VTT: Kompensation för
kolbindning kan tredubbla
skogsägarens inkomster

I en färsk forskning ledd av Teknologiska forskningscentralen VTT undersöktes hur prissättning av kolkompensation och åtgärder mot utsläpp av biogen koldioxid skulle inverka på skogsanvändningen och lönsamheten inom skogsbruket. Enligt resultaten skulle skogsägarens intäkter stiga dramatiskt och kolsänkorna öka. Ett kraftigt reducerat utbud skulle dock försätta industrin i kris om utvecklandet av grön teknologi skulle bli lönsammare.

I dagsläge får skogsägarna ingen kompensation för kolbindning medan inte heller industrin betalar för sina koldioxidutsläpp eftersom biogen koldioxid – utsläpp som uppstår vid förbränning av biomassa – uppfattas vara kolneutral.

I en ny undersökning har VTT utvecklat en teoretisk modell för vad som skulle ske om skogsägarna kompenserades för kolbindning, och skogs- och energiindustrin skulle betala en motsvarande summa för de utsläpp de förorsakar.

Vidare undersökte VTT om modellen skulle leda till förlängda omloppstider i skogen och utöka timmer- och träförädlingsindustrin samt sporra industrin till hybridtorkning av biomassa och återanvändning av biogen koldioxid.

Undersökningen utgick från Tapios skogsvårdsrekommendationer, och simuleringen motsvarade en situation där skogsägaren i femårsperioder kompenseras för den kol som binds i tillväxten av gagnvirke. Enligt modellen skulle skogsägaren inte behöva återbetala kompensationen i och med avverkningen, utan först då koldioxiden frigörs i atmosfären.

Skogsägaren gagnas – industrin förfaller

Enligt forskningsresultaten skulle skogsägarens inkomster med nuvarande utsläppsrättspriser så gott som tredubblas om kompensationen för kolbindning skulle uppgå till 100 euro per koldioxidton. Med en kompensation på 40 euro per koldioxidton skulle kolbindnings- och försäljningsintäkterna ligga på ungefär samma nivå.

Enligt undersökningen skulle en aktiv skötsel av ekonomiskogen ännu löna sig för att garantera maximal tillväxt och försäljningsvinst på gagnvirke. Gallring skulle dock inte längre vara lika lönsamt.

– Som ett resultat av kolkompensationen skulle det också bli mera lönsamt att gödsla skogen. Även genom att skjuta upp gallring och slutavverkning med 5-15 år kunde en positiv ekonomisk inverkan iakttas, informerar VTT i ett pressmeddelande.

Kolkompensation och avtagande gallring skulle dock betyda omfattande kostnader för skogsindustrin. Utsläpp av biogen koldioxid skulle kosta den kemiska cellulosaindustrin miljoner.

– Industrins betalförmåga skulle bli till och med negativ, det vill säga det skulle inte längre löna sig för industrin att betala för massaved och energived. Detta åter skulle leda till en kollaps i utbudet på inhemskt timmer, konstaterade VTT.

Industrin skulle dock sporras till att utveckla grönare teknologiska lösningar, exempelvis genom att ta tillvara lignin under cellulosaproduktionen. Lignin kan användas exempelvis inom batteriindustrin.

Modellen visar att det också kunde bli mera lönsamt för industrin att torka biomassa samt tillverka biokol och långvariga träprodukter. Förutsatt att det finns en efterfrågan.

VTT framhåller att forskningen är fullt teoretisk och kräver vidareutveckling, men att den illustrerar hur omfattande konsekvenser prissättningen av kol får för skogsanvändningen och teknologiska satsningar.

Forskningen genomfördes 2019-2022 och leddes av VTT. Huvudfinansieringen kom från Mellersta Finlands förbund som en del av EU:s regionala utvecklingstillgångar.