Enligt Naturresursinstitutets (Luke) prognos, kommer jordbrukets lönsamhet att försämras jämfört med föregående år. Enligt prognosen kommer gårdarnas genomsnittliga företagarinkomst för år 2023 att vara 16.500 euro.
– År 2023 kommer den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten inom jordbruket att sjunka till 0,39 från föregående årsprognos på 0,64, förutspår Jukka Tauriainen, forskare vid Luke.
Detta innebär att en lantbrukares timlön kommer att vara cirka 6,4 euro och ränteavkastningen på eget kapital 1,2 procent. Lönsamhetskoefficienten beräknas genom att dela företagarinkomsten med summan av jordbruksfamiljens lönekrav på den egna arbetsinsatsen och avkastningskravet på det egna kapitalet.
Den totala avkastningen på jordbruksproduktionens värde uppgår i år till ca 230.000 euro per företag. Av värdet står stöden för 27 procent.
När alla produktionskostnader dras av från den totala avkastningen, visar företagarvinsten att jordbruksföretagen gör en förlust på cirka 25.500 euro.
Priser och skördar ökar osäkerheten i prognosen
Jämfört med förra året, är producentpriserna för spannmål lägre denna skördesäsong. Skörden pågår fortfarande, men Lukes skördeuppskattning förutspår en 15 procent lägre spannmålsskörd än i fjol. Produktionskostnaderna för spannmål och olje- och proteingrödor är högre än förra året.
Under dessa antaganden kommer lönsamhetskoefficienten att sjunka till 0,31. Lönsamheten för andra växtodlingsgårdar minskar också.
Baserat på prognosantaganden, ligger lönsamhetskoefficienten för mjölkproduktion kvar på förra årets nivå. Ifall mjölkens producentpris sjunker, sjunker företagarinkomsten och därmed lönsamheten.
Den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten för andra nötkreatursgårdar stiger från 0,02 till 0,12. Lönsamheten på grisgårdar förväntas förbli i stort sett oförändrad.
Resultatet för fjäderfäuppfödningen kommer att förbättras i takt med att avkastningen ökar. Prognosen för fjäderfäsektorn är osäkrare jämfört med de andra sektorerna på grund av det begränsade antalet gårdar i urvalet och den låga vinstmarginalen. Även små prisförändringar har en betydande inverkan på resultatet.
Antaganden som ligger till grund för prognoserna
De ekonomiska prognoserna för 2023 baserar sig på boksluten för 220 lönsamhetsbokföringsföretag från år 2022 och 482 företag från år 2021. I de företagsspecifika prognoserna för 2023 beaktas förändringar i insats- och producentpriser, samt regionala genomsnittliga avkastningsuppskattningar per gröda.
På grund av förändringen i stödsystemet har beloppen på jordbruksstöd för gårdarna uppskattats, eftersom materialet som ligger till grund för analysen inte innehåller information om faktiska stödval som gjorts av gårdarna i år.
I prognoserna antas att gårdarna kommer att förbli lika stora och producera samma produkter med samma insatsvaror som under tidigare år.
Prognosresultaten jämförs med de prognostiserade genomsnittliga resultaten för 2022, varav en tredjedel är faktiska räkenskaper och resten av prognoserna baserar sig på 2021 års uppgifter.
Vägda medelvärden har beräknats från de enskilda företagens resultat för att återspegla de genomsnittliga resultaten för cirka 31.000 av de största jordbruks- och trädgårdsföretagen.
Prognosresultaten finns tillgängliga på Lukes webbtjänst för jordbruk- och trädgårdsodling, Ekonomidoktorn.