En grupp av tredje årets agrologstuderande vid Yrkeshögskolan Novia, Raseborg har fått en projektbeställning på att forska kring Västankvarns elproduktion av solenergi. Gruppen består av Jyrki Mällinen, Pekka Björkqvist, Alexander Sjöberg, Diana Dahlbom och Jens Lundström. Gruppen redogör i den här artikeln för sina slutsatser.
Västankvarn har för ungefär ett år sedan investerat för att bli mer självförsörjande med energi. Gårdens byggnader använder energi som kommer från de 124 solpaneler som är installerade på robotladugårdens tak. Målet är att producera 40 kW per timme under de soliga timmarna av dygnet.
Studerande vid Yrkeshögskolan Novia kollade upp hur mycket energi man får ut av solpanelerna och hur gården själv ska kunna använda så mycket som möjligt av den egenproducerade energin.
Västankvarn gård är belägen i Ingå med en inriktning på mjölkproduktion samt växtodling och skogsbruk. Gården har 2014 investerat i en ny robotladugård med två robotar. Ladugården rymmer hundratjugo mjölkkor.
På gården finns många olika byggnader, och det finns mycket annan verksamhet förutom mjölkproduktionen som kräver mycket energi. Allt högre energikostnader belastar ekonomin och ett sätt att få ner kostnaderna är att investera i solenergi.
Västankvarn har också genom dotterbolaget Bio-Väst Ab investerat i ett flisvärmeverk. Tjugotre byggnader och gårdens spannmålstork värms med flis. All energived som tas ur Västankvarns skog används i första hand till flisvärme i egen panna.
Man har också diskuterat frågan om en biogasanläggning på gården, men kommit fram till att det med dagens förutsättningar inte ännu är aktuellt med en sådan investering.
Solpanelernas funktion
Solpanelerna ägs av Bio-Väst Ab som till 95 procent ägs av Västankvarn och till 5 procent av Ingå kommun. Solpanelerna är monterade av Ekenäs energi och den totala kostnaden uppgick till cirka 45.000 euro utan moms.
Ladugårdstaket har en lutning på 18 grader och solpanelerna är direkt monterade på taket, alltså har de samma lutning. Det kan ställa till problem på vintern då det snöar mycket och snön inte naturligt glider ner från panelerna, och det inte är så enkelt att putsa dem. Snö på panelerna leder till en försämrad produktion.
Under det första produktionsåret har solpanelerna producerat cirka 37.000 kWh och Västankvarn har använt så gott som all el själv. När investeringskalkylen gjordes räknade man med en återbetalningstid på fem år. Om produktionen fortsätter som under första året så håller kalkylen.
Västankvarn är en undervisnings- och försöksgård och är därför inte berättigad till investeringsstöd. Däremot fick gården ett understöd av Finlandssvenska Jordfonden för solpanelerna som motsvarar investeringsstödet.
Bästa produktionsmånaden i år var maj då solpanelerna producerade 7.145 kWh. Att just maj var toppmånad beror antagligen på att den månaden var solig och det regnade inte många dagar.
December var den sämsta produktionsmånaden (98 kWh), vilket naturligtvis beror på att dagarna är korta på vintern och solen inte är framme många timmar per dygn.
På det mest produktiva dygnet under året producerade solpanelerna 289 kWh. Om ett moln skymmer solen kan produktionen sjunka med upp till 75 procent av den maximala elproduktionen.
Västankvarns totala elförbrukning per år är cirka 380.000 kWh. Ungefär en tredjedel av energin går åt till ladugården, som förbrukar cirka 120.000 kWh per år. Resten av elen går åt till andra byggnader på gården.
Sätt att minska på elförbrukningen
En förbättring Västankvarn redan har gjort är att byta ut en del av lamporna i ladugården till led-lampor. Men man kunde spara en hel del elektricitet genom att byta ut all belysning till led.
Gödselpumparna som pumpar ut svämgödseln från ladugården till svämbassängen förbrukar mycket el och går en del på tomgång, ett sätt att effektivera elanvändningen kunde vara att montera en nivåvakt till gödselpumparna.
I mjölkrummet finns både mjölktankens kylsystem, kompressorer och vakuummaskin. På sommaren blir utrymmet väldigt varmt och alla andra maskiner som också finns i samma utrymme värmer ytterligare upp rummet. Detta leder till att mjölkkylningen förbrukar mycket el under varma perioder.
I juli förbrukade mjölkkylningen 2.522 kWh. I februari var förbrukningen inte ens hälften, endast 1.046 kWh användes då till att kyla mjölken. Om mjölktanken vore skilt från alla värmegenererande maskiner i ett svalare rum, och luftutbytet i maskinrummet effektivare skulle man spara en del på kylkostnaderna.
TEXT & FOTO
Alexander Sjöberg, Jens Lundström, Diana Dahlbom, Jyrki Mällinen och Pekka Björkqvist
