Verkligheten på landsbygden
måste komma fram tydligare
i lagstiftningsarbetet

I mitten av november ordnades ett internationellt seminarium om landsbygdssäkring i Lilla parlamentet i Helsingfors. Diskussionerna kretsade kring landsbygdens synlighet i lagstiftningsarbetet samt riskerna och möjligheterna med landsbygdssäkring.

– Landsbygdssäkring går ut på att hindra negativa och trigga positiva utfall för landsbygden. Det handlar inte om en policy, utan en process som är utarbetad för att hjälpa beslutsfattare som inte tänker ur landsbygdssynvinkel att fatta beslut som gynnar också landsbygden.

Så sammanfattade Betty-Ann Bryce definitionen av landsbygdssäkring under ett seminarium som höll i Lilla parlamentet i Helsingfors den 15.11. Bryce är koordinator för landsbygdsfrågor inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD, och har även arbetat med landsbygdssäkring inom den amerikanska regeringen.

Seminariet handlade om landsbygdssäkring inom lagstiftningsarbetet och besöktes av beslutsfattare, lagberedare, experter och diverse aktiva inom landsbygdssektorn. Under seminariet dryftades hur beslutsfattandets kvalitet kunde förbättras genom att kritiskt bedöma vilka konsekvenser lagstiftningen får för landsbygden.

Ingen vill hjälpa ett ställe som inte kan hjälpa sig självt

Bryce var den enda av de inbjudna internationella gästerna som befann sig fysiskt på plats, och den enda som genom sitt arbete kunde ge en i sanning global syn på hur landsbygdssäkring fungerar i olika länder samt vilka möjligheterna och hoten är.

– I vissa länder har landsbygdssäkringen misslyckats eftersom beslutsfattarna inte förstått sig på landsbygdsfrågor eller på vad de ombetts göra – och även om de förstår idén så saknas ofta medlen. Därför är det viktigt att ha tydliga målsättningar och skräddarsydda stödverktyg tillgängliga. Speciellt i det hektiska politiska arbetet måste verktygen vara fungerande.

För Finlands del betonade Bryce vikten av att kunna framföra data gällande landsbygdens status, samt data gällande de problem man försöker lösa. Den tredje datatypen bör enligt Bryce handla om vilket mervärde som finns i att arbeta med landsbygden för att lösa problemen.

– På detta sätt förändrar vi också det narrativ som byggts upp beträffande landsbygden.

Enligt Bryce är problemet inom landsbygdssäkringsarbetet ofta just att de negativa bilderna av landsbygden förstärks bland politiker om vinklingen blir för kritisk eller klagande.

– I diskussioner med instanser som inte behandlar landsbygdsfrågor får vi inte leda med det negativa, utan med vilket mervärde landsbygden kan ge och varför det lönar sig att arbeta med landsbygden i åtanke. För ingen vill hjälpa ett ställe som inte kan hjälpa sig självt.

Åstadkommer den gröna omställningen något på landsbygden?

Under seminariet hölls även paneldebatter som behandlade bland annat den digitala och gröna övergången från landsbygdens synvinkel. Här deltog Matti Mannonen som är chef på Teknologiateollisuus, Tuula Packalen som överdirektör på jord- och skogsbruksministeriets naturresursavdelning, Meri Virolainen som är generalsekreterare rådet för bedömningen av lagstiftningen samt Johan Åberg som är jordbruksdirektör på MTK.

Panelen lyfte fram behovet av att komma ifrån monolittänkandet och istället se landsbygden som olika områden med olika utmaningar.

Åberg lyfte fram vikten av rättvisa samt att politikerna måste se till att det inte uppstår vinnare och förlorare.

– I Helsingfors säger man exempelvis att miljardinvesteringar i förnybar energi kommer att göras just på landsbygden, men detta gäller ju inte områden där inga investeringar görs. Om den egna regionen blir en förlorare leder det också till att man som företagare blir försiktig med att göra investeringar.

Orättviseaspekten blev ett centralt tema för debatten, men uppfattades inte vara ett resultat av illvilja, utan av ett slags bubbelfenomen eller antaganden om att exempelvis den gröna given verkligen ger landsbygden något.

– Förändrar den gröna given verkligen den nuvarande utvecklingen? Förbättrar eller utvecklar detta företagandet på landsbygden? Kommer digitaliseringen på riktigt att ändra livet på landsbygden?

Detta frågade sig Virolainen, och fortsatte:

– Man förstår sig inte på landsbygdens särdrag. I rådet för bedömning av lagstiftningen så märker vi att landsbygdssäkring fungerar i sådana fall där det ter sig uppenbart att lagstiftningen kommer att få en inverkan på landsbygden. Exempelvis i frågor gällande miljö och trafik. När det gäller tjänster, näringsliv och företag faller landsbygdens särdrag bort. Taxireformen är ett exempel på detta.

Packalen lyfte fram problematiken kring beslutsfattande i relation till det lokala.

– En stor del av regleringen kommer idag från EU då lokalbefolkningen borde få vara med i beslutsprocessen i hur naturresurser administreras. Vem får nyttan och vem betalar för kostnaderna?

Aktiv publik

Även från publiken hördes kommentarer ur liknande synvinklar gällande vad som borde prioriteras inom landsbygdssäkringen.

– Hur går det att praktiskt bedöma vad det lokala betyder då vi samtidigt befinner oss på inre och globala marknader, frågade sig en publikmedlem.

– Skulle landsbygden kunna brandas bättre? Det här med distansjobb och digitalisering utgör ju en klar möjlighet, löd en annan kommentar.

Anne Kalmari som är viceordförande för riksdagens jord- och skogsbruksutskott tog slutligen till orda i banor som kombinerade problematiken kring beslutsfattande och gröna investeringar.

– Över 50 procent av skogsköp gick förra året till internationella fonder vilket inte bäddar för en positiv framtid gällande cirkulär ekonomi och naturresurser eftersom ägandeskapet borde finnas på landsbygden. Samma gäller vindkraften som också den riskerar att lämna landsbygden utan konkret mervärde, och istället bli som en diamantgruva i Afrika. Detta är ett problem.

Tredje landsbygdspolitiska redogörelsen

Under seminariet framförde också jord- och skogsbruksminister Sari Essayah hur landsbygdssäkringen kan främjas på ministerienivå.

– På jord- och skogsbruksministeriet har vi gjort upp två anvisningar för hur landsbygdssäkring skall gå till för att bättre kunna tillgodose landsbygdens behov.

Enligt ministern består dessa av en mera generell anvisning som gjorts genom samarbete mellan ministerierna som en del av den anvisning för konsekvensbedömning vid lagberedning som utarbetats under justitieministeriets ledning.

Samt en mera detaljerad anvisning som fördjupar de allmänna anvisningarna och ger verktyg för landsbygdssäkring. I landsbygdspolitiska rådet utarbetas likaså bättre verktyg för konsekvensbedömning.

Essayah påpekade även att tillväxt och välfärd kan skapas på nationell nivå genom att de olika landsbygdsområdenas särdrag tas i beaktande, och att detta är en av regeringsprogrammets centrala målsättningar.

– Under denna regeringsperiod utarbetas den tredje landsbygdspolitiska redogörelsen och utarbetningen förutsätter landsbygdssäkring. Redogörelsen kommer att innehålla en stark landsbygdsvision. Arbetet påbörjas i början av nästa år under jord- och skogsbruksministeriets ledning.