplaner.
Med hjälp av indikatorerna går det att göra uppskattningar om när en period av torka börjar och slutar samt hur allvarlig den är. Sårbarhets- och riskanalyser gör det möjligt att identifiera riskområden och skapa en bättre förståelse för riskerna för torka i Finland.
Slutligen kan riskhanterings- och beredskapsplaner möjliggöra en systematisk minskning av de risker som orsakas av torka.