Jordbruk

Torkan tvingar också Åland till lättnader för jordbruket

Efter ett krismöte med representanter för Ålands Hushållningssällskap, Ålands Producentförbund och andra företrädare för jordbruket och livsmedelsförädlingen den 17 juli har landskapsregeringen fattat beslut om flera åtgärder för att hjälpa upp situationen på grund av den extrema och långvariga torkan som medför miljonförluster också för det åländska jordbruket.

– Ett bra möte. Konstruktivt och informativt, tycker ÅPF:s ordförande Birgitta Eriksson-Paulson.

Mötet gick igenom situationen för olika produktionsgrenar och två arbetsgrupper tillsattes för att till slutet av nästa vecka (vecka 30) närmare utreda situationen och presentera konkreta förslag.

I arbetsgruppen som synar fodersituationen representeras ÅPF av nötköttsuppfödaren Fredrik Söderlund från Jomala, medan lök- och potatisodlaren Johan Holmqvist från Hammarland är med i bevattningsgruppen.

ÅPF-ordföranden konstaterar att man redan nått gränserna för tillåtna vattenuttag i många åländska sjöar. Nu ska myndigheterna överväga om man ändå i den här extrema situationen tillfälligt kan få överskrida de gränser för vattennivåerna som Ålands Miljö- och Hälsoskyddsmyndighet ÅMHM och landskapets miljöbyrå tidigare har slagit fast.

Fasta Åland får nästan allt hushållsvatten från ytvattentäkter. Vattenminskningen i sjöarna beror i sommar till 90 procent på avdunstning, så hushållens och djurgårdars försök att spara vatten betyder trots allt inte så mycket.

Också utnyttja saltvatten?

Miljöbyrån och ÅMHM kommer enligt landskapsagronom Sölve Högman att informera om restriktioner och eventuella möjligheter att tillfälligt få använda mera vatten för bevattning.

Ålands miljö- och näringsminister Camilla Gunell har också kastat fram tanken att man dessutom måste utreda möjligheter att använda sjövatten och alternativa vattentäkter.

Sjövatten har redan tidigare fortlöpande använts för nötuppfödning exempelvis i skärgårdskommunen Föglö och Vidar Häggblom på Vårdö Ängö har i mer än tio år använt avsaltat havsvatten för bevattning av sina äppelträd.

Beslut om stödpengar tidigast under hösten

Den extrema torkan kommer att medföra foderbrist inom djurproduktionen. Flera åländska djuruppfödare har redan aviserat att de i höst kommer att nödslakta en del av sina djur.

Slakteri- och charkuteriföretaget Dahlmans förbereder sig redan för utökad slakt och flera åländska butiker har meddelat att de börjar sälja kött enbart från Åland och övriga Finland samt Sverige.

Bland andra ÅPF-ordföranden Birgitta Eriksson-Paulsons make Evert Paulson har sagt att han i höst kommer att slakta en tredjedel av sin nötbesättning eller ca hundra djur.

Everts gård i Lumparland och Birgittas hemgård i Hammarland drivs som skilda lantbruksföretag.

– Men i år kommer Evert att ta andra ensilageskörden från gården i Hammarland, berättar Birgitta.

Den arbetsgrupp som utreder fodersituationen ska bland annat se över möjligheterna att importera foder och vad det i så fall kostar samt föreslå om landskapet på något sätt kan stöda detta.

Men beslut om nya stödpengar för jordbruket kan tidigast fattas i samband med en tilläggsbudget i höst eftersom lagtinget nästa gång sammanträder först i september.

Grönfoder får skördas också från trädorna

Här följer en lista på de nya villkor och lättnader som landskapsregeringens jordbruksbyrå redan har beslutat om inom ramen för självstyrelsens befogenheter inom lantbrukspolitiken.
• Allt grönfoder som finns tillgängligt också från grönträdor får skördas med force majeure som grund. Det ger möjlighet att skörda gröngödslingsvallar också efter den 30 juni samt att ävn ta fler än en skörd. Man får också skörda skyddszoner.
– Men kom ihåg att dokumentera skörden i odlingsanteckningarna, uppmanar landskapsagronomen.
Han påpekar att landsbygdsverkets beslut om undantag gällande skörd från de obligatoriska grönträdorna (EFA-arealerna) också gäller på Åland.
• Om någon tvingas minska djurantalet på grund av foderbrist så att man hamnar under gränsen på 0,35 djurenheter per hektar så kommer man att erhålla BAN (Balanserad användning av näringsämnen) för husdjursgård under 2018.
• Väljer man på grund av fodersituationen att byta produktionsinriktning och fortsätta produktionen som växtodlingsgård 2018 blir gården ändå inte skyldig att betala tillbaka husdjursförhöjningen.
– Anmäl skriftligen till landskapsregeringen när gränsen underskrids eller om produktionsinriktningen ändras och ange skälet, skriver landskapsagronomen i ett pressmeddelande.
• Det blir också möjligt att tilläggsutfodra djur som betar på beten som kategoriseras som kulturmarksbeten. Men eftersom tilläggsutfodring på HNV-beten (Beten med höga naturvärden) innebär en stor risk för balansen i den biologiska mångfalden ges eventuella tillstånd för detta endast efter separat bedömning för varje enskilt fall och efter en skriftlig anhållan från odlaren.
• Beträffande dålig etablering av grödor gäller landsbygdsverkets information om god jordbrukssed.
• Under den rådande fodersituationen är det också möjligt att ansöka om undantag för att få använda konventionellt foder inom ekologisk djurproduktion. På landskapsregeringens webbsida finns under rubriken Informationen för ekologisk produktion anvisningar och blankett för tillstånd inom animalieproduktion.