XyloGas och Q Power har tillsammans utvecklat ett gengasverk, som är i testbruk på Qvidja gård i Pargas. Genom att förgasa fliset till gengas och sedan utnyttja gengasen till exempel för att producera värme fås en mycket ren förbränning.
Fredrik Ek arbetar som energirådgivare vid SLF och har i flera år också varit verksam i diverse energiprojekt genom olika företag. Han var med och grundade XyloGas 2007 och Fiskarsin Voima 2013. I dag är de här företagens verksamheter separerade så, att XyloGas sysslar med gasprojekt och Fiskarsin Voima med vattenkraft.
Q Power är ett företag som erbjuder olika innovativa energilösningar, bland annat metanisering och förgasning.
Den gengasanläggning som nu testkörs på Qvidja är resultatet av flera års utveckling – någon läsare kanske minns en prototyp som var framme på Fältdagarna i Västankvarn år 2015.
Partikelutsläppen gick inte att mäta
Fredrik Ek är entusiastisk när han tillsammans med Ott Pärtel tar emot vid den gråa containern, som rymmer den nya anläggningen.
– Vi fick hit den i fjol somras och började då testa att använda den med luft. Från och med november har vi testat med syre, som produceras på plats av vanlig luft. Att köra med syre kräver att man lär sig en del saker, berättar Ek.
Verket har en effekt på 250 kilowatt och i det används endast träflis. Den stora flisbehållaren fylls på med till exempel traktorns frontlastare. Därefter startas processen med en knapptryckning och resten sköter sig självt automatiskt. Askbehållaren töms vid behov utifrån.
Nu har man lyckats skapa en anläggning som fungerar pålitligt. Flismatningen är helt lufttät och efter igångsättningen bränns gasen först i en skild gasfackla för att försäkra att gasen inte innehåller luft. När förbränningsprocessen fungerar som den ska leds gasen vidare genom ett filtersystem och är därefter redo för användning.
Gasen får till exempel inte innehålla tjära, som kan täppa till rörledningar eller förstöra en motor.
– Flisanvändningen kräver ett visst utrymme, men gasen kan sedan ledas längre vägar i rör, till exempel till en tätbygd.
Det Ek är mest entusiastisk över är att man lyckats skapa en nästan utsläppsfri process.
– Virkesbränning har ett rykte om sig att smutsa ner och släppa ut partiklar. Med den här tekniken kan vi producera gas, värme och/eller elektricitet ur träflis med väldigt små utsläpp. Vi har låtit en utomstående aktör testa rökgaserna när vi bränt gengasen i en panna. Partikelutsläppen var då så små att de inte gick att mäta, säger Ek. Det betyder mindre än fem milligram per normalkubikmeter.
Gengasanläggningen vi tittar på är en del av Qvidjas stora bioenergihelhet, som omfattar metaniseringsanläggningar, en biogasanläggning, en värmecentral och två gengasningsanläggningar. Tanken är att gaserna som framställs i de olika gasverken på gården i framtiden renas till metan, som kan användas till exempel i fordon.
Gammal uppfinning
Gengas är ingen ny uppfinning, den användes som fordonsbränsle till exempel under de senaste krigen, när tillgången på annat bränsle var knapp. Gengas framställs genom att en del av träbränslet förbränns så att tillräcklig värme frigörs för att de gaser och det träkol som bildas vid upphettningen skall kunna omvandlas till en ren och brännbar gas.
I XyloGas och Q Powers anläggning är temperaturen i gasgeneratorn cirka 1.200 grader och man får ut cirka åttio procent av fliset i gasform. Resten är värme och kolrester, som också kan utnyttjas. I anläggningen vi talar om används spillvärmen för att förtorka fliset som ska in i gasgeneratorn. Den kolhaltiga askan kan antingen brännas till vit aska eller användas som jordförbättringsmaterial.
Gengas som produceras genom förbränning med vanlig luft består till hälften av kvävgas, drygt tjugo procent kolmonoxid, cirka tjugo procent vätgas, cirka sju procent koldioxid och någon procent metan.
När man istället för luft använder syre blir man kvitt kvävgasen och då stiger kolmonoxidens andel till kring femtio procent, medan vätgasens andel är dryga trettio procent och metanhalten rör sig på dryga fem procent.
Gengasens metanhalt är alltså väldigt mycket lägre än till exempel i genom rötning tillverkad biogas, som i regel innehåller över 65 procent metan. Genom att metanisera gengasen i en mikrobiologisk process kan kolmonoxiden och vätgasen omvandlas till metan.
– Man får ut mycket av flisen med en relativt förmånlig anläggning. Genom att sedan bränna gengas i stället för flis får man en verkligt ren förbränning.
Växthus och spannmålstorkar
Ett möjligt användningsområde är till exempel för att värma växthus, där gengasanvändningen också kan möjliggöra koldioxidproduktion för koldioxidgödsling. En annan är spannmålstorkar, där det behövs hög effekt förmånligt under en kort tid – här kan gengas ersätta brännolja eller annan gas.
– Gengas kan också användas till att producera elektricitet och värme, men det är svårt att få ekonomi i småskalig elproduktion i Finland eftersom elektriciteten är billig och det saknas ett stödsystem för småskalig produktion, förklarar Ek.
Av flisens primärenergi kan man få ut 20-25 procent som elektricitet.
Containeranläggningen är en prototyp, men tekniskt så pass fungerande att kommersiella leveranser och serieproduktion kan inledas. De som är intresserade av lösningen kan vara i kontakt antingen med XyloGas eller Q Power.
Den som är bekant med Fredrik Ek vet att han länge intresserat sig för gengasproduktion. Han har tidigare kört över 80.000 kilometer på gengas med en gammal jeep, nu har hans ombyggda Volvo 940 en gastank i bakluckan och de årliga 45.000 kilometrarna avverkas till över nittio procent på metangas.
– Det som tilltalar mig med att framställa gengas av flis är att det är en produkt som inte tävlar med livsmedelsproduktionen. Och nu har vi bevisat att gengas kan framställas utan större utsläpp, säger Ek.
