Vallen central för en
bra mjölkproduktion

För att få en hög mjölkproduktion måste korna ha tillgång till bra grovfoder. På familjen Strands mjölkgård i Skutnabba prutas det inte på arbetet och insatserna som krävs för att utfodringen av ensilage ska vara optimal.

– Vallen är central för att ha en bra mjölkproduktion. Är kvaliteten på grovfodret bra mjölkar korna ordentligt samtidigt som behovet av inköpt kraftfoder minskar. Så en bra vall har också en mycket stor betydelse för ekonomin på gården, säger Robin Strand.

Robin driver tillsammans med föräldrarna Ulf och Sonja sammanslutningen Strands Mjölkgård i Skutnabba i Pedersöre. Gården investerade i en ny robotanläggning med bandutfodring 2016 och har sedan dess hållit en hög och jämn mjölkproduktion.

I fjol var gårdens mjölkproduktion omräknat till energikorrigerad mjölk (EKM) där fett- och proteinhalter ingår, 11.468 kilo per ko. Samma resultat för medelproduktion av de som är med i produktionsuppföljningen i Österbotten var förra året 10.588 kilo.

– Genom åren har vi inte ökat vårt EKM nämnvärt utan hållit en jämn och hög produktion. Det finns gårdar med högre resultat och de som strävar mot 14.000-15.000 kilo per ko, men vi ser till helheten och vad som blir under strecket i slutändan, säger Ulf Strand.

Ekonomin det viktigaste

Det finns många sätt att öka mjölkproduktionen, exempelvis genom att satsa på genetik. Att öka andelen kraftfoder ökar också mjölkmängderna, men justeringar i produktionen måste vara hållbara och ekonomiskt vettiga.

– Den absolut viktigaste biten som vi ser det är att arbeta för att vallproduktionen är högklassig. Det säkrar en bättre ekonomi samtidigt som mjölkproduktionen kan hållas på en hög nivå utan att det kostar för mycket, förklarar Ulf.

Det har varit speciellt viktig under det senaste åren när priset på kraftfoder har stigit märkbart.

– Många har drabbats hårt av stigande priser för inköpt foder och de priserna kan vi producenter inte påverka. Däremot kan vi påverka den egna foderproduktionen och trots att exempelvis gödsel har blivit betydligt dyrare är det viktigt att inte pruta på insatserna. För om grovfodret blir sämre blir det i slutändan ännu dyrare, konstaterar de.

Strands Mjölkgård odlar vall på cirka 75 hektar och cirka 25 hektar förnyas årligen.

– Vi har en växtföljd på gården och brukar följa med hur det växer från år till år och jordtypen påverkar hur länge vallen orkar växa. Men vi eftersträvar att inte plöja något som fortfarande ger goda skördar men högst i fyra år tar vi skördar från samma anlagda vall, säger Robin.

Utsädet består av olika fröblandningar av timotej, ängssvingel, rörsvingel samt röd- och vitklöver och engelskt rajgräs.

– Att ha olika sorter i blandningen är att föredra och ängssvingel ger ett smakligare foder, medan klöver ökar proteinhalten. Allt ska balanseras så att fodret också innehåller tillräckligt med fibrer. Rödklöver tål också torka och det ger bättre skördar på torkkänsliga jordar, berättar Ulf.

Viktigt med skördetidsprover

De betonar också vikten av olika analyser, som att ta skördetidsprover inför den första och viktiga första skörden.

– Den första skörden är den absolut viktigaste för mjölkproduktion och vi tar prover och eftersträvar ett D-värde på 680-720 gram per kilo torrsubstans. Då ska den första skörden tas och att göra det vid rätt tidpunkt är viktigt, säger Robin.

Familjen tar prover på egen hand men utnyttjar också ProAgrias tjänster.

– ProAgria Lantbrukssällskapet har mycket bra service, men en brist är att det inte tas några prover på helger. Eftersom det tar några dagar att få svar tar vi själv prover på helger om det behövs, säger Ulf.

På senare år har gårdarnas koldioxidavtryck betonats i högre grad eftersom Valio har som mål att ha koldioxidneutral mjölk år 2035. Strand tycker att debatten ibland blir aningen snedvriden, men försöker göra vad de kan för att dra sitt strå till stacken.

– Vi mjölkproducenter har redan bundit kol till marken genom att vi odlar vallväxter som är fleråriga. Men för att lyckas bra med den måste markstrukturen vara i skick. Därför har vi täckdikat nästan alla åkermarker, men dräneringen ska också skötas så den fungerar. På femton hektar har vi också reglerbar dränering, berättar de.

Genom rätt val av växter kan också markstrukturen förbättras, till exempel genom att odla rödklöver som har långa rötter. För att binda mer kväve till marken, och därigenom minska behovet av konstgödsel, sår de också in ärter med havre och vete.

– Vi har en del av arealen insått med ärter och vete och ärter med havre och slår allt som helsädesensilage. Vi har goda erfarenheter av den typen av insådd, säger Robin.

Vårbruket inleds i mitten av maj

Familjen Strand räknar med att inleda vårbruket i mitten av maj. Beroende på vädret brukar den första skörden tas kring den 12-14 juni.

– Efter den första skörden tillför vi endast konstgödsel på grund av risken för packningsskador om vi också kör ut sväm. Därefter brukar vi ta den andra skörden kring den 20 juli och gödslar också med konstgödsel och sväm efter den.

– Den tredje och sista skörden brukar vi ta i början av september för det är viktigt att inte ta den för sent så att vallen lite hinner vila inför nästa år, berättar Ulf.

De tar skördarna med slåtterkross och balar därefter gräset med egna maskiner.

– Däremot köper vi in strängläggningen som tjänst och det gör vi enbart efter andra och tredje skörden, säger Robin.

I foderköket i ladugården finns en foderblandare som blandar ensilage med kraftfoder som vall, korn, havre och lite rybs. Beroende på kogrupper blandas olika foder.

– De mjölkande korna får också kompletterande kraftfoder då de mjölkas av roboten, förklarar Ulf.

Lönsamheten har naggats i kanterna under senare år på grund av stigande kostnader. Men hittills har Strands Mjölkgård klarat sig ekonomiskt.

– Situationen är sämre nu än tidigare, men det går och verksamheten visar plus. Mjölkpriset skulle gärna få vara högre men det är också bra att höjningarna inte har varit för stora för då skulle det komma ner snabbare. Nu går mjölkpriserna i Europa ner och det gör det troligen också i Finland, men jag tror takten kommer vara långsammare, säger Ulf.