Utmaningar finns, men relativt
stabilt läge inom svinsektorn

Det finns alltid utmaningar inom jordbrukets sektorer. Men det finns också mycket som är bra – och det borde jordbrukarna och dess organisationer bli bättre på att föra fram. Det tycker svinproducenterna Kenneth Dalkarl och Tommy Ehrs i Vörå.

– Jag tycker vi ska vara tacksamma över de många prishöjningar på griskött som kom i fjol. Slakterierna lyckades omförhandla avtalen och kunde justera producentpriserna uppåt, vilket var mycket välkommet. Men som producenter är vi aldrig helt nöjda med priserna och de kunde vara högre med tanke på våra kostnader också stigit. Men det kunde vara betydligt sämre, säger Kenneth Dalkarl, svinproducent i Vörå.

Bredvid honom står Tommy Ehrs som också är verksam i samma sektor. Även han välkomnar prishöjningarna som var nödvändiga för hela näringen.

– Redan år 2021 började priserna röra på sig uppåt och situationen har förbättrats något jämfört med tidigare år, konstaterar han.

Marknaden har stabiliserats

En bidragande orsak till att det har lättat en aning är att köttmarknaden håller på att stabiliseras. Det stora gisslet har varit att konsumtionen av griskött har minskat medan produktionen legat på samma nivå. Men under senare år har produktionen i Finland krympt, vilket också är fallet i många andra europeiska länder.

– Det torde inte finnas mycket kött i fryslager för tillfället. I Tyskland har många producenter slutat och vi talar om en minskning med tvåsiffriga procenttal. Även i Danmark minskar produktionen av griskött och det har lett till att det inte längre finns ett överutbud och i Tyskland har det bidragit till prishöjningar där producentpriset nu är högre än i Finland, berättar Ehrs.

I takt med inflationen som drivit upp livsmedelspriserna minskar köpkraften. Eftersom griskött är billigare än nötkött verkar intresset för det förstnämnda ha ökat en aning.

– Minskningen i konsumtionen av griskött har avstannat och efterfrågan har stabiliserats. Jag kan tänka mig att fler väljer griskött när nötköttspriserna är dyrare, säger Dalkarl.

De båda upplever att attityderna mot deras produktionsinriktning samt jordbruket överlag har förändrats till det positivare. Redan under coronaviruspandemin tyckte sig Ehrs se en vändning i opinionen.

– Efter pandemin kom en vändpunkt. Jag tycker attityderna mot jordbruket är positivare och det känns lättare mentalt nu. Färre utpekar oss som miljöbovar och fler tycker det är viktigt med inhemsk produktion och en självförsörjning på livsmedel, säger han.

Dalkarl fortsätter:

– Vi har också ett krig i Europa och det har också ökat allmänhetens förståelse för vikten av beredskap. Det tycker jag vi borde ta tillvara ännu bättre och nu jobba aktivare mot konsumenterna och föra fram det fina och rena griskött som produceras i Finland.

Viktigt med positiva tongångar

I Österbotten har det på senare år skett investeringar i nya anläggningar inom svinsektorn. Även Dalkarl har byggt ut och investerat för framtiden i fri grisning, vilket numera är ett krav för att få investeringsbidrag. Tanken är också att kommande generation ska ta över på sikt.

– Jag och min fru har pojkar som är intresserade av yrket och jobbar redan med vår produktion. Vi har turen att de vill ta över och det ser jag som mycket viktigt med tanke på framtiden. Det sker för få generationsväxlingar och för att de ska öka måste vi också själva börja tänka på hur vi pratar om vårt yrke.

– Jag tycker överlag att vi har en för negativ ton kring hur vi pratar om jordbruket. Sitter vi runt matbordet och bara klagar, ja vem ska då ta över? Trots att vi har många utmaningar och läget kunde vara bättre måste vi fokusera mera på det positiva, säger han.

– Vi behöver mer drive inom köttproduktionen överlag, fortsätter Ehrs.

Dalkarl är sedan årsskiftet ny ordförande för SLC:s köttutskott. Det som han och de övriga förtroendevalda samt förbundets tjänstemän bevakar nu är den nya djurskyddslagen. En detalj som hårdbevakas är att kastrering av galtar kommer att förbjudas på sikt.

– Grisarna kastreras för att det annars finns risk för dålig smak i köttet. Övergångsperioden är lång, tio år, så vi har god tid på oss, men här jobbar vi för en kompromiss, berättar han.

Som ordförande för köttutskottet ska han också bevaka nötsektorn.

– Jag håller på att öka mina kunskaper om nötsektorn som bäst. Där finns också viktiga frågor som ska bevakas, konstaterar Dalkarl.

En ny utmaning för svinsektorn tillkom i år när husdjurstillägget för LFA-stödet föll bort. Inom nöt- och fårsektorn lyckades man få vissa kompensationer, men inte inom svinsektorn.

– Det här innebär ett stödbortfall på 60 euro per hektar för svinproducenterna. Det var ett stort slag, men nu måste vi leva med det, säger Ehrs.

Måste odla foder åt djuren

I den nya programperioden har stort fokus legat på klimatet och en tanke har varit att odlarna kan kompensera vissa stödbortfall genom att exempelvis odla fånggrödor och mångfaldsåkrar.

– Men för oss som har djur finns inte mycket utrymme för att ha mångfaldsåkrar. Vi behöver odla foder åt djuren. Vi har en del fånggrödor, men jag kan inte börja försöka odla för att stödoptimera, säger Dalkarl.

– Vi måste på sikt se vad vi har för möjligheter med stöden. De här stöden är ju inte ett inkomststöd utan är en kostnadsbaserad ersättning, tillägger Ehrs.

Något som försvårade det ekonomiska läget i fjol var de rekordhöga spannmålspriserna. Speciellt gårdar som inte är självförsörjande på spannmål drabbades.

– Problemet då var att producentpriserna inte hängde med spannmålspriserna och det gjorde läget svårare för gårdar som köper in stora delar av fodret. Viktigt nu är att spannmålspriserna inte sjunker lägre för då försämras ekonomin för spannmålsodlingen mycket, säger Ehrs.

Nu har spannmålspriserna kommit ner mycket på ett år och växtsäsongen hittills har varit gynnsam i Österbotten. Där har det kommit jämnt med regn i maj och starten har därmed varit bra.

– Vi får vara mycket nöjda med vädret. Det ser riktigt bra ut och trots att vi inte har fått regn nu på en tid är det ingen panik. För det ska vi vara tacksamma för vi vet att situationen är mycket svårare i de södra delarna av landet, säger de.