Efter en paus på tre år ordnar ÖSP:s lokavdelningar bondesnack igen. Först ut var snacket i Terjärv som hade vindkraft som tema. För- och nackdelar presenterades i en debatt som var livlig – men sansad.
– Jag är frustrerad på rikspolitikerna. De tror att vi blir självförsörjande på el med vindkraft, men det är helt fel. På två timmar kan vindkraften gå från att producera 100 till 0 procent och det är inte en energiform som gör oss självförsörjande. I stället behövs mer regler, bas- och reservkraft, säger Henrik Wistbacka.
Det var vindkraft för hela slanten – både för och emot – när det första bondesnacket på tre år ordnades i Terjärv måndag kväll. Tillställningen har haft paus på grund av pandemin och arrangörerna var Terjärv, Kronoby, Karleby och Nedervetil lokalavdelningar av ÖSP.
– Det har skett mycket inom vindkraften i Sydösterbotten och nu börjar utbyggnaden vara aktuell också här i de norra delarna av området. Vi ska hoppas på en bra diskussion där både för- och nackdelar med vindkraften presenteras, förklarade ÖSP:s ombudsman Fredrik Grannas som välkomnade de cirka fyrtio deltagarna.
Den som förde fram de positiva effekterna med vindkraft var Staffan Asplund som arbetar för ETHA Wind som är en konsultbyrå som arbetar med att förverkliga och utveckla vindkraft i Finland. Enligt honom satsas det nu hårt på den här energiformen för att den är förmånlig.
– Vindkraft är det förmånligaste sättet att producera el. I dag ligger prisnivån på 37-40 euro per MWh och det är svårt att slå. Vindkraften ger arrende till markägarna, lokal nytta och skatter till samhället. Det enda negativa är att de syns och hörs om man bor för nära turbinerna, säger Asplund.
Elöverföringen kommer emot
Enligt statistik producerades i somras cirka 12 procent av Finland el med vindkraft, men redan nu torde andelen vara uppe i 15 procent. Enligt Sitra kan vindkraftens andel fram till 2050 ha stigit med hela 12 gånger. Men det har till och med en förespråkare för vindkraft svårt att tro.
– Var ska vi bygga sådana mängder? Hela Östra Finland blockeras av utvecklingen på grund av försvarsmaktens radarsystem mot Ryssland, säger Asplund.
Wistbacka tycker att effekten som utökats mycket redan till nästa sommar börjar räcka. En stor bidragande orsak till det är att överföringskapaciteten inte räcker till. Fingrid, som förvaltar och utvecklar stamnätet för el i Finland, ligger efter.
– I Kalajoki och Kristinestad ska det byggas ny elöverföring men all vindkraftsöverföring är slutsåld. Först 2027 kan det finnas möjlighet att öppna. Nu pratas det också om lagring och vätgasproduktion men det är ännu ett outforskat kapitel, menar han.
Wistbacka tycker det på lokal nivå mest handlar om att vindkraften ger fastighetskatt åt kommunen. Han hävdar också att rekreationsmöjligheter försvinner och därmed tror han att majoriteten av befolkningen inte står bakom utbyggnaden av vindkraft.
– Jag motsätter mig inte att ni som markägare skriver på kontrakt. Ni har egentligen inga andra möjligheter men överlag tror jag utvecklingen går emot befolkningen och det är inte bra.
Måste blicka framåt
Det påståendet kommenterades av Mats Broända. Han frågade sig till vilken grad vi i allmänhet kan fortsätta med att blicka bakåt. Som till exempel att den billiga matens tid är historia.
– Hur länge kan vi klamra oss fast vi det som varit? Är det inte samma med vindkraft? Vindkraft är ett komplement och inget vi ska klamra oss fast vid helt men det är en del av livet i dag. Samtidigt ska vi också ta andra källor som solkraft.
Frågan om lagring av energi diskuterades också. En deltagare drog också paralleller till mjölkproduktionen om utvecklingen av teknik.
– När jag gick i Lannäslund hävdades att mjölkrobotar aldrig kommer att slå igen. Nu har de flesta mjölkproducenter robot. Samma tror jag det blir med lagring av energi och vätgas. Om 10-20 år kan det se helt annorlunda ut och vi ska inte hänga upp oss för mycket utgående från den teknik som finns i dag, säger han.
Något som också diskuterades mycket var arrendeavtal och utformningen av dem. Även där har det skett mycket och avtalen i dag är bättre än de som vissa bolag la fram när vindkraften började byggas ut för 10-15 år sedan i Österbotten.
Nedmonteringen av turbinerna verkade också väcka diskussion – eller frågan om vem som ska bekosta dem.
– Jag tycker det är lite lustigt att vi pratar om nedmonteringsgarantier när vi diskuterar vindkraft som en långsiktig lösning. Oavsett om ett bolag går i konkurs kommer en turbin att ha ett skrotvärde som är högre än kostnaden för nedmonteringen, säger Mårten Byskata, som är involverad i vindkraft i Småbönders.
Något som Wistbacka lyfte fram som orättvist är just det faktum att de östra landsdelarna inte kan bygga vindkraft och därför går miste om fastighetskatt. Någon form av utjämning av den skatten kunde därmed vara på sin plats.
– Vi har inte kärnkraft och får inte ta del av den fastighetsskatten. Jag tycker det är en dålig idé med en utjämning, säger en av deltagarna.
Staffan Asplund fortsätter:
– Östra Finland har andra möjligheter, som att bygga ut solkraft som har samma fastighetsskatt. Överföringskapacitet finns också där.
Borde pratas mer om biogas
Som helhet kan man konstatera att en majoritet av de som deltog i diskussionen är för vindkraft och att de som markägare är redo att ta emot arrende. Men många uttryckte också vikten av kompenserade energiformer. Något som diskuterades mycket är möjligheterna med bioenergi som produceras på gårdsnivå.
– Vi verkar vara överens om att reglerkraften är en flaskhals och därför ställer jag mig frågan om varför det är så lite fokus på biogasen. Det finns tekniska lösningar att producera el inom lantbruket och det kunde vara en uppgift som ger inkomster åt oss djurgårdar i framtiden. Diskuteras det alls, frågar sig Mats Holmqvist.
Det finns redan i dag investeringsstöd på upp till 55 procent för satsningar på bioenergi. Frågan är också om det är möjligt att få ut tillräckligt med energi för produktion av el av biogas på gårdsnivå.
– Däremot ser jag att biogas kan vara en stor möjlighet för den tunga trafiken, säger Broända.
Staffan Asplund kommenterade så här:
– All reglerkraft är bra, men mängden biogas är ännu liten. Men alla strömmar hjälpar till och här ser jag det vore förståndigt att satsa på stora biogasanläggningar.
I går ordnades bondesnack i Nykarleby med temat ekonomi.