Image001
Den tredje etappen av SLC:s ungdomsutbildning där 24 unga producenter deltog hölls förra veckan i Belgien. Ungdomsutbildningen inleddes hösten 2022 med en träff i Helsingfors, och den andra etappen ordnades i februari 2023 i Estland.
Jordbruk SLC

Unga producenter ställde
tjänstemännen i Bryssel
mot väggen

Sammanslutningar inom jordbruket blir allt vanligare, men unga jordbrukare som verkar inom ramarna för den organisationsformen får idag inget arealbaserat stöd. Denna olägenhet verkar dock nu vara nära en lösning efter att en grupp unga finlandssvenska producenter i förra veckan fick möjlighet att tala klarspråk med en rad EU-tjänstemän i Bryssel.

Problematiken kring varför det arealbaserade stödet för unga jordbrukare inte utbetalas till unga som driver sina jordbruk i sammanslutningar har hängt med en längre tid.

Oanade framsteg i frågan nåddes dock förra veckan då 24 unga finlandssvenska producenter under en utbildningsresa i Bryssel fick möjlighet att ställa frågor och utmana EU-kommissionens representanter.

– Man kunde tänka sig att mången inte hade vågat tala fritt. Detta gäller dock inte den grupp som i förra veckan besökte Bryssel, eftersom de närvarande tjänstemännen fick svettas en del då de skulle svara på alla frågor, och efteråt ännu tackade för realitychecken. Man kan inte annat än att vara stolt över vårt gäng!

Det säger SLC:s lantbrukspolitiskt sakkunniga Christoffer Ingo som också fungerade som reseledare under besöket i EU-huvudstaden. Enligt Ingo innebär det faktum att ungdomarna vågade utmana tjänstemännen att det kommer att bli lättare att lösa en fråga som SLC försökt pådriva redan i flera års tid, nämligen hur arealbaserat stöd för unga skall kunna betalas till sammanslutningar.

Ungas utfrågning blottade ny information

Under mötet deltog tre representanter från EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk DG-Agri. Ungdomarna frågade hur det kommer sig att bolagsformen kan påverka huruvida det går att ansöka om arealbaserat stöd för unga jordbrukare.

– Till skillnad från svaren på de tidigare frågorna kom tjänstemännens svar på denna fråga som en positiv överraskning. Det visade sig att man redan nu försöker lösa frågan med danskarna genom att unga odlare via avtal ges majoriteten av beslutanderätten i företaget och därmed kan erhålla om stöd.

Lyckligt var också att en representant för Finlands ständiga representation närvarade vid diskussionen.

– Det här är en annan viktig aspekt, och han var naturligtvis glad över att höra svaren som DG-Agri tjänstemännen gav oss, eftersom han har försökt pådriva frågan för vår räkning redan länge. Det hela utmynnade i att man nu skall ta tag i problemet och söka en liknande lösning som den som utarbetas i Danmark.

SLC har redan länge försökt föra frågan framåt. Den lyftes fram som en prioritering under höstens nationella stödförhandlingar, och blir nu förmodligen lättare att behandla i fortsättningen.

EU-kommissionens tidigare avoga inställning till problematiken kan i ljuset av besöket uppfattas vara uppluckrad.

Att vara på rätt plats är att göra skillnad

Kärnan i problematiken kring sammanslutningar är att de skiljer sig från aktiebolag, där den unga med en ägandeandel på över 50 procent har bestämmanderätt och därmed kan ansöka om stöd.

– Den förändring som behövs nu är att den unga skall kunna bevisa sig ha majoriteten av beslutanderätten i en sammanslutning. Det betyder inte att denne behöver äga majoriteten av kapitalet, utan beslutanderätten skall gå att avtala om.

Sammanslutningar har blivit en allt vanligare inom jordbruket, vilket enligt Ingo beror på två saker. Dels håller jordbruken på att bli mycket värdefulla, vilket betyder att det blir svårt att få banklån i syfte att köpa ut föräldrar.

– Det blir lättare att göra det hela som en stegvis generationsväxling genom att bilda en sammanslutning. Då blir den unga den som idkar jordbruk med stöd av föräldrarna i ägarstrukturen.

Dels handlar det om att aktiva jordbrukare i medelåldern kan ha vuxna barn som vill komma med i verksamheten, medan föräldrarna ännu inte vill lägga av helt. Då är det naturligt att man bildar en sammanslutning och driver gården tillsammans.

En förändring är därmed av nöden, vilket dock kräver en revidering av CAP-planen. Enligt Ingo dröjer det ändå åtminstone ett odlingsår innan justeringen verkställts.

– Vi ska inte ta ut segrar i förskott, men vi ser nu ut att vara närmare en lösning kring orättvisan med sammanslutningarna än någonsin tidigare. Den dag systemet ändras skall vi också komma ihåg att det var 24 unga producenter i möte med kommissionen i Bryssel som ställde rätt fråga vid rätt tillfälle. Att vara på plats är att göra skillnad.