Det är inte bara torkan som hotar jordbruket om uppvärmningen fortsätter. Hettan sätter också fart på skadeinsekter som blir bara hungrigare ju hetare vädret blir. Uppe i höga Norden kan skördarna minska med 75 procent om somrarna blir varmare.
Om uppvärmningen fortsätter kommer insekterna att tugga i sig en allt större del av huvudgrödorna vete, majs och ris. Det hävdar en internationell forskningsrapport som senaste fredag publicerades i tidskriften Science.
Enligt studiens medförfattare Joshya Tewksbury vid University of Colorado at Boulder roffar insekter redan i dag åt sig omkring tio procent av varje brödbit i världen. Fram till 2050 kan siffran stiga till 15 eller 20 procent om vädret fortsätter att bli varmare.
Det låter inte särskilt uppmuntrande. Å andra sidan har vi nordbor blivit vana slippa de värsta insektangreppen. De hungrigaste gräshopporna är aktiva i varmare trakter. I framtiden kan det bli en myt, varnar forskarna nu.
Trivs i uppvärmda och tempererade zoner
I själva verket blir våra egna insekter bara hungrigare ju högre temperaturen stiger. Deras gelikar i tropikerna är sedan tidigare vana vid hetta och ändrar inte sina matvanor i någon högre grad. De nordiska insekterna upplever däremot hettan som en veritabel aptitretare.
Det beror på insekternas ämnesomsättning. Aptiten hos däggdjur påverkas inte nämnvärt av stigande temperaturer. I regel blir människan dåsig i värmen och matlusten avtar. Insekterna fungerar tvärtom.
Varmt väder höjer insekternas energibehov och stimulerar dem att äta mer under sin hela livstid. Vete, majs och ris är den idealiska näringskällan. Aktiviteten stiger och därmed också intresset att föröka sig. Det resulterar i ännu fler insekter som gillar grödor.
På basen av dessa kunskaper har forskarna räknat ut att skördeskadorna i spannmål kan öka med mellan 10 och 25 procent per grad uppvärmning farm till 2050. Om temperaturen stiger med två grader blir ytterligare 213 miljoner ton spannmål insektmat.
Ökningen av skadedjursangreppen fördelar sig ojämnt mellan breddgraderna. Studien utgår från en ökning av skadedjursförlusterna i europeiskt vete med mellan 50 och 100 procent medan nordamerikansk majs kommer undan med 30-40 procent större förluster.
Åtminstone elva europeiska länder kan räkna med upp till 75 procent mer förluster, bland dem Irland, Storbritannien, Danmark och Sverige. I Finland fördubblas sannolikt förlusterna av insektsangrepp då vädret blir varmare.
Allt som allt utgår forskarna från kännbara skador i spannmålen inom de tempererade zonerna i Europa, Nordamerika och norra Kina. I sådana förhållanden utvecklas ekosystemen för skadeinsekter särskilt gynnsamt i värmen.
I de tropiska regionerna ökar insekternas aktivitet bara måttligt eller inte alls. Det beror på att skadedjuren redan lever i optimala förhållanden. Om temperaturen stiger ännu mer, kan insekternas aktivitet till och med mattas av.
Mer kunskap behövs om sammanhangen
Forskarna efterlyser mer kunskap om grödor och de ekosystem där de växter. På det området finns mycket att göra. En bristande kunskap om helheten är det kanske största hotet mot vår livsmedelsförsörjning, funderar Joshya Tewksbury.
För att minska förlusterna borde man titta närmare på förändringar i de globala jordbrukssystemen, inklusive farorna med monokulturer som bygger på ett litet antal nyttoväxter.
Ju mer beroende jordbruket är av några få grödor och pesticider, desto häftigare blir kapplöpningen med skadedjur och patogener. Vi måste lära oss att se sammanhangen bättre, kommenterar Joshya Tewksbury studiens slutsatser för tidningen Independent.
Monokulturer är effektiva men samtidigt erbjuder de en stor angreppsyta för skadeinsekter. Om insektspopulationerna utvecklas i snabb takt, minskar effekten hos de tillgängliga kontrollmekanismerna inklusive växtskyddet, påpekar Tewksbury.
Studien ”Increase in crop losses to insect pests in a warming climate” publicerades senaste fredag i magasinet Science.