Spannmålsskördearbetet har framskridit med fart i goda förhållanden. Höstsäden är så gott som tröskad i landets södra och mellersta delar. Tröskningen av vårsådd spannmål har också framskridit till slutrakan på de tidigaste odlingarna, uppger ProAgria i sin växtodlingsrapport.
Skördearbetets resultat har inneburit besvikelser på de flesta gårdarna, men det har också förekommit positiva överraskningar i fråga om skördens mängd. Vårsädens skörd blir på de flesta områden vid 60-70 procent av genomsnittet och den totala spannmålsskörden uppskattas utgående från den skördade arealen uppgå till 2,6 miljarder kilo.
Vallarna lider fortfarande av torka. Den totala ensilageskörden ser ut att bli 30-50 procent mindre än normalt i hela landet och enligt uppskattning kommer ensilaget endast med nöd och näppe att räcka till för utfodringsperiodens behov. Alla medel för att trygga grovfodersituationen har tagits och tas i bruk på gårdarna.
I augusti har det kommit lokala regnskurar under 2-4 dagar med undantag för Norra Österbotten, som har fått regn under flera dagar än övriga delar av landet. Regnskurarna i Nora Österbotten har ställvis fått spannmålen att lägga sig.
Regnmängderna har varit i det närmaste genomsnittliga i sydligaste Finland, men på de flesta områden har regnmängden i augusti varit endast 30-50 procent av den genomsnittliga regnmängden.
Höstsäden i huvudsak tröskad
Rågtröskningen är så gott som slutförd i landets södra och mellersta delar. Den sista rågen tröskas i Savolax, Nora Karelen och Österbottens kustområden.
Hösteveteskörden är slutförd i södra Finlands kustområden, Kymmenedalen och Birkaland. I Nyland, Egentliga Finland, Södra Karelen och Södra Österbotten är hösteveteskörden inne på slutrakan, men i Tavastland inleds skörden först nu på en del gårdar. I Norra Österbotten har skörden av höstsäd inte ännu inletts. Vattenhalten har vid tröskning i regel rört sig kring 15-20 procent.
Rågskörden uppskattas bli mindre än normalt i hela landet. I Kymmenedalen och på en del gårdar i södra Finlands kustområde och Norra Savolax blev rågskörden under hälften av normal mängd. I Nyland, Österbotten och Mellersta Finland och en del gårdar i Norra Savolax uppskattas rågskörden bli 80-90 procent av den normala, men på övriga områden uppskattas rågskörden till 60-75 procent av det normala.
Rågens kvalitet är god i södra Finlands kustområden, Södra Karelen, Norra Savolax, Norra Karelen och Södra Österbotten. På övriga områden är kvaliteten tillfredsställande. Rågens hektolitervikter har varierat i intervallet 70-78 kg/hl. Enligt uppskattning fyller 80-100 procent av rågen kraven för brödsädskvalitet.
Höstveteskörden uppskattas på de flesta områden bli 60-80 procent av en genomsnittlig skörd. Höstvetets kvalitet uppskattas vara god på södra Finlands kustområden, Södra Karelen, Norra Karelen och Södra Österbotten. Höstvetets hektolitervikter har varierat i intervallet 75-85 kg/hl.
I södra Finlands kustområden och Norra Karelen uppfyller 95 procent av höstvetet brödsädskvalitet, i Södra Karelen och Södra Österbotten 70-80 procent.
Torkan decimerade vårsädsskörden
Tröskningen av vårsådd spannmål har också framskridit med fart. Korntröskningen är längst hunnen av de vårsådda grödorna. I Österbotten har redan 90 procent av kornet tröskats, i landets mellersta delar 60-75 procent och i Lappland 50 procent, men i sydligaste Finland har endast 20-30 procent bärgats på grund av beståndens ojämna mognad.
Vattenhalten vid skörd har allmänt varit 12-16 procent, men i södra Finlands kustområden, Tavastland och en del partier i Österbotten har vattenhalten varit 20 procent.
Ungefär hälften av havren är bärgad i Tavastland, Norra Karelen, Södra och Mellersta Österbotten och Österbottens kustområden. I övriga delar av landet är 10-35 procent av havren bärgad. Vattenhalten har varit 12-18 procent.
Tröskningen av vårvete är längst hunnen i Österbottens kustområden, där man redan har tröskat 80 procent av vårvetet. I övriga delar av landet är vårveteskörden ännu alldeles i sin början. Vårvetet har haft en vattenhalt på 16-25 procent vid skörd.
Vårspannmålsens skörd och kvalitet decimeras främst av små korn och ställvis också av gröna skott som har lett till ojämn mognad. Foderkornsskörden uppskattas bli ungefär hälften av det normala i Nyland, delas av södra Finlands kustområden och Lappland. På de flesta områden blev kornskörden 60-70 procent av genomsnittet. I Södra Savolax och Österbotten är skörden 80-85 procent av genomsnittet.
Havreskörden uppskattas bli 40-50 procent av den normala i Nyland, delar av södra Finlands kustområden och Södra Karelen. På de flesta områden är havreskörden 60-70 procent av genomsnittlig skörd. Endast i Södra och Mellersta Österbotten och en del havregårdar i Norra Savolax uppskattas skörden till 80-85 procent av genomsnittlig skörd.
På de flesta områden uppskattas vårveteskörden stanna vid 60-70 procent av genomsnittet. I Södra Savolax och delar av Södra Österbotten uppskattas veteskörden komma upp till 80 procent av genomsnittlig skörd.
Vårsädens kvalitet uppskattas vara från försvarlig till tillfredsställande. Foderkornets hektolitervikter har för det skördade kornet rört sig kring 60-72 kg/hl. Maltkornens hektolitervikter har varit 65-72 kg/hl. Havrens kvalitet är mest varierande: hektolitervikterna har varit i intervallet 42-60 kg/hl. Vårvetets hektolitervikt har varit 70-86 kg/hl. Av det vårvete som har skördats har 80-90 procent uppfyllt brödsädskvalitet.
Kummintröskningen är slutförd i nästan hela landet. Kumminskörden uppskattas vara cirka hälften av en normal skörd i Tavastland. I Nyland, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Österbotten och Norra Österbotten uppskattas skörden till 70-90 procent av en genomsnittlig skörd och 60-70 procent i övriga delar av landet.
Tröskningen av vallfrö är mest på hälft i Nyland och Mellersta Finland, där 30-40 procent av bestånden ännu väntar på skörd. I Österbotten och Södra Karelen är 20 procent av vallfröodlingarna ännu otröskade.
Tröskningen av vårrybs och -raps inleddes förra veckan i Nyland, där 10 procent av skörden är bärgad. På andra håll uppskattar man att skörden av våroljeväxter inleds tidigast om två veckor. Våroljeväxtskörden blir mindre än normalt, endast i Nyland uppskattas skörden bli normal. Skördens kvalitet varierar från försvarlig till tillfredsställande.
I Tavastland har 90 procent av bondbönorna skördats. I Norra Karelen har 70 procent av bondbönorna skördats och i Södra Österbotten hälften. På andra håll inleds först skörden av bondböna. Vattenhalten vid skörd har varit 30 procent.
Bondbönsskörden blir mindre än vanligt i hela landet med undantag för Nyland, där skörden uppskattas bli genomsnittlig. Bondbönans kvalitet varierar från försvarlig till god.
Torkan stör höstsådden
Rågsådden är slutförd i Mellersta Finland och Norra Karelen. I Norra Österbotten återstår endast 20 procent av rågsådden. I Norra Karelen har man också slutfört höstvetesådden. På andra håll har man varit tvungen att skjuta upp råg- och höstvetesådden på grund av torkan.
Höstspannmålsarealen förväntas öka med tiotals procent i hela landet jämfört med i fjol, om regn är att vänta för att trygga uppkomsten. I Nyland och Södra Österbotten kan rågarealen till och med fördubblas eller tredubblas jämfört med i fjol.
Man har sått höstoljeväxter i Nyland, södra Finlands kustområden, Södra Karelen, Norra Karelen och Södra Österbotten. Torkan har fördröjt sådden framskridande, men i största delen av de tilltänkta sådderna är utförda och de förstsådda arealerna har redan bildat plantor. Höstoljeväxtarealen ökar betydligt på ovan nämnda områden.
Vallarna behöver regn
På grund av torkan har vallarnas (ensilagevallar, beten, återväxt och gröngödslingsvallar) tillväxt varit svag, särskilt i landets södra delar. Vallarna är i behov av regn för att trygga en tredje skörd.
I Nyland, Egentliga Finland, Satakunda, Södra Karelen, delar av Norra Savolax och Norra Österbotten har 70-95 procent av gårdarna för avsikt att bärga en tredje skörd. Med undantag för Lappland har hälften av gårdarna för avsikt att bärga en tredje skörd också i andra delar av landet.
Vallarna har växt bäst i Norra Savolax, Mellersta och Norra Österbotten och Kajanaland, där den totala ensilageskörden uppskattas bli 80-90 procent av en genomsnittlig skörd. Skörden ser ut att bli sämst i södra Finlands kustområden, där ensilageskörden totalt sett ser ut att stanna vid 30-50 procent av en genomsnittlig skörd. I andra delar av södra Finland uppskattas totalskörden stanna vid 50-60 procent av genomsnittet.
Ensilagekvaliteten uppskattas bli sämre än normalt i Nyland, Tavastland, Södra Österbotten, Kajanaland och Lappland. I Norra Savolax uppskattas ensilageskördens kvalitet bli bättre än normalt åtminstone på en del av gårdarna.
Enligt uppskattningarna kommer ensilaget att räcka dåligt till under utfodringsperioden på de torraste områdena i södra Finland. På andra håll räknar man med att ensilaget med nöd och näppe räcker till.
Alla medel för att få grovfodret att räcka till har tagits i bruk på gårdarna. På många områden har man kompletterat den dåliga ensilageskörden genom att bärga sämre spannmålsskiften som helsädsensilage och halm har bärgats både från egna och närliggande åkrar för att få fibrer. Husdjursgårdarna har aktivt kartlagt möjligheterna att få andra biprodukter.
På de av torka svårast drabbade områdena har man redan varit tvungen att minska på antalet djur och på andra områden överväger man att minska på djurantalet. Andelen kraftfoder kommer att öka under kommande utfodringsperiod. Den knappa tillgången på grovfoder har livat upp handeln mellan gårdar. Alla dessa åtgärder ökar på husdjursgårdarnas produktionskostnader.
Regn önskas för att snabba på vallarnas tillväxt i slutet av växtperioden, för att man inte ska bli tvungen att inleda användningen av vinterutfodringsperiodens ensilage alltför tidigt och för att komplettera ensilagelagren.
Skorv i potatis
Sockerbets- och potatisbestånden har lidit av torkan. Sockerbetsskörden uppskattas bli försvarlig till mängd och kvalitet. Skörden av utsädespotatis uppskattas bli genomsnittlig till mängd och kvalitet. Skörden beräknas börja i månadsskiftet augusti-september.
Stärkelsepotatisskörden uppskattas bli mindre än normalt i Österbotten, men kvaliteten uppskattas bli tillfredsställande eller god. Skörden torde inledas i början september.
Skörden av lagerpotatis beräknas bli betydligt mindre än normalt i hela landet på grund av torka. Skördens kvalitet försämras av skorv särskilt i obevattnade bestånd i Österbotten. Upptagningen av lagerpotatis torde inledas i medlet av september.