Vårbruket håller först nu på att inledas i södra Finland och Södra Österbotten samt Österbotten. Vädret har varit kylslaget i månadsskiftet april-maj och jordarna har torkat upp långsamt. Snön ligger kvar på åkrarna från mellersta Finland norrut, noterar ProAgria i sin växtodlingsrapport.
För närvarande är vårbruket cirka en vecka försenat jämfört med genomsnittet. Spridningen av gödsel och stallgödsel har inte inletts på allvar ännu och gödslingen av höstsådda växter har bara börjat.
De första vårsådderna har utförts i södra Finland och Södra Österbotten. Bland grödorna finns vårvete, havre och proteinväxterna bondböna och ärt. För närvarande ser det ut som vårsådden kommer igång på allvar först i medlet av maj.
Betydande övervintringsskador på höstsådda växter kastar en skugga över vårbrukets inledning.
Åkrarna har torkat upp mycket varierande efter vintern med mycket snö och kyligt väder i april. Från Södra Österbotten norrut finns ingen tjäle, men särskilt i Egentliga Finland, Satakunta och södra Finland har tjälen varit djup.
Övervintringsskador på höstgrödorna
Vintern gick hårt åt höstgrödorna. I fjol såddes rekordstora arealen höstvete och höstoljeväxter. Övervintringsskadorna är betydande i Egentliga Finland, Satakunta och delvis Södra Karelen och Södra Savolax.
I Södra Österbotten har höstgrödorna klarat sig skapligt bra och övervintringsskadorna är i storleksordningen 10-30 procent, men i södra Finland kan övervintringsskadorna för höstvete vara 70-90 procent och för råg 50-80 procent.
Höstoljeväxterna har förstörts nästan helt, till 90-100 procent i södra Finland. I Södra Österbotten och Österbotten är skadorna däremot mindre.
Sammanlagt uppskattas att drygt 90.000 hektar höstsådda grödor har förstörts, då den sådda arealen var rekordhöga 145.000 hektar. I stället för höstgrödorna kommer man att så stråsäd och våroljeväxter.
Omsådd innebär en betydande kostnadsökning på gårdarna, vilket är mycket beklagligt, då kostnadstrycket också annars är exceptionellt stort.
Kummin och vallar verkar ha klarat vintern tillfredsställande i hela landet. I Södra Österbotten och Österbotten rapporteras tills vidare inga övervintringsskador på vallarna och skadorna på kummin är små.
Övergödsling av vallarna är i sin början på de flesta områden. Kompletteringssådd av vallarna kommer att utföras i viss omfattning i västra och södra Finland.
Vårsådden i sin linda
Sockerbetssådden inleddes i Egentliga Finland för en dryg vecka sedan. I Satakunta och södra Finlands kustområden är sockerbetssådden i startgroparna och i Österbotten inom de närmaste dagarna.
Sådden av bondböna har nyss inletts och ärtsådden inleds inom de närmaste dagarna i Södra Österbotten, Österbotten och södra Finland. Bland vårstråsäd har de första vårvete- och havreskiftena såtts. Vårbruket inleds i större skala inom en vecka eller två.
Tidig potatis började sättas i Egentliga Finland och Åbolands skärgård i slutet av mars. På andra håll i södra och västra Finland samt Österbotten är den tidiga potatisen redan satt.
De första potatisarna har bildat planta, men utvecklingen är långsam i det kalla vädret. De kalla nätterna har prövat bestånden, men man har kunnat undvika stora frostskador.
Sättningen av sommarpotatis uppskattas komma igång inom en vecka.
Ökande intresse för proteingrödor
Utgående från odlingsplanerna kommer det inte att bli stora förändringar i någon riktning för stråsädsarealerna. Om våren fortsätter kylig, så kommer särskilt vårvete att ersättas av korn och tidigare sorter.
I år förväntas särskilt ärtarealen öka. Ärtorna borde dock sås tidigt och under de närmaste veckorna får vi bekräftat hur stor ärtarealen blir. Ärt och bondböna behöver inte mycket gödsling, så gödslingskostnaden innebär en eftertraktad inbesparing.
För vår proteinsjälvförsörjning är ärt och bondböna värdefulla växter som ersätter importerat protein.
Användningen av gödsel kommer allmänt taget att minska från tidigare och proteingrödor kommer att tas in i växtföljderna mera än tidigare. De som har köpt gödsel i fjol somras eller på hösten till förmånligare priser, kommer att satsa mest på gödslingen.
Dessutom kommer man på gårdarna att noggrant överväga hur man använder de dyra produktionsinsatserna.
Blom i bärtunnlarna
Växtperioden och tillväxten har kommit igång efter den snörika vintern också på trädgårdsodlingarna. I södra och västra Finland har tjälen i huvudsak släppt, men det finns tjäle kvar i stora delar av landet och på många håll skulle det behövas regn för att smälta tjälen.
Den effektiva värmesumman ökar mycket långsamt i södra och västra Finland. På många håll, även på Åland har det fortfarande varit flera köldgrader på nätterna, vilket fördröjer både tillväxt och vårarbeten.
Jordgubbar och hallon har redan planterats ut i tunnlar särskilt i västra och södra Finland och i växthus blommar hallonen redan. Den stora snömängden har fördröjt plastningen av tunnlarna i Savolax och mellersta Finland.
På frilandsbärodlingarna är arbetena ännu alldeles i sin början. Jordgubbens tillväxt och knopparnas utveckling på buskbär och äpple är i sin början i södra och mellersta Finland. Beskärningen av vinbärsbuskar har framskridit väl.
I västra Finland verkar jordgubbarna ha övervintrat bra, tillväxten har kommit igång under duk och en del bestånd är redan borstade. Eftersom det har fallit mera snö i Mellersta Finland och Savolax, har man varit tvungen att utföra snösmältande åtgärder i flera repriser.
I mellersta och östra Finalnd har man inte ännu borstat jordgubbsodlingar, varför det är för tidigt att uppskatta övervintringsskador.
I medlet av april kom man ut på de första frilandsskiften för grönsaksodling i södra och västra Finland. I slutet av april även i Tavastland, Savolax och Mellersta Finland.
Bland tidiga grönsaker har ärt, morot, kål, sallat och lök såtts eller planterats i tunnlar och under duk på friland. Takten har varit långsam på grund av nattfrost och kyligt väder. Planteringen av grönsaker för senare skörd fortgår ännu flera veckor.
I fruktodlingarna på Åland utvecklas äpple i ungefär samma takt som ifjol. Äppelträdens knoppar håller på att slå ut, päronen har kommit litet längre. Äppelskorvens sporer har inte ännu kommit iväg då vädret är så kallt.