Lindberg3
Enligt Magnus Lindberg har spannmålsodlarna inte råd med medelmåttiga skördar om lönsamheten skall kunna bibehållas.
Jordbruk

Vårbruket är sent i Östnyland

En dålig övervintring, sen vårsådd och ett osäkert världsläge gör att mycket står på spel för spannmålsodlarna. Trots de relativt goda prisnivåerna finns det inget utrymme för medelmåttiga eller dåliga skördar om lönsamheten skall kunna bibehållas.

Magnus Lindbergs åkrar ligger spräckliga i grått och grönt. Vi befinner oss i Sibbo där Lindberg justs dragit i gång med vårbruket, men spåren efter vintern är tydliga.

– Det ser dåligt ut med övervintringen. Det kom en kort period i januari då det regnade och sedan frös, vilket bildade ett islager under vintern, berättar Lindberg.

Lindberg odlar vete, havre, maltkorn, kummin, foderärt och höstvete. Han har varit verksam sedan 1997 då han tog över gården i och med generationsskiftet.

Under höstens fördelaktiga förhållanden såddes överlag rekordmycket höstvete vilket nu till stora delar har misslyckats och därmed gjort att arbete och resurser gått till spillo. Bland de gråa plantorna pekar Lindberg ut gröna skott som går att urskiljas här och där.

– Frågan är om det lönar det sig att spara dem, eller om man borde så om i vårvete senare. Det är för tidigt att säga i det här skedet.

Det finns ändå variationer beträffande höstsådden.

– Rågbestånden ser ganska bra ut, vad jag sett. De har klarat vintern bäst. Men för de som haft höstraps handlar det om totalförstörelse.

– En odlare jag pratade med sade att han inte hittat en enda levande planta på hela skiftet.

Lindberg2
Magnus Lindbergs åkrar skiftar i grönt och grått.

En sen sådd

Lindberg inledde sådden förra lördagen, och den sena och kalla våren skjuter nu på hela odlingsprocessen.

– Det blir en sen sådd för oss här i Östnyland. Jag vet kompisar i Sjundeå som redan sått en hel del, men vi är alltid lite efter här i öster.

I Lindbergs fall inleds vårbruket med ärtsådd eftersom ärten kräver lång växtperiod. Sedan följer vete, korn och till sist havre.

– I synnerhet vete och foderärten borde man få så snabbt som möjligt sådda. De kräver lång växtsäsong. Om det blir hastigt varmt bildas det inte rotsystem på ett bra vis. Det växer sedan för hastigt och bildar ingen ordentlig skörd.

– Kummin är en gröda som verkar ha klarat sig bra. Övervintringen ser bra ut och man får hoppas på att värmesumman räcker till för att den skall orka blomma och bilda skörd. Det är alltid frågetecknet med den, men det ser lovande ut.

Det kalla vädret har dock medfört också mera fördelaktiga omständigheter.

– Något som är positivt är att marken verkar ha en bra struktur i år när det har varit tjäle som har söndrat. Jorden verkar reda sig otroligt bra. Redan i november blev det kallt och den där tjälen har gjort gott åt jorden, i synnerhet här var vi har mycket styva lerjordar.

Enligt Lindberg är det är ännu för tidigt att säga hurdan säsong det kommer att bli. Om det blir en längre paus och sådden går in i juni brukar det bli mindre bra resultat. En sen sådd återspeglar sig också i en senare skörd på hösten.

– Det är de kommande veckorna som avgör hur det går.

Lindberg1
Magnus Lindberg visar de gröna skott som skjuter upp bland de gråa plantorna.

Inget utrymme för misslyckande

Det skiftande världsläget är en annan aspekt att ta i beaktande. Dyra förnödenheter ställer till med problem, inte minst i fråga om brännoljepriset och bristen på reservdelar.

– Det stora frågetecknet är höstens gödselpris och vad vi betalar för nästa års gödsel. Den blir säkert värdefull nu när den ryska importen uteblir.

Inom spannmålsproduktionen har den finska marknaden under senaste tid dock fungerat relativt bra och reagerat på den stigande efterfrågan, men mycket är ännu osäkert.

– Allt är beroende på hurdan skörd man får. Det är ju bra priser för tillfället och troligtvis också i höst, men det finns inte råd att misslyckas nu med de dyra produktionsinsatserna. Man borde faktiskt få en skörd, att det inte blir en ”katovuosi” som man säger. Det är det viktigaste med tanke på läget i världen och inom jordbruket. 

Lindberg ser det dock som positivt att attityden gentemot inhemsk odling verkar bli bättre, och att ämnet lyfts fram och diskuteras i media, men missväxtår går det givetvis inte att inverka på. Han uppskattar att vädret blivit kämpigare de senaste 10-15 åren eftersom ytterligheter blivit vanligare. Tre år i rad har det varit dåligt i Östnyland. I fjol och året därinnan kom hårda regn mitt i sommaren som förstörde allt.

– Vädret är något man får leva med, konstaterar han. Nu kan vi bara hoppas på en bra odlingssäsong!