Ms9
På Maitosuomidagen i Purmo avtackades Carola Kankkonen (till vänster) och Ann-Charlott Kjerp för sin insats för de österbottniska mjölkproducenterna. Tillsammans har de arbetat för mjölksektorn i hela 67 år. Kjerp gick i pension i våras och vid årsskiftet är det Kankkonens tur.
Jordbruk

Två legendarer avtackades
på Maitosuomidagen i Purmo

I våras gick Ann-Charlott Kjerp i pension. Vid årsskiftet får hon sällskap av kollegan Carola Kankkonen. Tillsammans har de förtjänstfullt arbetat 67 år inom mjölksektorn. Förra veckan avtackades de båda på Maitosuomis mjölkdag i Purmo.

– Jag har älskat mitt jobb som jag egentligen inte betraktat som ett jobb utan som en livsstil. Det som jag kommer sakna mest är samhörigheten som vi hade på tiden med Milka. Förutom den samhörigheten kommer jag också att sakna producenterna som jag arbetat tillsammans med, säger Carola Kankkonen, kvalitetsspecialist på Maitosuomi.

Vid årsskiftet går Kankkonen i pension och det innebär slutet på en era på över trettio år. När hon 1990 sökte jobbet som instruktör på Karleby mejeriandelslag var tanken inte att hon skulle bli kvar i branschen så länge.

– Det var Ann-Charlott Kjerp som uppmanade mig att söka tjänsten som mjölkinstruktör. Jag minns att när jag lämnade in ansökan, så hoppades jag att ingen såg mig och sprang snabbt ut från kontoret. Men det visade sig att jag tyckte om mitt arbete och därför blev jag kvar, säger hon.

Kjerp delade minnen

Kankkonen och Ann-Charlott Kjerp, som i våras pensionerades som anskaffningschef för Maitosuomi, avtackades förra veckans torsdag i Purmo på Maitosuomidagen för ägarföretagarna. Tillsammans har de arbetat i hela 67 år för mjölkproducenterna i Österbotten.

– Jag vill tacka Carola för tiden vi haft tillsammans. Direkt vi träffades på ett evenemang sa det klick och jag är glad över att hon sökte den ettåriga tjänsten som mjölkinstruktör på uppmaning av mig. Det har hänt otroligt mycket sedan det, sa Kjerp i sitt tacktal som kan beskrivas som en historiebeskrivning.

När Kjerp 1987 inledde sin karriär inom den österbottniska mjölksektorn fanns 2.479 mjölkleverantörer och medelproduktionen var 52.400 liter per gård. Endast 38,1 procent uppfyllde kraven för E-klassmjölk.

– 2014 var antalet leverantörer 254, men medelproduktionen per gård 260.000 liter. Och 98,12 procent av producenterna levererade E-klassmjölk. Det är den högsta siffran i landet och jag vill rikta ett stort tack till alla producenter som gör ett fenomenalt arbete, säger Kjerp.

Även hon riktade ett stort tack till de cirka 150 mjölkproducenterna som samlats till Purmogården.

– Tack för allt jobb som vi utfört tillsammans. Jag har njutit varje dag och jag kan inte hitta två likadana dagar under mina 36 år i tjänst. Ibland har vi skrattat och gråtit lite, men vi har alltid orkat vidare trots många utmaningar, säger Kjerp.

Det var många som berördes känslomässigt när Kjerp delade sina och Kankkonens minnen. Det sista den tidigare anskaffningschefen gjorde var att skicka en hälsning till Valio och Osuuskunta Maitosuomis representanter på plats.

– Nästa vår har Osuuskunta Maitosuomi endast en anställd i Österbotten. Det som är oerhört viktigt är att den svenskspråkiga servicen trots det kan fortsätta. Grundservicen måste fortsätta på svenska och i synnerhet frågor som rör ekonomi och pengar. Allt ansvar på det kan inte läggas på den nya kvalitetsspecialisten Sofia Rönn.

– Det är viktigt att ledningen förstår vikten av service på det egna modersmålet – och bejakas inte det finns risk för att den tvåspråkiga servicen försvinner på sikt, säger Kjerp.

Ms3
På Maitosuomidagen i Purmo premierades mjölkproducenter som levererat E-mjölk. Här är de som lyckats med den bedriften i trettio år: Främre raden: Linda och John Holmlund, Kaj Agnäsbäck och Lotta och Daniel Stubb (Stubb Lantbruk). Bakre raden: Martina Nordlund, Johannes, Tomas och Johanna Andtbacka, Monica Mattjus-Sandström och Fredrik Sandström.

Fungerat som ett stöd

Till Carola Kankkonens viktigaste arbetsuppgifter som kvalitetsspecialist har hört att fungera som ett stöd för mjölkproducenterna. Hennes plikt har varit att säkerställa att alla producerar mjölk av bästa kvalitet.

– Det har varit mitt ansvar mot andelslaget att vi har en bra råvara att sälja vidare till Valio. Om något har fallerat på gårdarna har jag tillsammans med producenten tagit itu med det. Målet har alltid varit att ligga några steg före så att inget ska gå fel och kontinuerligt följa upp resultaten på gårdarna, berättar hon.

En stor bidragande orsak till att mjölkvaliteten förbättrats mycket under trettio år är just uppföljningen.

– Varje gång mjölken hämtas från gården tas prover, vilket är viktigt. Men det som jag beundrar mest är producenterna på gårdarna. Där görs dagligen en stor arbetsinsats och de kan aldrig slappna av eftersom de jobbar med levande djur. De är otroligt duktiga, säger Kankkonen.

I hennes arbete har det också hört till att vara hård när det behövts. Men hon poängterar att hon aldrig velat såra någon.

– Det finns gånger när ni inte har tyckt om mig. Om det är så att jag har sårat någon vill jag understryka att det inte varit medvetet. Men om jag gjort det vill jag öppet och ärligt nu säga ett ödmjukt förlåt.

Finns framtidstro

Enligt Kankkonen är det många mjölkproducenter som kämpar hårt för att få vardagen att gå ihop. Det gäller inte minst på grund av yttre faktorer som lett till stigande kostnader.

– Jordbrukarna är ett segt släkte, men ingen kan sträcka sig hur långt som helst innan det brister. Men trots utmaningarna ser åtminstone jag framtidstro ute på gårdarna. Senast i går var jag på ett besök där den yngre generationen planerar ta över och bygga en ny ladugård, berättar hon.

På grund av alla negativa nyheter som dominerar flödet i dag vill Kankkonen vända lite på steken. I dag är mjölkkvaliteten i Österbotten den bästa i Europa. Antalet leverantörer minskar, men mjölkmängden är på samma nivå.

– När jag började jobba inom mjölksektorn hade jag tre små barn. I dag har jag tre vuxna barn och nio barnbarn. Tänk vad bra! När jag började hade jag inga arbetskamrater, men det fick jag senare. När jag började var det 60 kilometer till gården som fanns längst bort – i dag är den sträckan 300 kilometer. Det går att hitta positiva saker i allt, konstaterar hon.

Kankkonen kommer fortsätta arbetet som kvalitetsspecialist ännu några veckor. Därefter tar hon ut semester innan hon officiellt går i pension vid årsskiftet.