Växtodlingens förverkligade ekonomiska resultat för 2022 och de kalkylerade prognoserna för 2023 representerar ytterligheter. Vi har fått erfara en exceptionellt stor förändring i fråga om kostnader och producentpriser. Resultaten framgår av sammandragen av produktionskostnadskalkylerna för de mest betydande odlingsväxterna i ProAgrias databas Lohkotietopankki.
– Då det ekonomiska resultatet för de mest odlade åkerväxterna under 2022 gav ett positivt utfall på cirka 350 euro per hektar, så kommer innevarande år 2023 att visa ett ungefär lika stort minus, berättar utvecklingschef Sari Peltonen från ProAgria Keskusten Liitto.
Det goda resultatet från 2022 smälte alltså bort redan detta år.
Resultatet för 2022 var mycket exceptionellt och så goda resultat har vi inte haft tidigare och sådana ser vi kanske inte på långa tider. Skördens producentpriser var rekordhöga och produktionskostnadernas högsta topp hade inte ännu realiserats på gårdarna.
Sockerbeta och kummin vinnare
Även om skillnaden mellan de två senaste årens resultat är stort och väderleksförhållandena under 2023 var utmanande, kan man utläsa ur resultaten att specialväxter så som sockerbeta och kummin har gett ett positivt resultat under båda åren.
Särskilt sockerbetan har visat en god lönsamhet under de senaste åren och den har klarat sig bra i exceptionella väderleksförhållanden, vilket förhoppningsvis uppmuntrar till bevarande och ökning av odlingen i områden kring sockerbruket.
Ärter, höstsådda grödor och oljeväxterna har också gett ett relativt gott resultat eller åtminstone något eller klart bättre resultat än vårsådd stråsäd.
Bland de vårsådda stråsädsväxterna har maltkorn gett bäst resultat, främst tack vare att dess prisnivå i Finland har varit bättre än för annan spannmål.
Under 2023 försämrades resultatet särskilt av att skörden misslyckades på grund av väderleksförhållandena samtidigt som produktionsinsatsernas priser var rekordhöga. Samtidigt sjönk också producentpriserna betydligt.
För stråsäd skulle kostnadsstegringen ha förutsatt en skörd på 4.900-5.500 kilogram per hektar, men nu blev skörden cirka 2.000 kilogram lägre.
Utsikter inför det kommande året
Under den kommande växtperioden 2024 kommer gamla bekanta saker att ha en stor betydelse, till exempel hantering av odlingens risker och en realistisk användning av åkern som grundar sig på skiftets produktionskapacitet.
Konstgödselpriserna har kommit ner, men då man beaktar prisutsikterna för skörden, kommer skördekravet under nästa år att vara 4.200-5.200 kilogram per hektar för att täcka kostnaderna.
Annan användning av åkern, så som naturvårdsvallar, gröngödslingsvallar, mångfaldsåkrar och viltåkrar är beaktansvärda alternativ på osäkra skiften och skiften i dåligt växtskick. På sådana skiften lönar det sig också att reda ut orsakerna till det dåliga växtskicket genom att analysera markstruktur och markkarteringsresultat för att förbättra dem under kommande år.
Inför odlingsbesluten är det nu viktigt att man på gårdarna utför förhandskalkyler med den egna gårdens uppgifter och kostnadsstruktur för att fastställa hur stor hektarskörden borde vara eller å andra sidan hur högt pris man borde få för sin skörd.
Riskhantering
Inför den kommande växtperioden är det bra att vara medveten om att ogräs- och växtsjukdomstrycket efter denna växtperiod kommer att vara större än normalt. Det är skäl att också beakta utsädets sämre kvalitet och tillgång för både eget och köpt utsäde.
Höstsådd och bearbetning kunde inte heller utföras i den omfattning som planerats, vilket också ökar trycket inkommande vår. Det lönar sig också att vara beredd på extra arbete med välväxta fånggrödor och eventuella spår efter skörden. Det är också skäl att hålla i minnet vad vi under tidigare år har lärt oss om preciserad användning av gödselmedel.
Det är viktigt att enligt möjlighet ha en diversifierad palett av odlingsväxter för att minimera väderrisken. Fleråriga växter, höstsådda grödor och grödor med djupt rotsystem är goda alternativ till vårsådd spannmål, vilket också framgår av de ekonomiska resultaten från tidigare år.
Om odlingen baserar sig på enbart vårsäd, kan man minska väderrisken med hjälp av sorter med olika växttid, genom att variera såtidpunkten eller genom olika jordbearbetningsalternativ, vilket ger flexibilitet i fråga om val av såtidpunkt och bevarande av markfukten.