Vall i växtföljden är det viktigaste bidraget till funktionell biodiversitet. Så löd rubriken till professor Göran Bergkvists sammanfattning på webbinariet ”God markvård för goda skördar”.
Göran Bergkvist, professor på Sveriges Lantbruksuniversitet, höll ett anförande kring temat ”Betydelsen av vall i stråsädesdominerade växtföljder” på Carbon Actions webbinarium ”God markvård för goda skördar” i slutet av november.
Bergkvist understryker att vall och kväve ökar mullhalten i jordar. Vallen också är av central betydelse för att åstadkomma ett hållbart jordbruk i det långa loppet.
Ökar avkastningen på ettåriga grödor
Ett primärt budskap från Bergkvist är att vall med gräs och klöver eller gräs i växtföljden ökar avkastningen på ettåriga grödor.
– Satsningar på vall kan medföra högre skördar. Jordbrukarna kan också minska på olika insatsmedel. De har också möjlighet att slopa de minst lönsamma grödorna.
Parallellt med detta är vallodlingar också ett sätt att få bukt med fleråriga ogräs som till exempel tistel och molke. Egentligen är det bara kvickrot som vallen inte kan fixa, betonar Bergkvist.
Göran Bergkvist konstaterar i en sammanfattning att vall i växtföljden är det viktigaste bidraget till biodiversitet.
– Vallen minskar användningen av och kostnaderna för insatsmedel samt bevarar effektiviteten hos dessa medel.
– Dessutom har alternativet en skyddande effekt på omgivande ekosystem samtidigt som jämviktsmullhalten ökar.
Mycket kväve har överlag en drivande effekt på kolinlagring i marken. Samtidigt är utsläppen av två centrala näringsämnen, kväve och fosfor, flera gånger för hög i praktiken.
– Men de utsläpp av lustgas som förorsakas är något av en akilleshäl för jordbruket och något som vi inte riktigt vet hur vi ska lösa, tillägger Bergkvist.
Vattenhushållning viktig för att hålla marken i skick
Carbon Action-webbinariet inkluderade också en panel där projektchef Anne Antman intervjuade några medverkande jordbrukare. Temat var ”Vilka markvårdande åtgärder har gården vidtagit”.
– Vi har satsat mycket på vattenvården under de senaste åren, vid sidan av kemiska och mikronäringsmässiga projekt. Till exempel har vi minskat på kvävet och använt mera kalium, säger Patrick Nyström från Verkatakkila gård.
– Vi har bland annat fokuserat på fånggrödor samt mångsidig vall och mångsidig växtföljd, säger Nina Långstedt från Krämars gård.
– För vår del har det handlat om dränering och satsningar på mellangrödor. Vi har gjort det här under 7-8 år och sått in hela arealen med bottengrödor. Vi har också kört mindre med traktor på åkrarna, säger Tony Hydén, verksam på Björkbacka Gård.
Vilka är de mest effektiva markinsatserna som ni har gjort?
– Vi har gjort dräneringsarbeten, fixat utlopp och grävt upp nackdiken. Vi har också använt djupgående växter som fånggrödor. ”Grönt till vintern” har varit ett mål för oss, säger Patrick Nyström.
– Vi har gått in för användning av en mångfald av växter, bland annat cikoria, och snabba byten av växter. Det har handlat om mångfald över och under jorden, säger Nina Långstedt.
– Vi har fokuserat på att ha dräneringen i skick. Vi har haft mellangrödor till exempel i vårvetet. Kvävebindande klöverarter har också använts, säger Tony Hydén.
Ny EU-lagstiftning om markvård på gång
Ett annat programinslag under webbinariet hade följande rubrik: ”Hur kan företagen, jordbruksförvaltningen och lantbruksrådgivningen stöda jordbruket i markåtgärder”.
– Marken är ett centralt redskap för jordbruket. Det är därför en självklarhet att hålla marken i skick, men hur ska det göras? Ministeriets roll är framför allt att vara med och finansiera olika typer av rådgivning, forskning och jordbrukare, säger Anna Schulman, konsultativ tjänsteman på Jord- och Skogsbruksministeriet.
– Förnyad EU-lagstiftning om markvård är enligt uppgift på gång och detta kommer säkert att synas i den nationella politiken framöver, säger Schulman som också poängterar att det är viktigt att finländska realiteter och landets speciella odlingsförhållanden framhålls på tydligt vis i EU-sammanhang.
Emil Hästbacka, växtodlingsrådgivare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap, hänvisar bland annat till de rådgivningstjänster som jordbrukarkåren har tillgång till via Råd 2030-programmet.
– I samband med fältbesök har jag konstaterat att stora bekymmer med att få in vallodlingar i växtföljden är vanligt, säger Hästbacka.
Kaisa Mattsson som jobbar med hållbarhetsfrågor på Fazer framhåller att livsmedelsindustrins krav på både bättre produktivitet och ökad hållbarhet i råvaruproduktionen kommer att hårdna framöver.
– Som kommersiellt företag kan vi inte inneha rollen som rådgivare. Däremot kan vi vara med och stöda olika markförbättringsprojekt. Vi har till exempel medverkat i ett Yara-projekt med koppling till gödsling och regenerativt jordbruk, säger Mattsson.
Carbon Action-webbinariet arrangerades av Baltic Sea Action Group svenskspråkiga Carbon Action-projekt som finansieras av SLC, Svenska kulturfonden, Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Landsbygd 2020 och NTM-centralen.