Vid vattenbrist står
gården helt ensam

På olika håll i Österbotten har det varit problem med dricksvattnet. Den här gången drabbades inte husdjursproduktionen nämnvärt, men det betonar vikten av beredskap på gårdarna, säger Nicklas Lawast och Magnus Blässar på ProAgria Lantbrukssällskapet.

De senaste veckorna har invånare i Jakobstad tvingats hämta dricksvatten från torget. I Esse i Pedersöre brast en brunn för råvatten, vilket bidrog till att hushållen under senaste veckan har varit tvungna att koka dricksvattnet för säkerhets skull.

– Många tar för givet att det alltid finns tillgång på saker som vatten och el, men så är det inte. Det har den senaste tidens incidenter visat, säger Nicklas Lawast, växtodlingsrådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet i Bennäs.

Sedan 2022 har han också varit involverad i Projektet ”Beredskap i Österbotten!”, som har som mål att öka invånarnas kunskap i beredskapsfrågor i allt från jordbrukets beredskap till beredskap på kommunal nivå.

– Projektet startade i samband med kriget i Ukraina för att främja beredskapen på gårdarna i Finland. Vi har bland annat försökt se vilka utvecklingsbehov gällande beredskapen som finns på gårdarna och vilka saker som kan leda till bekymmer. Just tillgången på vatten kan lätt bli en utmaning för många gårdar, säger Lawast.

Husdjursgårdar prioriteras inte

Enligt Lawast finns det en utbredd uppfattning att husdjursgårdar prioriteras om det skulle bli ett långvarigt avbrott i vattentillförseln. Men så är det inte.

– Vattenverken har ingen skyldighet att föra vatten till djurgårdar, vattenverkens skyldighet att leverera dricksvatten gäller enbart för människor. Det kan vid en eventuell kris bidra till utmaningar för i synnerhet stora gårdar med hundratals djur, konstaterar han.

Något som man inom ramen för projektet märkt är att vattenverken utgår från att man på gårdsnivå har egna system för att tillgodose behovet av rent vatten.

– Å andra sidan tror man inom jordbruket att vattenverken har allt under kontroll om det uppstår en kris, men så är det inte. Kommunikationen mellan vattenverken och jordbruket har inte varit den bästa.

Lawast konstaterar att det inte är ett problem att transportera vatten till gårdarna. Den stora utmaningen är hur vattnet fås in i systemet.

– Många skulle hamna i en svår situation om råvattnet inte kan användas. Vattnet som transporteras i en tankbil ska pumpas in i systemet med tryck och det blir således en utmaning att få in vatten i anläggningen, om system som möjliggör detta saknas, förklarar han.

Enligt Magnus Blässar, mjölkgårdsrådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet, kan det i en liten djurbesättning vara möjligt att tillfälligt bära in vatten åt djuren. I stora besättningar måste man ha ett system som gör att djuren automatiskt får vatten.

En annan stor utmaning på mjölkbesättningar är att rent vatten måste finnas tillgängligt för diskning av mjölkningsanläggningen och mjölktanken.

– Så har en gård inte färdiga lösningar för hur vattnet tas in på ett alternativt sätt kan det bli stora utmaningar, säger han.

Vatten för tvätt måste kokas

I samband med att råvattenbrunnen brast i Esse förra veckan berördes husdjursproduktionen också av att vatten som används för tvätt av mjölkutrustning måste kokas.

– De gårdar som fanns i bland annat Esse borde ha kokat upp det vatten som användes i rengöring av mjölkutrustning, för det är möjligt att det blir kvar små mängder sköljvatten i rör eller mjölkkyltankar, säger Malena Flink, hygienikerveterinär på Miljöhälsan Kallan i Jakobstad.

Enligt henne kunde gårdar ge vatten som normalt åt djuren i de områden i Pedersöre som drabbades av den rasade brunnen.

– Vi fick in några förfrågningar om djur kan dricka vattnet och rådet har varit att det är tryggt för produktionsdjur att dricka vattnet. En större utmaning vid sådana här fall är tillgången på vatten som håller sådan kvalitet att det duger som tvättvatten för mjölkutrustning, konstaterar hon.

Enligt Flink har de flesta gårdar beredskap för hur dricksvatten skaffas åt djuren om den normala vattentillförseln är störd.

– Gårdar som har tillgång till egen brunn kan göra analyser vart tredje år för att kontrollera att vattnet uppfyller kvalitetskraven för hushållsvatten och då kan man använda det brunnsvattnet för diskning av mjölkutrustning vid störningssituationer som denna, säger hon.

Bufferttankar bra lösning

Just bufferttankar för vatten är en bra lösning för att klara sig under eventuella långvariga kriser.

– Den är kopplad till vattensystemet i anläggningen och kan fyllas på nattetid då förbrukningen är lägre så att man har rent vatten om det skulle uppstå en kris, säger Lawast.

Hur väl förberedda är gårdarna på störningar i eldistributionen? Enligt Lawast och Blässar är gårdarna bättre förberedda på det eftersom många har generatorer.

– Men trots det är det viktigt att testköra generatorn nu som då och kontrollera att det finns bränsle att tillgå. Att ha reservbränsle är viktigt för man vet aldrig när det blir elavbrott. Har anläggningen förstorats är det också av stor vikt att generatorn klarar den kapaciteten.

Projektet ”Beredskap i Österbotten!” avslutas i år. Inom ramen för projektet har det ordnats föreläsningar, utbildningar och webbinarier samt förmedlats information till gårdarna.

– Jag tycker att vi har nått ut med vårt budskap och jordbrukarna tar beredskapen på allvar, men det finns mycket att förbättra, säger Lawast.