Välkomnar Atrias prishöjningar
– men det behövs ännu mer

Förra året höjde Atria producentpriset på nötkött flera gånger. Prishöjningar som välkomnas av Johan Eklund i Kimo. Han har framtidstro som nötköttsproducent – trots att utmaningarna fortfarande är många.

I snart ett och ett halvt år har jordbrukarna tampats med stigande kostnader på egentligen allt som krävs för att producera livsmedel. Lyckligtvis har det också inneburit höjningar av producentpriserna och det gäller inte minst inom nötköttsektorn.

– Sedan sommaren 2021 fram till slutet av förra året har Atria höjt producentpriset på nötkött flera gånger. Totalt handlar det om en ökning av slaktpriset på nöt på cirka 30 procent och det har varit mycket välkommet. Utan dem hade det inte gått att fortsätta producera, säger Johan Eklund, nötköttsproducent i Kimo.

Han poängterar att det skulle behövas ytterligare prishöjningar och att han bara kan tala för sin egen gård. Men med tanke på att räntorna har stigit och att hans eget elavtal vid årsskiftet blev 370 procent dyrare är det viktigt att producentpriserna fortsättningsvis är skäliga.

– Prisstegringen på insatsvarorna har stannat upp och till och med gått ner, men med tanke på ränteläget och elpriserna är det av största vikt att vi får ännu lite till. Producentpriserna måste i alla fall hållas på samma nivå och en sänkning nu skulle ge mycket dåliga signaler, säger Eklund.

Hur prishöjningarna har slagit ut på gårdarna varierar stort. Eklund själv har inte åtnjutit de högre slaktpriserna fullt ut, utan det sker nu under det här året.

– Av höjningen i slaktpriset har jag hittills åtnjutit cirka 60 procent eftersom jag sålde mycket djur till slakt i början av 2022. Så jag har inte fullt ut kunnat ta ut tillräckligt mycket av de högre priserna. Men det får jag göra nu så länge de inte justeras nedåt.

Priset på förmedlingskalvar måste upp

Eklund har både slutuppfödning och mellanuppfödning, vilket innebär att han tar emot kalvar och förmedlar dem vidare till andra gårdar. På grund av att det har varit kalvbrist sedan 2016 har han inte kunnat ha full produktion.

– Förra året var det första där jag har fått in mitt behov av kalvar. Så nu är förhoppningen att alla kan ha full produktion för det är viktigt för hela sektorn framöver, konstaterar han.

Något han är kritisk till är att priset på förmedlingskalvar bara har höjts ett par gånger samtidigt som slaktpriset på nöt har höjts över tjugo gånger sedan sommaren 2021.

– Vi som föder upp kalvar till förmedling har lidit av stora kostnadsökningar på bland annat kraftfoder och mjölkpulver. Så trycket på kalvuppfödarna är mycket stort och här krävs ytterligare prishöjningar. Läget är svårt för många, menar han.

Hans stora dröm är att investera i en ny anläggning för slutuppfödning. I dag utnyttjar han alla anläggningar på gården som har en totalkapacitet på 220 djur.

– I framtiden vill jag satsa mera på slutuppfödning men som det är nu är det inte läge att investera. Men ska jag fortsätta med det här till pensionen, vilket är tanken, kommer jag i något skede att vara tvungen att investera. Men då måste förutsättningarna vara bättre än nu.

Vill fokusera på det positiva

Som det är nu får han inget investeringsstöd om han skulle bygga nytt. Han vill också avvakta på grund av de stigande räntorna.

– Men jag känner ändå att jag har framtidstro. Befolkningen på jorden ökar och mer mat behövs. När jag arbetar i min verkstad brukar jag ibland fundera på vad jag kunde producera som behövs varje dag. Men då inser jag att jag redan gör det, säger han.

Och fortsätter:

– Trots många utmaningar har arbetet som jordbrukare också många fördelar. Det är ett flexibelt jobb, arbetsdagen kan styras och jag försöker alltid fokusera på det positiva. Men uppskattningen vi får kunde vara bättre.

Något som oroar alla husdjursproducenter just nu är hur stöden utfaller i år. Eklund och hans kolleger kan inte optimera stöden och satsa på diverse nya klimatåtgärder.

– Jag odlar vall på 45 hektar, spannmål på 35 hektar och utöver det proteingrödor. Jag har också lite viltåker, men jag kan inte optimera stöden med olika åtgärder eftersom jag måste satsa på att producera foder.

Det här rimmar inte väl med att stöda aktiv odling, tycker han.

– Stöden ska gå till aktiv odling och till de som odlar för att producera livsmedel som förädlas. Vi kan vara gröna och klimatsmarta trots det.

Stöden får inte försenas

Om det finns farhågor om minskade stöd till husdjursproducenterna oroar också tidtabellen för stödutbetalningarna. På den punkten understryker Eklund vikten av att de utbetalas i tid.

– Många, även jag, har byggt upp lån och amorteringar utgående från när stöden kommer eftersom det ger en trygghet. Eftersom min egen kassa fortfarande är ansträngd på grund av kalvbristen uppstår det problem direkt om stöden försenas. Det gäller säkerligen för många andra också, säger han.

Att det med nuvarande tidtabell kan bli så att flera av det här årets stöd utbetalas först 2024 accepterar han inte. Om tidtabellen inte justeras under våren är han redo att delta i en eventuell demonstration till Livsmedelsverket i Seinäjoki arrangerad av ÖSP.

– Om inga ändringar sker måste vi alla visa vårt missnöje och sluta upp i en demonstration, säger han.

Han frågar sig varför det alltid är primärproducenten som ska råka ut för de värsta scenarierna.

– Jag har funderat på varför det är vi bönder som ska få stöden. Varför kan inte handeln eller industrin ansöka om stöden så kan de i stället betala ett skäligt pris till oss primärproducenter? Då får de ta smällarna om stöden försenas.

Svårt att sia om framtiden

Tom Åstrand, vd för Österbottens Kött, är glad över att Atria har kunnat höja producentpriserna under det senaste året. De möjliggjordes på grund av bra efterfrågan på nötkött efter pandemin och samhällets återgång till normal verksamhet.

– En annan orsak är att kötthusen lyckades omförhandla inköpsavtalen med detaljhandeln med anledning av den kostnadsinflation som producenterna hamnade i. Trots att producentpriserna har höjts kraftigt motsvarar de ändå inte producenternas kostnadsökningar, det är vi medvetna om, säger Åstrand.

Att sia om framtiden är svårt.

– Vi kan inte spekulera i om det blir aktuellt med fler höjningar av producentpriserna under våren. Nu återstår det att se hur de finländska konsumenterna lägger om sina köp av produkter om konjunkturen med höga livsmedelspriser blir långvarig, säger han.