Vitaliseringsgödsling
genomfördes i Lappfors

Intresset för vitaliseringsgödsling har varit lamt i Österbotten. Men i vintras gödslades totalt 31 hektar i Pedersöre. Effekten är långvarig och skogsvårdsinstruktör Tom Lundqvist skulle gärna se att fler skogsägare går samman så att nya projekt kan genomföras.

– Jag har själv genomfört en vitaliseringsgödsling i egen skog och resultatet efter några år är tydligt. Det är en bra åtgärd för att skapa tillväxt på sikt på torvmarker och i vissa fall kan askgödslingen rädda skog som lider av näringsbrist, berättar Tom Lundqvist, skogsvårdsinstruktör på Skogsvårdsföreningen Österbotten.

I början av mars var han på plats i Lappfors med omnejd i Pedersöre och följde med när tre vitaliseringsgödslingar genomfördes. Totalt gödslades 31 hektar – och det gläder Lundqvist, som tillsammans med andra kolleger försöker väcka intresset för åtgärden. 

– Vi borde bli bättre på att gödsla i Österbotten, men utmaningen är att vi har många långa smala små skiften. För att få ner kostnaderna för gödslingen behöver det vara ett större enhetligt område och det kräver att rågrannar går samman, vilket inte alltid är möjligt. Det är en orsak till att vi inte gödslar i lika hög grad som österut, berättar Lundqvist.

Det finns olika typer av gödslingar i skogsmark. Vitaliseringsgödsling görs huvudsakligen på torvmarker som lider brist på näringsämnen som bor och kali. Åtgärden görs ofta i samband med en gallring och effekten sträcker sig över trettio år.

– Speciellt åkermarker som beskogats med gran kan lida av brist på bor och gamla odlingar på torvmarker kan också ha brist på kali. När kronan börjar gulna och tillväxten på längden avstannar är ganska säkra tecken på näringsbrist. Då kan en vitaliseringsgödsling vara nödvändig, förklarar Lundqvist.

Olika typer av gödsling

Vitaliseringsgödsling sker med aska som i det här fallet kommer från Alholmens Kraft i Jakobstad. Det är att jämföra med tillväxthöjande gödsling som görs mellan 6 och 10 år innan skogen förnyelseavverkas. Den gödslingen sker med konstgödsel.

– Tillväxthöjande gödsling strävar efter att maximera tillväxten i skogens slutskede, men på grund av att priset på kväve har varit mycket högt har intresset för den åtgärden nästan helt stannat av. Men i takt med att priset kommer ner får vi säkerligen ett ökat intresse för den åtgärden igen, menar Lundqvist.

Något som underlättade askgödslingen i Lappfors är att det var fråga om samfälld skog. Det projektet omfattande 23 hektar och därefter tillkom två mindre projekt.

– Det var lättare att få med delägarna i den samfällda skogen, Larsmo utskogar, men samtidigt visade två andra skogsägare intresse och då fick vi två projekt till. Det är också lättare att få hit en entreprenör som har utrustning att sprida askan, säger han.

Och fortsätter:

– Minimiarealen som krävs är fyra hektar per objekt för annars blir det för dyrt för markägaren.

Entreprenören Metsäkoneurakointi Syyrilä har hela Finland som arbetsfält och tar sig till olika områden i landet. Syyrila har en liten skogsmaskin som är utrustad med en vagn som sprider askan.

– Det gäller att passa på när en entreprenör hittar en lämplig tidpunkt under vintern för att få logistiken att fungera effektivt. Det finns bara cirka tio entreprenörer i hela landet som har utrustning för att sprida. Under en askgödsling sprids mellan 3-5 ton per hektar och det går relativt fort att utföra åtgärden per hektar, berättar Lundqvist.

Hjälper till med projekt

Skogsvårdsföreningen Österbotten och även skogsbolag står till tjänst för skogsägare som vill genomföra en vitaliseringsgödsling. En åtgärd som stöds inom ramen för Kemera med upp till 30 procent av kostnaden.

– Vi planerar och söker bidrag och har hand om hela logistiken när askan ska spridas.

I medeltal kostar det cirka 400 euro per hektar att gödsla med aska. Priset kan variera beroende på hur stor areal som gödslas.

– Av den kostnaden får skogsägaren 30 procent i stöd så nettopriset per hektar är cirka 280 euro. Här i Lappfors fick vi ned den kostnaden genom att arealen var relativt stor, säger Lundqvist.

Förr måste det vara konstaterad näringsbrist och det krävdes barranalys för att ett objekt skulle godkännas. I dag behöver man inte påvisa näringsobalans om åtgärden visar sig att den ökade tillväxten har andra miljömässiga fördelar på sikt.

– Projekt kan numera motiveras av att den ökade tillväxten minskar behovet av och skjuter upp en eventuell framtida dikesrensning. Vitaliseringsgödsling finns också troligen med som åtgärd i kommande Metka som ersätter Kemeralagen vid årsskiftet, berättar han.