Helena Ålgars från Jordägarnas Värderingscentral tipsar om vad jordbrukaren bör komma ihåg då arrendekontrakt och skötselavtal uppgörs. Skriftlighet, noggrannhet och tydlighet utgör grunden för ett hållbart kontrakt och en god relation mellan arrendatorn och arrendegivaren.
Ungefär en tredjedel av den odlade arealen i Finland består av arrendejord. Genomsnittspriset på åkermark i arrende är 240 euro per hektar, men priset fluktuerar mellan 60 euro i Lappland och 390 euro i Egentliga Finland.
På senaste år har arrendepriset stabiliserats, och många jordbruksföretagare väljer att utöka sina gårdsstorlekar genom att ta åker på arrende. Men vad är det skäl att lägga på minnet då man ingår arrendekontrakt eller skötselavtal?
– Det är viktigt att göra upp ett skriftligt kontrakt. Modeller finns att tillgå (på SLC:s webbsida) och det lönar sig att fylla i dem noggrant eller i alla fall gå igenom alla punkter, understryker Helena Ålgars som är vd på Jordägarnas Värderingscentral.
Ålgars påminner om att det också går bra att anlita Värderingscentralen, och att SLC:s medlemmar åtnjuter 10 procents rabatt på tidsbaserade arvoden.
Viktigt med klarhet om avgifter och skötsel
Enligt Ålgars handlar de flesta tvister gällande arrendekontrakt om obetalda arrendesummor, eller om att arrendatorn inte sköter om marken ordentligt.
Det är därför viktigt att i kontraktet klart och tydligt fastställa vad som gäller beträffande skötsel, ansvar och ersättning samt för jordbrukaren att bekanta sig med arrendemarken.
Gällande miljöersättningar gäller det att avtala om att arrendatorn förbinder sig att sköta åkermarken på ett sätt som fortsättningsvis gör den berättigad till ersättning. Miljöarbete ger också upphov till tilläggskostnader som bör betraktas i arrendepriserna.
Själva arrendeavgiften skall framförhandlas av parterna och fastställas till ett årligt belopp.
I motsats till arrendekontrakt saknar skötselavtal klar reglering och lagstiftning, men också skötselavtal bör göras upp skriftligt. Arrendekontrakt å andra sidan binds av jordlegolagen, som därför också utgör en värdefull informationskälla vid tvister och oklarheter.
Arrendetider och uppsägningsvillkor
Arrendetiden varierar enligt arrendatorns planer och behov, men enligt Ålgars brukar kontrakt idag i snitt göras på fem år.
Enligt jordlegolagen kan ett kontrakt gälla i högst 25 år om byggnader ingår i brukningsdelen, eller 20 år om byggnader saknas. Om tiden inte är angiven i arrendekontraktet är det giltigt i två år.
Kontraktet kan sägas upp endast om ett uppsägningsvillkor har skrivits in i kontraktet, och uppsägningstiden varierar då mellan två veckor och tre månader. I övriga fall kan kontraktet sägas upp vid olika situationer som finns definierade i lagen. Därmed bör man också fastställa uppsägningsvillkoren då kontrakt ingås.
– Om arrendeområdet säljs har arrendatorn rätt att hålla fast vid marken om den redan tagits i besittning, tillägger Ålgars.
Övriga villkor som kan ingå i ett arrendekontrakt är exempelvis vägrätter, vägavgifter, underhåll av vägar, rätt att utnyttja skog, underhåll av byggnader och anläggningar samt underhåll av marken.