Skördandet på de österbottniska kålfälten har tagit fart. Vitkålsproducenten Jens Wik i Södra Vassor är överlag nöjd med odlingssäsongens utfall. Men kålmalen har varit ett tydligare problem i år, framhåller han.
Förmiddagssolen skiner starkt, traktorerna dundrar ihärdigt och tempot på det manuella flerstegsarbetet är hektiskt på Jens Wiks vitkålsfält i Södra Vassor, Korsholm, en måndag i mitten av september.
Samtidigt har den föregående natten varit den första mera kylslagna upplevelsen i höst.
– Temperaturen sjönk ner till nollstrecket här i trakten. För kålskördandet och hanterandet av kålen är dock lite svalare väder inte direkt något orosmoln. Det är först vid 5-10 minusgrader som det kan bli mera problematiskt.
– Nyligen har vi påbörjat skördandet av lagringskål. Redan för ett par veckor sedan tog vi upp den kål som är ämnad för kåldolmar, säger Wik.
Wik är tillfreds när han blickar tillbaka på odlingssäsongen 2024.
– Det ser helt bra ut i kålfält. Sommartorkan brukar vanligtvis ställa inte till med så stor skada i kålfälten. Plantorna och rotsystemen är av bra klass.
– Lämpliga regnmängder och gott om sommarvärme har varit andra odlingsmässiga fördelar i år, konstaterar Wik i samma veva.
Tidigare start för höstskördandet
Jämfört med fjolårssäsongen har kålskördandet hos Jens Wik dessutom kunnat inledas en aning tidigare i höst.
– Förra året höll vi på till mitten av oktober. I år räknar vi med att kunna avsluta skördearbetena i början av oktober.
Helt problemfritt har Wiks kålodlande ändå inte varit under det innevarande året.
– Kålmalen har varit ett tydligare gissel i år. Det har tidvis funnits mycket larver i fälten. Förekomsten av den här skadegöraren brukar variera från år till år. Varmare luftströmmar ökar allmänt taget risken för såna här angrepp, säger Wik.
Spannmåls- och kålodlaren Jens Wik producerar som bäst vitkål på fem hektar i hembygden i Södra Vassor. Han spinner vidare på en kålodlingstradition som hans föräldrar etablerade på 1970-talet.
– Föräldrarna hade även blomkål och broccoli i sitt produktsortiment. Själv har jag valt att odla enbart vitkål – såväl butiks- som industrikål – eftersom det kan kombineras smidigt med min övriga jordbruksverksamhet.
Parallellt med vitkålen odlar Wik korn, vete, havre och ärter på en total yta på 80 hektar. Det är certifierat utsäde som gäller för hans del. Höstskördandet är avklarat på spannmålssidan vid det här laget, meddelar han.
– Vi sår spannmålen om vårarna och därefter planterar vi kålen. Den kombinationen har blivit en stabil odlingstradition för oss. Arealmässigt har kålodlandet varit oförändrat på sistone, säger Wik.
300 ton kål i lager per säsong
Wik skördar och lagrar cirka 300 ton kål per säsong i sin lagerhall. Sedan cirka tio år tillbaka är det Tuoreverkko-nätverket som ombesörjer förmedlings- och försäljningsbiten.
– Att höra till Tuoreverkko har överlag varit en positiv sak för mig som inte är profilerad som någon stor kålproducent. Nätverket tenderar också att knyta samman oss österbottniska kålodlare i högre grad än tidigare, säger Wik.
Under den mest intensiva högsäsongen anlitar Wik ett lokalt bemanningsföretag för att rekrytera arbetskraft. Hans vitkål plockas av vietnamesiska säsongsarbetare.
– I övrigt går vi in för att sköta arbetet med egna krafter, säger Wik som vid årsskiftet har varit heltidsjordbrukare i jämna 20 år.
Efterfrågan på vitkål och andra mera förmånliga grönsaker har ökat en aning i dessa utmanande inflationstider, framhåller Wik.
– Priserna är hyfsade för närvarande och det finns en viss lönsamhet i verksamheten.
– Jag har för avsikt att fortsätta med kålodlandet i samma omfattning framöver. Samtidigt bör man som producent också vara flexibelt inställd till eventuella förändringar i samhället, säger Wik.