Uppslutningen speciellt bland äppelodlarna var stor när SLC och Ålands producentförbund ÅPF ordnade en utbildningsdag i Mariehamn om arbetsgivarfrågor, ledarskap och växtskydd.
– Som livsmedelsproducenter har vi jobbat hårt med att förbättra bland annat matens renhet, spårbarhet, klimatavtryck och vattenhushållning. Arbetsgivaransvaret är en del av samma hållbarhetstänk. Som arbetsgivare måste vi vara trovärdiga och pålitliga på alla möjliga sätt, poängterade SLC-ordföranden Mats Nylund som var mycket nöjd med utfallet av utbildningsdagen.
Också ÅPF:s ordföranden Birgitta Eriksson-Paulson var glad för att blev fullsatt i salen. Hon betonade att många lantbrukare i dag är företagare med stort behov av anställd personal.
– Därför är det viktigt att vi är attraktiva arbetsgivare så att vi kan säkra tillgången på arbetskraft när vi som mest behöver den.
Utbildningsdagen ordnades i samarbete med Landsbygdens Arbetsgivareförbund LAF samt Frukt- och bärodlarnas förbund med den finska förkortningen HML. LAF:s Kristel Nybondas presentation om arbetsgivaransvar, lagstiftning och kollektivavtal refereras i separat artikel.
Också nykomlingar inom äppelodlingen
Förståeligt nog eftersom Åland producerar över 70 procent av Finlands inhemska äpplen dominerades åhörarskaran av äppelodlare, som i flera fall även bedriver olika former av sidobusiness.
– Vi brukar ställa upp mangrant, kommenterade Michael Perander i samband med lunchen.
De stora äppelodlingen Grannas representerades av Jan Mattsson och sonen Ken Mattsson.
Mera udda i sammanhanget var agronom Bertil Holmqvist, som tidigare varit ordförande för Ålands potatisodlarförening. Nu ville han lära mer om fruktodling eftersom sonen Johan Holmqvist, som tagit över släktgården i Hammarland Lillbolstad, börjat odla äpplen utöver gårdens traditionella specialgrödor lök och chipspotatis.
Korsar Highland med östfinska kor
Vid sidan om produktionen av äpplen och äppelmust i Finström Västanträsk driver Grannas även en bistro i gårdens gamla anläggning för produktion av kryddgurkor samt stuguthyrning via airbnb.
Ken Mattsson som är ordförande för Ålands Frukt- och bärodlarförening berättar att Grannas också i år planterar nya äppelträd, men ändå siktar på att småningom minska äppelarealen från nuvarande 48 till ca 40 hektar.
– Vi tar bort de minsta och sämst lönsamma skiftena för att få en mer rationell odling. Dessutom anses 40 hektar vara en optimal areal för arbetsledningen, förklarar Ken.
Många äppelodlare är också biodlare eller samarbetar med biodlare. Men Petra Sundin som driver Änglagård i Finström Grelsby har en för äppelodlare mera udda bisyssla. Hon föder upp köttdjur av rasen Highland cattle och har i år skaffat en tjur av östfinsk lantras.
– Det är viktigt att bevara de gamla inhemska lantraserna och nu blir det intressant att se hur korsningen blir, tycker Petra.
Varning för skämt
Österbottningarna Elli Flén och Lars Losvik som driver ett gemensamt konsultföretag pratade om om kommunikation och ledarskap när personalen har olika språk och kulturell bakgrund.
Förutom språksvårigheter finns det tydliga kulturella särdrag samtidigt som alla människor också är olika personligheter. Konsulternas tips handlar bland annat om att våga vara chef och tydligt visa vem som bär ansvaret.
Men man behöver också bygga empati och respekt genom att till exempel ta ögonkontakt ”och att lyssna med hela kroppen”.
Elli Flén betonade att det är skillnad på ”kaffepausprat och strategisk kommunikation” och menade att man som arbetsgivare behöver vara övertydlig i sin kommunikation.
– Det gäller att hitta ett fungerande språk och därför är det mycket viktigt med en bra och pålitlig tolk. Uttryck och begrepp kan dessutom ha olika betydelse i olika kulturer, påpekade Elli och varnade extra mycket för skämt som kan uppfattas väldigt olika beroende på kulturella skillnader.
Svårt lyda en kvinna
I eftersnacket berättade odlare om personliga erfarenheter av kulturkrockar.
Rolf Blomsterlund tar all säsongpersonal från Rumänien och har dessutom fyra heltidsanställda rumäner som bott flera år på Åland och har lärt sig en del svenska.
Ändå kan det uppstå problem.
– Ibland verkar det som om säsongsarbetarna inte tar riktigt på allvar allt som den rumänske förmannen säger. Bäst fungerar det om jag går bredvid och pratar och han översätter det som jag säger, förklarar Rolf.
Vidar Häggbloms fru Marina är från Estland och pratar ryska, vilket förstås av nästan alla från Baltikum och Ukraina.
– Men vissa män därifrån tycks ha svårt att ta order av en kvinna, är Vidars erfarenhet.