Ny forskning pekar på problem i beskattningen av utländska skogsstiftelser. Lagstiftning, internationella avtal och koncernstrukturer gör att beskattningen försvåras och vinsterna lätt åker utomlands.
Under de senaste dryga tio åren har låga räntor och skogsbolagens utförsäljning av skogsfastigheter skapat nya skogsägoformer i form av fonder och stiftelser. Under den här tiden har andelen skog som ägs av fonder och utländska investerare ökat snabbt, och 2021 köptes för första gången större mängder skog av skogsfonderna än av privatpersoner.
För att svara på denna utveckling har Naturresursinstitutet Luke, Tammerfors universitet, Finnwatch och Pellervo ekonomisk forskning PTT utrett skogsfondernas beskattningsstatus, verksamhet och rättsliga strukturer i Finland.
I undersökningen utreddes hur stiftelserna utökat sina skogsägor, samt huruvida deras verksamhetssätt och beskattningsstatus skiljer sig i jämförelse med privata skogsägare och andra aktörer inom skogssektorn.
Utredningen genomfördes för att reda ut huruvida vanliga skogsägare råkar i underläge på grund av sin skattemässigt svagare position när det gäller inköp av skogsfastigheter i jämförelse då de tvingas tävla med stiftelser och andra investerare. Detta är den första forskningsprojektet som undersöker hur skogsfonderna utökat sina skogsägor, samt hur de i sin konkurrens- och verksamhetsmässiga ställning framförallt i hänseende till beskattning skiljer sig från privatskogsägarna.
Forskningen omfattade både skogsstiftelser som är registrerade i Finland och i utlandet. I analysen beaktades främst inkomstbeskattningen, men också arvs- och gåvobeskattningen samt överlåtelseskatten.
Utländska investerare kan undgå skatt
Enligt forskningsresultaten finns det åtminstone ett par tiotal skogsstiftelser och utländska investeringsaktörer i Finland. De äger sammanlagt 560.000 hektar skog uppskattat till ett värde av två miljarder euro. Hälften av egendomen ligger i utländska händer.
I undersökningen framgår att Finland på grund av nationell lagstiftning eller internationella skatteavtal inte alltid har möjlighet att beskatta de vinster som uppstår. Om en stiftelse omfattas av skattefrihet i Finland och har utländska delägare undgår de lätt beskattning.
– Jämförelsen visar att investering genom stiftelser i inhemska situationer vanligtvis inte skapar skattemässiga fördelar. Skattefördelarna hänger huvudsakligen ihop med en fysisk persons direkta ägande av skog. I internationella situationer kan en del av de skogsinkomster som görs genom specialinvesteringsstiftelser och andra investeringsstrukturer undgå beskattning i Finland, berättar Pekka Nykänen som är professor i skatterätt vid Tammerfors universitet.
I övriga fall flyttas skogsinkomster som beskattas i Finland inom koncernerna utomlands i form av räntekostnader som kan dras av i beskattningen.
Forskningen föreslår en rad åtgärder för att förbättra situationen. De justeringar som träder i kraft med förändringen av inkomstskattelagen avlägsnar många av de hinder som i nuläge hindrar beskattning av personer som är begränsat skatteskyldiga och som får överlåtelsevinst av indirekt ägda fastigheter.
Forskarna föreslår också att övriga skatteavtal – exempelvis det mellan Finland och Luxemburg – skall ses över av samma orsaker. Dessutom föreslås även andra juridiska och regulativa åtgärder både på nationell och EU-nivå.