Valpanel: Fungerande marknader
och lagändringar utlovas för
nästa regeringsprogram
Jordbrukets ödesfrågor låg på agendan då partirepresentanterna förra veckans onsdag samlades på Gamla studenthuset i Helsingfors för en valpanel ordnad av MTK och Maaseudun Tulevaisuus.
Panelen bestod av Vänsterförbundets ordförande Li Andersson, Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah, Liike Nyt-ordföranden Harri Harkimo, Thomas Blomqvist från Sfp, De grönas viceordförande Hanna Holopainen, Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo, Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra, ordföranden för Socialdemokraternas jord- och skogsbruksarbetsgrupp Piritta Rantanen samt Centerpartiets ordförande Annika Saarikko.
Valpanelen leddes av Maaseudun Tulevaisuus chefredaktör Jouni Kemppainen och jordbruksredaktionens chef Laura Ruohola.
Politiskt samförstånd om marknadsstrulet
Politikerna ombads inleda med att förklara hur jordbruket skall hjälpas upp ur den djupa svacka det tillåtits falla in i. Enligt en gallup genomförd av Maaseudun Tulevaisuus är 76 procent av finländarna allvarligt oroliga över nedkörningen av det finska jordbruket.
Centerns Saarikko öppnade med att påtala vikten av en marknadslösning och bristerna i livsmedelskedjan.
– Jag har inte träffat en enda jordbrukare vars budskap till oss beslutsfattare varit att staten måste tillhandahålla mera pengar. Bönderna vill ha sina pengar från marknaden, och därifrån bör de komma. Här behöver vi lagändringar.
Bristen på konkreta lagändringar hittills förklarade Saarikko med att de inte alltid varit politiskt populära. Enligt Kantar TNS Agris undersökning stöder dock 84,9 procent av finländarna tanken om att producenterna borde få en större andel av livsmedelspriset. Endast 3,5 motsätter sig detta.
Samlingspartiets Petteri Orpo konstaterade att livsmedelskedjan måste fås att fungera genom förhandlingar mellan producenter, industrin och handeln samt att statliga pengar inte kan användas eller ens finns för att lösa problemen. Orpo konstaterade också att ett skäligt marknadspris aldrig kommer att uppnås endast med hjälp av den inhemska marknaden, och att det krävs en ”kraftig” satsning på export.
Kristdemokraternas Sari Essayah påpekade att det varit nog med förhandlingar och att det nu krävs politiska beslut eftersom problemet i slutändan handlar om säkerhetspolitik.
– Vi behöver en ändring av livsmedelsmarknadslagen som inkluderar ett kostnadsindex.
Piritta Rantanen framförde att det är industrin som i det långa loppet kan lösa krisen genom att ta ansvar för hela livsmedelskedjan. Harri Harkimo talade också om problemet med ”monopol” inom handeln.
Klimatomställning och lagändringar utgör medicinen
Li Andersson poängterade att yttre chocker bör åtgärdas också med statsstöd. Den långvariga lönsamhetskrisen kräver enligt henne andra lösningar.
– Den fria marknaden fungerar inte för tillfället. Då produktionskostnaderna går upp måste producenterna kunna föra vidare denna kostnad till sina priser. Staten bör se till att marknaden fungerar som den ska.
Bland de statliga redskapen såg Andersson olika lagändringar samt statligt stöd för att få lantbruket att övergå från fossila energiformer till förnybara.
Hanna Holopainen menade också att misslyckandet i jordbrukspolitiken syns i beroendet av fossil energi.
– De producenter som kan göra en energiövergång bör uppmuntras och stödas. Klimatåtgärder och införandet av nya odlingsmetoder skall alltid vara lönsamt för producenten.
Riikka Purra kommenterade å andra sidan hur de ständigt ökande kraven och byråkratin som drabbar livsmedelsproducenterna i form av klimatåtgärder sänker landsbygdens livskraft.
Purra underströk behovet av en marknadslösning också från kundens perspektiv:
– Kärnfrågan handlar om huruvida finländarna är villiga att köpa finländsk mat och förstå att den är den hälsosammaste, säkraste och mest etiskt producerade.
Tre aspekter
Thomas Blomqvist framförde att regeringens stödpolitik för de akuta kriserna varit god, och att det viktigaste är att möjligast många gårdar klarar sig över vintern. Gällande lönsamhetskrisen lyfte Blomqvist fram tre aspekter.
– Fungerande marknader genom livsmedelsmarknadslagen och enligt mig också konkurrenslagstiftningen. Livsmedelsexporten bör vi också satsa på, och de offentliga upphandlingarna bör ses över.
MT:s chefredaktör Jouni Kemppainen sammanfattade därefter diskussionen i tre reformpunkter: ändring av livsmedelsmarknadslagen för att åtgärda handelns dominerande ställning, revidering av konkurrenslagstiftningen samt riktande av offentliga upphandlingar inrikes.
Kemppainen frågade därefter vilka partier som är beredda att kraftigt understryka dessa aspekter i nästa regeringsprogram, varpå alla sträckte upp händerna.
Kanske ett ögonblick som bör hållas i minne då nästa regeringsprogram knåpas ihop.