Suomen Sikayrittäjät meddelade i slutet av oktober att jaktarvodet på vildsvin höjs med 35 procent i syfte att förebygga svinpesten. Det långsiktiga målet i Finland är att halvera vildsvinsstammen och på så sätt trygga svinsektorn.
– Svinpesten utgör ett stort hot mot svinsektorn. Därför har Sikayrittäjät sedan 2017 betalat ut ett jaktarvode på vildsvin till våra jaktföreningar för att aktivera jakten på vildsvin. Från och med november höjer vi arvodet från 137 till 185 euro.
Det säger Ari Berg som är verksamhetsledare för Suomen Sikayrittäjät (Finlands svinföretagare). Enligt Berg är det viktigt att hålla stammen begränsad, framför allt då afrikansk svinpest (ASF) idag finns både i Sverige och Estland.
– Vi tror att arvodet inverkar på att stammens tillväxt har kunnat stoppas under senaste år och nu aktivt skall kunna minskas.
Jakten intensifieras
Berg sitter med i jord- och skogsbruksministeriets vildsvinsarbetsgrupp som i oktober fastställde ett mål om att halvera vildsvinsstammen.
– Det kräver mera aktiv jakt, och en ny aspekt här är att arbetsgruppen föreslår att mörkersikte skall tillåtas utan undantagstillstånd vid vildsvinsjakt eftersom vildsvinet är aktivt i skymningen och nattetid.
Vildsvinsstammen är relativt liten i Finland, uppskattningsvis 2.500-3.000 individer. Exempelvis i Sverige är stammen hundra gånger större. Vildsvinen förökar sig dock effektivt, vilket enligt Berg betyder att det kommer att gå år innan stammen halverats.
– De senaste sex åren har vi aktiverat oss med jakten, och under de första åren växte ännu stammen, för att sedan plana ut och under de senaste två åren minska.
Antalet skjutna vildsvin uppgick år 2021 till rekordmånga 1.449, vilket är en radikal ökning sedan 2016 då siffran låg på 500. Under innevarande kalenderår har upp till 800 djur skjutits.
Minskningen i stammen syns speciellt i östra och sydöstra Finland där den också är störst. I de övriga delarna av landet har ingen kännbar minskning ägt rum.
Vildsvinsflockar strövar dock omkring också i västra Finland, och utmaningen är enligt Berg nu att effektivera jakten på de områden där vildsvinstätheten är låg, men flockar ändå existerar.
– Det har bland annat ordnats jakttillfällen i västra Finland där jägarna uppmuntrats och underrättats om metoderna som används i östra Finland. En viktig aspekt är samarbetet inom och mellan jaktföreningarna samt på landskapsnivå så att informationen sprids då vildsvinen rör på sig.
En tacksam aspekt i problematiken är att lagen möjliggör jakt på vildsvin året runt. De enda restriktionerna gäller under våren och försommaren då honor med kultingar inte får skjutas.
– Oftast jagas vildsvin under hösten exempelvis i samband med älgjakten.
Vad händer om svinpesten uppdagas i Finland?
Om svinpest hittas i Finland så kommer åtgärderna enligt Berg att se ganska liknande ut som i Sverige. Han poängterar att det även hållits beredskapsövningar.
– Livsmedelsverket, regionförvaltningsverket och de lokala officiella veterinärerna tar då över situationen. Skyddszoner kommer att upprättas på samma sätt som i Sverige där man skapade en zon på 100.000 hektar där all verksamhet och vistelse begränsades. Finns det svinproduktion inom området så avlivas antagligen djuren.
Enligt Livsmedelsverket tillåter inte den nuvarande lagen om djursjukdomar myndigheterna att avliva produktionsdjur om svinpesten hittas i vildsvin. Lagen tillåter dock myndigheterna att beordra avlivning av produktionssvin som smittats inom en restriktionszon. I dessa fall kompenseras producenten för de förlorade djuren enligt deras marknadsvärde.
Berg påpekar att Sverige på många sätt är ett modellexempel på hur man bör agera om svinpesten uppenbarar sig, speciellt gällande informationsspridning.
– I Sverige har man dock inte tagit till förebyggande åtgärder på samma sätt som i Finland. Utan aktiv jakt skulle också vår vildsvinsstam vara upp till tio gånger större än den är nu.
Exporten är utsatt
– En stor del av vårt svinkött exporteras till marknaderna i Asien, och om svinpesten skulle hittas i Finland skulle det antagligen gå som för Sverige, vars kött inte längre duger som exportvara.
I Finland producerades 2022 170 miljoner kilo svinkött varav nästan en fjärdedel exporterades. Exportens andel av svinproduktionen är betydligt större än i Sverige vilket betyder att ett exportstopp skulle få allvarliga konsekvenser. Dessutom försvåras även läget för de svingårdar som finns inom det drabbade området.
– Om exporten av svinkött skulle stanna av skulle detta återspeglas också i den övriga livsmedelsexporten. Producentpriset skulle också sjunka märkbart med exportens avstannande – vi talar om tiotals miljoner euro i förluster inom branschen direkt då svinpesten uppenbarat sig.
Berg poängterar därför vikten av det förebyggande arbetet för att upprätthålla det finska köttets goda rykte.
– Kötthusen har lyckats i sin export och finskt svinkött är eftertraktat eftersom vår lagstiftning gällande produktionen hör till världens strängaste. Köparna vet att djuren mår bra och att djuren är friska – exempelvis är de salmonellafria. Företagen har också varit bra på att hitta nya marknader, bland annat i Sydkorea. Det är viktigt att den positiva trenden kan få fortsätta.
I Finland och Europa över lag har konsumtionen av svinkött minskat under senaste år, men i andra länder ökar den alltefter att levnadsstandarden stiger och befolkningen växer, vilket betyder att det finns möjlighet för den finska svinköttsexporten att öka.
Svinsektorns utmaningar på hemmaplan
– I år har inte konsumtionen av svinkött sjunkit radikalt i Finland, och det verkar som om den nedåtgående trenden har stannat av. Dels på nötköttets bekostnad, eftersom svinkött är en billigare produkt.
Enligt Berg kommer produktionen att sjunka det här och kommande år. Även svinsektorn genomgår en strukturomvandling där antalet svingårdar kommer att minska, medan de kvarvarande enheternas storlek och kapacitet kommer att växa. Detta kräver dock investeringar.
– På grund av lönsamhetsproblemen så har det inte ackumulerats någon ekonomisk buffert på svingårdarna för kommande investeringar. Hur kommande investeringar skall finansieras är en av branschens största utmaningar.
Berg ser att exporten kan förbättra lönsamheten, men han efterlyser också bättre informationsspridning på den inhemska marknaden om det finska svinköttets etiska och hälsomässiga fördelar. Samt hur det folkhälsoarbete svinköttsproducenterna gör kommer ur producenternas egna fickor.
– Vi borde också se till att de livsmedel som upphandlas offentligt i sitt produktionssätt följer finsk lag. Det finns således en hel del vi kan göra för att förbättra situationen också här hemma i Finland.